Training Tuesday - Kettlebell

… denna vecka har jag helt enkelt GLÖMT att lägga ut veckans träningspass här på bloggen, så jag gör det idag. Tre dagar sent. 🙈

Veckans pass är ett enkelt kettlebell pass som innehåller övningar för HELA kroppen och som kan bjuda på bra flås lite beroende på hur man lägger upp det (kör alla övningar efter varandra direkt eller om man tar paus mellan dem).

Som vanligt finns det filmer på alla övningarna på instagram!

Värm gärna upp med att köra lite core-aktivering (kolla tidigare #trainingtuesday) och sen kan du med fördel köra lite flåsigare uppvärmning (typ som förra veckans pass) innan du går in på detta pass alternativt köra samma övningar som i programmet med lättare vikt eller utan vikt!

Har man ingen KB kan man använda sig av en hantel eller flaska som du fyller med vatten eller sand.

1. Kettlebell Swing - stå lite bredare än axelbrett, greppa KBn och stå rakt upp och ned med KBn hängande ned mellan benen. Skjut bak höften och fäll samtidigt kroppen framåt. Så KBn hamnar lite bakom center. Skjuter sedan fram höften samtidigt som du låter KBn få fart framåt/uppåt till ögonhöjd. En swing är utförd!

2. Alt single arm snatch - stå i samma position som för swing. Greppar KBn med en hand och ryck upp KBn på rak arm! Byt hand på vägen ned och kör med andra handen.

3. Thruster - greppa KBn med båda händerna. Gå ned i en djup benböj och sätt KBn precis under hakan, lätt vilande mot bröstet. Ta fart från bottenläget och ”skjut upp” KBn på raka armar ovanför huvudet. En thrusters är utförd.

4. Lounge - ställ dig i ett utfall & håll KBn i motsatt sida mot foten/benet som är fram och kör x antal lounge (stillastående utfallposition där du ”gungar” upp och ned”.

5. Sidocrunch - stå rakt upp och ned, ha KBn i ena handen, ganska nära utsida lår. Böj sidledes MOT KBn så långt du kan innan du böjer tillbaka sidledes på MOTSATT sida så långt du kan. En sidocrunch är utförd.

Kör antingen tid eller antal, ett varv med alla övningar efter varandra eller fokusera på en övning i taget.

Lycka till! 🤸🏽🥳

... och om ni blir osäker på teknik - googla, jag är inte en guru. Men ffa - kör INTE på för tunga vikter första gången du kör & värm upp hela kroppen. Du kan köra alla övningar utan vikt/lätt vikt. Fokusera på STARK & STABIL bål så att du har kontroll i övningarna.

Tips! Kör något eller några av de tidigare passen som uppvärmning och gå sen in på detta som Grand Finale! 💪🏻🥳

So long!

Anna

Långfredag!

Började morgonen med en skidtur med bara mig själv som sällskap. Stack ut vid halv sju, med energigels och vatten i bältet men eftersom det blåste rejält, valde jag att hålla mig på skidspåren. Trögfört och blåsigt var det men bästa tänkbara sättet att börja dagen på.

Kom hem till familjen, med ljummet bröd från byns bagare och slog mig ned med en redigt stadig frukost. Älskar att få äta i lugn och ro, fylla på lite eftersom beroende på vad man blir sugen på.

Sen tog vi med oss kidsen ut, satte på snöskor på de äldre barnen och vi själva tog våra turskidor. Gick en tur runt i skogen och på myrarna runt stugan och avslutade med att leka lite innan vi tog en kortare skidtur medan H fick sig sin förmiddagstupplur.

Sen blev det lunch och där efter passade alla på att vila lite, jag läste lite och drack kaffe. Efter lite mellanmål bytte jag om och körde ett enklare styrkepass i bastustugan (med bara kroppsvikt och lite olika intensitet). Försöker få till lite styrka med jämna mellanrum även när jag inte har tillgång till gym för direkt jag slarvar kommer ryggont som ett brev på posten. Inte kul!

Nu ligger vi i soffan och slöar. Har precis ätit middag, förberett morgondagens efterrätt (Systrarna von Sydows Brownie) tillsammans med Molly och försöker planera en gemensam semester till sommaren. Och ja, äter godis. Så klart! Är det långfredag så är det!

Alla dagar här i stugan ser ganska lika ut, jag gillar ju rutiner, så inte mig emot, så gissningsvis kommer vi hitta på liknande aktiviteter i morgon och jag ska definitivt börja dagen med en skidtur även i morgon! 😍

Hoppas ni har en fin påsk! 🐣

Anna

Påsken är HÄR!

Sitter i stugan efter en härlig dag fylld med aktiviteter - först en egen skidtur, sen frukost med familjen och sen hoppade vi upp på skotern. Farmor, farfar och Harry på skotern medan jag och Emil tolkade. Packade med oss lunch och drog iväg.

Det blåste rejält på fjället, men är man bara rätt klädd och har respekt för vädret så kan man hitta på härliga (lagoma) äventyr i de flesta väder. Och man vill ju inget annat än att vara utomhus så här dagarna före påsk!

Älskar att vi kan hitta på ”äventyr” över generationsgränserna, vissa dagar med mer fysisk insats och andra dagar med mindre. Igår utgick vi från stugan, gjorde en skidtur och kom sedan tillbaka och gjorde lunch utomhus vid stugan och sen var vi utomhus resten av dagen.

Hoppas ni får en fin påsk - här ska vi nog ta en väldigt lugn eftermiddag och jag borde ta fram skolböckerna…! Känner ni igen er i den?! Haha!

Och ja! Tisdagsträningen finns på insta - men jag ska lägga ut den här också nu.

Glad Påsk hörrni! 🐣

Anna

Torsdag.

Vi har ju låtit H sova i eget sovrum sedan jag slutade amma när han var sex månader och vi märker att både han och vi sover bäst om vi sover var för sig, dock så att vi självklart hör honom på nätterna. Ofta är jag upp och stoppar i nappen eller bäddar om honom en till två gånger men jag får då och då sova hela nätter. Och himmel vad det gör för min ork när man får sova nonstop. Hallelulja!

Och senaste veckan har varit rätt bra, har varit upp någon gång, men jag har ändå känt mig utsövd. Så fick jag ett sådant längt att sova bredvid min lillkille, så igår kväll när jag la mig lyfte jag över honom till mig. Oerhört mysigt, men om jag sovit något? Knappt! Haha! Hade en kille som i princip låg på mig… Och när han vaknade till vid fem och såg att hans pappa också låg i sängen då kunde han absolut inte somna om. Tillslut sa jag till emil att lägga honom i sin egen säng och tro’t eller ej (trodde inte på det själv) men där kom han till ro igen, pratade och pysslade lite men halvsov nog samtidigt. Och jag fick slumra en stund. Tänker att detta var det yttersta beviset på att mor och son ska sova i varsina sängar framöver…! Haha!

Så ja, idag är jag lite trött. Men jag har precis ätit min standardfrukost, det är någon minusgrad och sol ute så jag gör som jag gjort alla dagar denna vecka - stoppar ner H i vagnen och går de knapp tre kilometerna till förskolan för dagens dos av frisk luft helt enkelt!

Jag har tagit det väldigt lugnt med träningen denna vecka, gått t.o.r. förskolan för hämtning och lämning och sen adderat lite lätt styrka och jag känner att orken och energin börjar komma tillbaka. Äntligen! Fortsätter på den inslagna vägen idag och ser framemot en skidtur med Maria i Åre i morgon och sen ska vi heja fram Lina och Team Ramudden på årets sista Ski Classics på lördag - Årefjällsloppet. Jag lämnar barn (och mest troligt man) hemma och tar en härlig helg med fokus på det jag gillar bäst - fjäll, skidor & saknade vänner! Energiboost de lux!

Nu ska jag plocka ned killen i vagnen och börja gå!

So long,

Anna

Training tuesday - Starka mammor!

… och starka människor överlag! Dagens pass handlar om att stärka upp inifrån och ut och succesivt trappa upp utmaningen i övningarna. Men fortsatt ”bara” fem olika övningar. Kör dem efter varandra eller kör klart varje övning innan du går vidare. Och som vanligt - kör tid eller antal!

Ett enkelt pass jag kört sedan jag var halvvägs in i förra graviditeten, efter förlossning och sedan fortsatt köra efter dess och nu verkligen fokuserar på igen. Så ett tips för er som är gravida men inte uteslutande, för dessa övningar stärker upp de viktiga musklerna vi har kring bålen men utan fokus på de raka bålmuskulerna!

Film på övningarna hittar ni såklart på instagram.

Fokus på ALLA övningar: att ha en neutral rygg med aktiverad bål (tänk navel dras in mot ryggraden och lätt knip).

1. Liggande sidocrunch (försök få höft & revben att närma sig). Ha benen i 90 grader och INGET annat än just midjan ska röra sig/lyfta från underlaget. Ganska klurig övning men när den väl sitter så sitter den.

2. ”Musslan” - en klassiker! För att få den tyngre, sätt ett gummiband mellan knäna. Knip lätt och sätt ihop fötterna mot varandra och lyft det övre benet och om du vill kan du sätta ett finger i rumpan (gluteus-muskeln) så ska du känna att den aktiveras.

3. Sidobenlyft med inåtroterad fot - tårna ska alltså nedåt i backen, hälen uppåt och lyft ben upp och ned. Här kan du också sätta ett finger i så känner du att du jobbar rätt. Viktigt här är att du INTE hamnar i svank.

4. Sidohöftlyft med sidocrunch (där armar möter knä). Startpositionen är armbåge och knä i backen. Höften ska sedan ned mot backen, men ej nudda samtidigt som armbåge och knä möts, sedan sträcker du ut genom att lyfta höften från underlaget, sträcka det övre benet och armen. Variant: lyft enbart höften ned och upp utan att sträcka/gå ihop med armar.

5. Sidoplanka med (1) benlyft, (2) höftlyft, (3) statiskt stående. Denna är rejält utmanande, så den kan likväl göras från knä tills du känner att du börjar hitta stabiliteten (dvs att du i princip kan lägga en pinne ovanpå sidan av kroppen som sluttar nedåt från axlar till fötter utan att rumpan är för hög/låg eller att rumpan hamnar utanför kroppens mittlinje)

… som ni säkert ser blir övningarna mer och mer utmanande och kanske räcker det att köra övning 1-4 till en början. Och sen prova er på övning 5? Så - PROVA ER FRAM! 😍🥳

Happy Training!

Anna

Måndag igen!

Samtidigt som helgen gick makalöst fort så känns det som om det nyss var fredag. Emil drog ju iväg till Finland tidigt i fredagsmorse för att ansluta till para-världscupen i Voukatti och assistera Zebben Modin tillsammans med Robin Bryntesson (som ju är Zebbens huvudguide). Så jag och H fick en helg för oss själva.

I fredags hade jag världens energi och det var helt underbart efter en vecka, eller ja, faktiskt veckor, med sämre energi och ork och humör. Och som vanligt när jag har sånna dagar så MAXAR jag. Började morgonen med att köra lite lätt styrka för bålen (men i och med att jag ju inte känt mig helt hundra på en vecka, så var det enkelt enkelt & lätt lätt. Mest bara för att aktivera igång muskulaturen så jag slipper att få ont längre fram. Sen hade vi bokat in en playdate med en av grannarna, eftersom ju H hade varit hemma med oss hela veckan.

Sen stoppade jag ned honom i vagnen och gick in till stan för en lunch. På väg in stötte jag på en vän jag inte träffat på länge som gjorde mig sällskap hela vägen in till stan medan H sov gott i vagnen. Det var nog tur att jag fick lite sällskap så jag höll det tempot i promenaden som jag hade tänkt - dvs helt utan att bli vare sig varm eller flåsig!

Vi tog en lunch, jag och H. Han fick dagens och njöt av att ha folk att titta på, njöt av maten och mammahjärtat svämmade över lite att få dela en sån där enkel sak i vardagen och se hur mycket även han uppskattar det jag uppskattar. <3

Sen gick vi och köpte munskydd, strosade genom staden ned till badhusparken för att leka lite innan vi tog oss hem. Men det var lite för mycket folk där för min smak, så vi traskade över bron till Frösön och tog sedan bussen hem. Till H’s stora glädje! Stora stora ögon som med jämna mellanrum vände sig mot mig och sa “buuuuus” och log stort. Ni kan ju tänka er hur lycklig jag blev av det! Vi tog bussen i rätt tid, fyra människor utöver oss och alla höll sig på sin kant. Då kan även jag slappna av lite.

Sen hoppade vi av vid kyrkan, stötte in i ännu en vän jag inte sett på länge, innan vi traskade hem. Dock var det med en mindre nöjd kille då han envisades med att kasta handskarna och därför blev iskall om de små fingrarna. Så när vi kom hem måste det ha värkt nå himmelskt i dem, för han var otröstlig någon minut innan han var sitt vanliga jag igen. Det där med att få vantar att sitta kvar OCH få dem att förstå att de blir kalla om de åker av…

Sen gjorde vi middag, vi åt en ragu som jag hade köpt med mig från Saluhallen som bara var att värma på. Sen badade vi lite, tittade på Naturfilm på SVT, tog välling och vid sju tackade H för sig och var väldigt redo för sängen.

Då sträckte jag ut mig i soffan med en kopp te, slösurfade lite innan jag tog fram min bok och insåg “varför gör läser jag inte mer?”. Finns det någon bättre avkoppling?

Men. På natten började jag hosta lite mer igen och på lördag morgon var jag återigen som en urvriden disktrasa. Som tur var kom grannen till undsättning, lekte utomhus med Harry en timme och gick sedan en promenad med honom så att jag bara fick vila. Helt magiskt när man inte har familjen närmare att man ändå kan få lite avlastning när man är själv. Har inte tagit den hjälpen tidigare, men nu måste jag bli bättre på det!

Sen försökte jag bara få lördagen att gå, en dag i totala motsatsen mot fredagen. Noll energi. Noll tålamod. Bara trött. Och en liten märker ju av det, så det var rätt skönt när jag tillslut stoppade honom i säng vid sju och fick chansen att liksom nollställa mig själv inför igår.

Så gårdagen var faktiskt bättre. Jag hade energi. Igen. Orkade med saker. Men jag gjorde inte allt det jag tänkte/ville, utan det fick bli lite som det blev. Utomhuslek, utomhuslunch med grannarna och däremellan skidor på tv och läsning. Helt enkelt en riktig återhämtningsdag. Precis vad jag behövde! Men. Jag måste lära mig att leva lite mer lagom emellanåt. Någon gång kanske jag lär mig!!

… så vad händer den här veckan då? Jag och H är själva veckan ut. Eventuellt kommer Emils föräldrar upp mot slutet av veckan. Men tills dess hoppas jag på en frisk H som kan gå på förskolan på dagarna och sedan kan vi hänga på eftermiddagarna. Jag behöver jobba och läsa på, inget hanns med förra veckan och just det här med att läsa in sig på saker är ju så svårt när man samtidigt ska sysselsätta en 1,5-åring. Att lyssna på seminarium, hålla ett halvt öga på sociala medier och mail, det brukar gå bra så länge man inte är för disträ mot lilleman. Men just det här när man ska lära sig saker, då måste i alla fall jag ha fullt fokus!

Eftersom jag inte har känt mig helt hundra än, så kommer inte träningen vara något jag fokuserar på. Promenad och lite lätt styrka när det känns bra, i övrigt ska jag ta igen det jag inte hann förra veckan. Jobbar ju som vanligt hemifrån, men ska se om jag i alla fall kan åka iväg för lunch någon dag. Jag behöver SE folk!

… och sen ska jag försöka skriva lite mer om det ni efterfrågar här på bloggen, så håll utkik!

Tills dess - ha en himla fin måndag! 😍

Anna

Fredag. Igen!

Så är det fredag igen och jag kan inte för min vildaste förstå var den senaste veckan tagit vägen. Gått så makalöst fort! Mest för att vi varit hemma tillsammans hela veckan då det verkar som förskolebacillerna attackerade både mig och lilleman. Säkerligen därför jag var så sliten förra veckan också, eller just därför att jag var sliten som jag åkte dit på det och inte min käre man… Som vanligt!

Veckans känsla har gått från att vara helt däckad, sov HELA söndagen och måndagen, till att känna livsandarna komma tillbaka. Och komma mer tillbaka än på länge. Min kropp BEHÖVDE vila! Så skönt.

Veckans bästa att ha fått tillbaka energin!

Veckans sämsta att försöka kurera sig från förkylning, ha en lätt förkyld men totalt ostimulerad ett åring hemma samtidigt som både jag och Emil försökte jobba hemifrån. Inte att rekommendera alltså. 🙈

Veckans tanke har kretsat kring hur svårt det är att sysselsätta och stimulera en ettåring. Hur gör man ens?! Vi har passat på att gå ut och leka en sväng varje dag och det gör ju susen, men man märker verkligen att det H saknar jämngamla. Håller tummarna att jag kan lämna honom på förskolan nästa vecka!

Veckans serie - jag har återigen börjat titta på Outlander och inser att jag två säsonger osedda! Sånt som bara sker när man börjar se en serie när man väntar barn och sen får ofrivilligt uppehåll en längre tid..! Haha!

Veckans mat har bestått enbart av kylskåp-och skafferirens. Känns som om det lätt blir så när man går hemma!

Veckans träning har varit noll och ingenting. Så välbehövt. Och så kommer nog helgen se ut i stora drag också så jag verkligen är fit-for-fight nästa vecka!

Helgen kommer jag och Harry hänga själva. Emil drog nämligen till Finland i morse för att tävla med Zebben Modin på årets första och sista världscup. Tanken var egentligen inte att han skulle åka, men när Zebbens huvudguide inte kände sig helt hundra fick Emil snabbt som ögat göra Covid-test, fixa hyrbil och packa skidor igår och sen drog han tidigt i morse. Och om jag fattat rätt kommer han inte hem förrän fram emot påsk. Så vi har lite tid tillsammans jag och min lille kille framöver. <3

Nu ska jag faktiskt ta och öppna boken jag började läsa före jul men inte öppnat på flera veckor, kanske månader, innan det återigen blir en tidig kväll.

So long,

Anna

Preggo-livet!

Vet inte riktigt var jag ska börja. Har tänkt att jag ska skriva ner lite om hur allt har varit fram tills nu men det har fastnat vid en tanke och sen har jag inte kommit längre. Mest för att jag så gärna VILL skriva, vill formulera bra, berätta bra… Och då fastnar jag lätt. Bästa sättet för mig att skriva är att bara sätta mig ner och börja. Sedan brukar det lösa sig av sig själv. Tänker jag för mycket så blir det mest pannkaka.

Men ja, var börjar vi?!

Vi är gravida igen! Eller ja, jag är gravid. Igen. Oerhört tacksam. Än mer ödmjuk denna gång inför att faktiskt få chansen att få uppleva den lyckan igen. Dock tar vi inte något för givet, det gjorde vi inte heller förra gången, men vi njuter av att det är en frisk och kry krabat i magen som förhoppningsvis kommer kika ut i mitten av juli. Och som vi längtar. ❤️

Vi är halvvägs genom vecka tjugotre nu och jag mår bra. Sliter fortfarande med illamående till och från, framför allt när jag har tränat lite mer eller sovit sämre eller ätit för lite i förhållande till min träningsbelastning (inte medvetet så klart, utan det handlar om när jag kört mina lite extremare pass där jag inte har hunnit fylla på tillräckligt under eller efter, utan det tagit mig ett par dagar att komma i balans igen). Och så var det inte sist. Visst att jag precis som nu har dagar då jag är oerhört trött, det hade jag genom hela graviditeten, men inte illamående så länge. Och som det känns nu kommer jag nog få dras med det. I alla fall är jag inställd på det.

Det som har varit den största skillnaden den här gången är mitt psykiska mående. Hösten var tuff, jag hade mycket jobb, vi hade en hel del projekt som skulle styras med och vi släppte vår bok. Samtidigt hade jag lille H hemma fulltid, ingen förskola och ingen avlastning i vardagen mer än ett par fåtal gånger då vi inte har familj permanent boende i närheten. Och det tog ut sin rätt. Jag sliter ju också med symptom från min utmattning 2018, så när det blir lite för mycket lite för länge så mår jag inte så bra. Så när vi väl plussade på stickan i november så var det framför allt lycka men också en förklaring till varför jag var än tröttare än vanligt. Och som ett brev på posten kom även en nedstämdhet jag inte varit med om tidigare. Lite av en avtrubbad känsla inför allt. Jag bara fixade på men kände varken bu eller bä. Och jag som är en extremt levnadsglad och i grund och botten lycklig människa, jag blev oerhört frustrerad av att jag inte kände som jag brukade. Dock var jag extremt medveten om varför jag kände så, så jag blev aldrig orolig. Men samtidigt gick jag bara och väntade på att det skulle vända. Att verkligen FÅ KÄNNA lyckan över att ha något som växte i mig. Lägg därtill trötthet från helvetet och ett illamående som hette duga. Så jag var inte så kaxig kan man säga…

Men mot slutet av januari började jag må bättre och sedan ett par veckor tillbaka känner jag mig som mig själv igen och jag kan nu på riktigt glädjas åt att få känna de där små volterna i magen. Så underbart. ❤️

Så på frågan angående preggo-livet idag jämfört med några veckor sedan så är jag jäkligt mycket mer peppad nu! Det är så skönt att få KÄNNA den här lyckan över ett liv som växer. Den har ju hela tiden funnits där, men undertryckt av alla hormoner som gick bananas i kroppen…!

Annars så liknar det mesta i den här graviditeten den förra. Den enda skillnaden är väl att jag inte kan ta och vila i tid och otid eftersom att den lille bossen här hemma tycker man ska hitta på diverse aktiviteter dagarna i ända… 😍 Jag kan träna det jag vill, jag kan göra det jag vill och jag justerar från dag till dag vad jag gör utifrån dagens status. Den här gången har jag av naturliga skäl inte sprungit lika mycket, därför att det varit vinter och jag har mest åkt skidor, men jag springer fortfarande och det går bra. Den stora skillnaden nu jämfört med förra gången är att jag har kört mer långa och hårda pass och att jag kör mer styrketräning. Och det hoppas jag kunna fortsätta med.

Och precis som förra gången ger mig luktgranar i bilar (ping Emil) illamående på fläcken, kaffe går i begränsad mängd, french hotdog är mitt måste om man åker bil och hallon&lakrits döskallar är något som jämt bör finnas hemma…

Vi har inte kollat kön, det kommer vi inte heller att göra. Precis som förra gången. Livets största överraskning är väl detta och då vill jag inte ta ut den i förskott..? 🙈 Men så tänker jag och jag vet att flera andra tänker helt annorlunda, och det är väl tur att vi alla inte tänker och känner lika? Eller hur?

Nu ska jag och kaggen ta ett litet kvällsfika innan vi kryper till kojs. Tidiga kvällar är min melodi för tydligen är tidiga mornar Harrys melodi.. Jajamensan!

Vad vill ni läsa om angående graviditeten? Finns det några speciella önskemål? Frågor? Funderingar?

So long,

Anna

Training tuesday

Tisdag igen! Och nytt, enkelt träningspass att genomföra närsom, varsom, utan några som helst träningsredskap!

Dagens pass är mer fokus helkropp än förra veckans pass och ställer dessutom lite krav på rörlighet eller så ser man ser som en chans att förbättra sin rörlighet helt enkelt. Att fokusera på styrka och rörlighet i kombination är väldigt bra när man har begränsat med tid men vill ha ut desto mer. Dagens pass innehåller ”bara” fyra övningar, men de är relativt komplexa just av den anledningen. Antingen kör ni dessa enbart och ett par varv eller i uppvärmningen (färre varv) inför ett annat pass. Som vanligt kör du som du vill om du väljer tid eller antal repetioner per övning.

Som vanligt finns passet i filmformat på instagram!

1. Utgång till smal push up med pike & sedan tillbakagång. Stå axelbrett med fötterna, fäll överkroppen rakt ned och sätt i händerna i backen och gå sedan ut med händerna (med så raka ben du kan) tills du är i push up position. Gör en smal push up (med armbågarna utmed kroppen och inte ut i sidorna) i sakta tempo, tryck dig sedan upp i en pik (eller hunden (yogaposition)) innan du går tillbaka till stående och börjar om. FOKUS: stabil kropp, kontrollerad push up med bra position på kroppen.

2. Spiderman med rotation. Ställ dig i en push up position, kliv fram med höger ben vid höger hand. Här kan du själv välja om du sänker knät till backen eller håller kvar kroppen i push up-position. Släpp höger hand från backen och rotera upp handen mot taket (följ med med blicken). Sätt tillbaka handen och flytta sedan tillbaka foten till ursprungsposition. Gör sedan samma sak på andra sidan. FOKUS: aktiverad bål, stabil kropp, följsamhet i kroppen (därav rörlighet).

3. Utfall - vartannat ben. Stå axelbrett, aktiverad bål. Kliv ut med höger ben, lite utanför kroppens mittlinje (dvs snett ut åt höger). Se till att knät inte passerar ÖVER dina tår. Vikt på hälen. Tryck dig sedan tillbaka med tryck från häl och upp genom baksida lår/rumpa till utgångsposition UTAN att fälla kroppen framåt eller bakåt. Kroppen ska hela tiden vara horisontellt/rakt ovanför fötterna. Byt sedan ben.

4. Shoulder tap. Stå i push up-position med lite bredare mellan fötterna. Se till att ha en neutral position på kroppen (rumpan ska vare sig vara högre eller lägre än kroppens nedåtgående linje från axlar till fötter (du ska kunna lägga en pinne från axlar till fot utan att den ”fastnar” på någon position). Här touchar du höger hand på vänster axel och sedan vänster hand på höger axel. UTAN att få någon tippande rörelse i höften, den ska hållas så stilla det bara möjligen går. FOKUS: stabil kropp!

Testa er fram hur det känns för er och alla övningar kan ”skalas” (göras enklare) genom att exempelvis köra från tårna.

Ha en fin tisdag! 🥳

Anna

Nattvasan - det blev en härlig tur!

För en vecka sedan sprang jag runt hemma i Orsa som en yr höna och packade ihop de sista sakerna inför nattens kommande utmaning - Nattåket 90 km. Den stora utmaning var kanske egentligen inte själva distansen utan att hålla sams. Jag och Emil. Jag hade ju åkt Nattvasan (som det heter i vanliga fall) tillsammans med mina tjejkompisar, men aldrig med Emil. Och i och med min graviditet så visste jag att mitt tålamod är nästintill obefintligt och att min blodsocker sjunker fortare än fortast. Och lika så humöret. Och i och med det skulle mitt tålamod med diverse klagomål från min käre make vara lika med noll. Och han brukar ofta dela med sig av sina åsikter, tankar och idéer om allt från underlag till skidor till den allmänna statusen. I min värld lika med klagomål. Speciellt när man inte har något som helst tålamod och kanske är lite låg.

Som vanligt när man ska åka med min käre far till start så blir det lite i sista sekund. Vi hann knappt testa skidorna och fick springa till starten i pjäxorna med bara fem-sex minuter till godo. Vilket i alla fall gjorde oss uppvärmda. Vilket ju var bra! Starten gick och efter en tydlig överenskommelse att jag skulle ligga först för att styra tempot i första backen intog Emils snällt min rygg. Grejen var bara att jag kände hur stressad han var över att killarna framför drog iväg och att det var ett par killar som passerade oss. Och han frågade fint “ska vi hänga på?”. Lite stressad och med mycket vilja att göra honom till lags så hängde jag på. Det gick ju ändå. Men när vi hade åkt ett par kilometer, tagit första backen, och Emil gick upp för att dra oss fram över myrarna så kände jag att den där backen i starten kanske hade forcerats lite väl optimistiskt. Och mina vader skrek av ansträngningen. Likväl som mitt hjärta när jag snabbt slängde ett öga på pulsklockan och såg att jag låg klart över min tröskel. Klart över min plan i hur jag skulle disponera krafterna för att klara de nittio kilometrarna.

Så när Emil frågar om vi ska trycka på lite extra för att ta några ryggar som låg ett par hundra meter framför oss såg jag rött. För jag hade ju slitit att bara hålla honoms rygg där över myrarna. Så jag tvärnitade. Släppte förbi dem som tagit vår rygg och sa “nej, nu skiter jag i det här!”. Oh my.

Efter lite diskussion och påfyllda av energi och där vi sakta ökade tempot igen, så återhämtade jag mig. Och hamnade i den zonen jag ville och hade planerat att ligga. Grejen var bara att alla ryggar vi hade kunnat tagit hade försvunnit och inga kom bakifrån. Vilket betydde att Emil fick ligga själv och dra mig där i den starka motvinden… Han var, milt sagt, inte särskilt nöjd över det. Men det var jag! Äntligen fick jag åka mer i mitt eget tempo.

Kilometerna rullade på fort. Och plötsligt hade vi åkt över tjugo kilometer och passerade pappas första position. Tog lite dricka av honom innan vi åkte vidare. I Risberg missade vi honom, men vi hade ju våra ryggsäckar fyllda med sportdryck och dessutom gel som jag tog var tionde kilometer. I Evertsberg passade jag på att stanna och kissa och vi fick också lite mer dricka av pappa. På något sätt kändes det lite som om loppet började där. För där var jag helt återhämtad och kunde åka, för mig, i den bekvämt lagom höga tempot.

I backarna in mot Oxberg fick jag ligga först för att hitta mitt eget tempo. Det var himla skönt. Och jag ska inte sticka under stolen med att jag är ett väldigt mycket större fan av uppförsbackar än snabba myrar… I Oxberg tog vi lite mer dricka av pappa och vi fortsatte åka på. När det var sjutton-arton kilometer kvar började jag känna en antydan till kramp just ovanför knät. I musklerna som stabiliserar när man kör mycket trean och fyrans växel. Samtidigt började triceps säga till också. Så det var bara att hitta ett avslappnat sätt att åka på där man inte triggade att krampen skulle komma på riktigt.

När vi passerade Eldris såg vi att vi var jagade av två lampor som kom närmare och närmare. I Hemus var de ikapp. Och när de passerade oss utmed Prästholmens IP och Emil med lätthet hängde på fick jag återigen vara den där som drog i handbromsen. Att öka tempot fanns inte på världskartan. Trots att det bara var en dryg kilometer kvar till mål! Haha! Emil vände sig om och såg så där hyfsat nöjd ut. Förlåt Emil!

… sen var det bara den sista kilometern kvar och vi åkte i mål strax över fyra timmar och sju minuter. Det trodde jag aldrig där på myrarna efter knappa milen om man säger så.

Och ja. Trots lite oenigheten där i inledningen var det makalöst roligt att göra det ihop! Det enda abret var väl att jag var så otroligt mycket mer nöjd i och med att jag ju fick ta i medan Emil mer fick åka och justera tempot för att inte åka ifrån mig. Jag hade endorfiner från topp till tå, från höger till vänster och över allt runt mig! Makalöst nöjd över att återigen ha klarat av att göra en utmaning modell tuffare under en graviditet och att kroppen faktiskt gick med på det utan att säga ifrån det minsta (förutom kisspausen på mitten då). Sånt gjorde mig så HIMLA nöjd! 😍

Och ja, Nattvasan eller Nattåket , är verkligen ett tips för er alla som kanske åkt Vasaloppet till leda eller vill ha en ny utmaning - det är en upplevelse utöver det vanliga! Och ja! Man får ta i. Man får bli trött. Och man får endorfiner!

Veckan som gått sedan i fredags har mestadels handlat om återhämtning för jag har varit sliten. Trött. Hungrig. Kroppen behöver en helt ny nivå av återhämtning nu när jag är gravid. Och det är bara att lyssna på. Men trots det anser jag att sånna här utmaningar är så värda att göra, både kroppsligt och mentalt. För jag mår så himla bra av det. Så är det bara!

Tro om det blir ett fjärde försök nästa år? :-)

So long,

Anna

Fredagsfeeling!

Vips! Så var det fredag! Makalöst fort hur veckan har gått!

Veckans känsla lite tillbaka till rutiner. Igen. Lite sliten. Lite trött. Men ljuset av vårsolen. Hopp liksom!

Veckans bästa att få umgås lite med vänner igen. Fasiken vad jag har saknat det!

Veckans sämsta har definitivt varit återhämtningen. Det vill säga den totala bristen på den varan. Så sliten efter Nattvasan. På alla sätt. Går utöver både ork, energi och humör. Inte riktigt min melodi. Men samtidigt lite skönt att bara få backa några steg och ta det lite mer och chill!

Veckans tanke tiden går så HIMLA fort! Snart gravid i vecka 23 och har en snart ett-och-ett-halvtåring hemma - när hände det? Är man vuxen på riktigt nu?!

Veckans fundering är som rätt ofta vad ska man hitta på i livet? Var ska man bo? Hur ska man leva? Vad vill man ha ut av livet? Inte så att jag mår dåligt av att fundera på det, jag ÄLSKAR att drömma om det. Att ifrågasätta. Fundera. Visionera. Inspirerande ju! Jag älskar ju fjällen. Samtidigt som jag inte vill bo för avsides. Jag älskar träning. Jag älskar att få människor att älska träning. Jag gillar utmaningar. Jag älskar utomhusliv. Men jag vill samtidigt har lite kontraster i livet. Och jag vill kunna resa så småningom, om/när det blir en möjlighet. Och samtidigt vill jag inte har för långt till familjen. Och samtidigt har jag det väldigt bra som jag har det. Kanske är det just därför som jag också kan drömma och fundera om sånt här utan att det skapar dåliga känslor?

Veckans träning har blivit lite som den blivit. Mycket styrka. Mycket vila. Träning tillsammans!

… men nu tar vi helg. Jag står och skriver vid köksön. Har solen i ögonen. Vinden har mojnat och ett fräsch snötäcke täcker ALLT. Vi har precis kommit in från en löptur med vagnen och jag slängde i mig resterna av morgonens gröt som ett mellanmål tillsammans med en latte (ja! äntligen har jag börjat kunna dricka kaffe igen) och nu drar killarna iväg och drar upp skidspåren innan det är dags för middag.

Vad har ni för planer i helgen?

So long,

Anna

Onsdag i vecka tio!

Vissa veckor rullar verkligen igång i rekordfart så man inte hinner och andra precis i motsatt tempo men där orken är lika med noll så man ändå inte gör ett jota. Livet va?!

Förre helgen åkte vi ju Nattvasan och var sen ute och servade Team Ramudden under själva Vasaloppet, men det skriver jag om i ett separat inlägg, dock kan jag nog skylla på det för min orklöshet… Jäklar vad det tog! 🙈😅

Denna vecka då? Som vi redan är halvvägs in i? Ja. Och just ja, graviditeten. Kräver väl också ett eget inlägg - men - vi är lite drygt halvvägs & jag är så glad att äntligen få dela resan med er!

Måndag reste vi hem från Dalarna och eftermiddagen sov jag mig igenom… Så mycket energi hade jag. Och ja, tanken var ju att jag skulle göra både det ena och det andra, men just nu måste jag lyssna på kroppen framför allt!

Tisdag lämnade vi H på förskolan för första gången på drygt en och en halv vecka, ni kan ju tänka er att vi var lite nervösa för vi skolade ju in honom i början av februari så han har liksom inte vanan inne än. Men det var helt obefogat! En överlycklig liten kille rusade raka vägen in och hann inte ens ge mig en puss. Sen gick resten av dagen i raketfart - träning, föreläsning, jobb och plugg.

Onsdag inledde jag med morgonjogg innan jag åkte och lämnade H på föris. Sen tog jag en multitasking-timme i gymmet (där jag står och skriver nu mellan övningarna). Dagen kommer fortsätta med jobb, plugg och en härlig lunch där vi ska spåna kring ett nytt spännande projekt.

Torsdag och fredag kommer vara en kombination av träning - jobb - plugg. Men jag är fortfarande lite sliten så ska försöka göra lite lagom! På torsdag ska jag dock haka på ett graviditetsträningspass online från Hart54 - första gången! Det blir spännande.

Helgen hoppas jag bjuder på härligt marsväder så man kan vara ute! Äventyr och utelunch och bara må gått! Eventuellt ska jag utmana Emil på ett crossfit-pass som min vän Nathalie tipsade om…! 😅

Träning blir inom kategorin lagom denna vecka. Fokus på styrka och lugna distanspass. Är väldigt peppad att dra igång mer strukturerad träning nästa vecka, men denna vecka ska jag mer fokusera på att låta kroppen återhämta sig. Det tar lite längre tid när jag är gravid. Och varje pass kostar lite lite mer. Så det gäller att lyssna och justera. Och ja - jag gillar sånna utmaningar!

Nu är det dags att ta tag i den här dagen. Jag ska fortsätta nörda ner mig i träningslärans alla delar (läser på distans från Norge) samtidigt som jag ska försöka få en del jobb gjort. Multitasking är min grej! 🥳

So long,

Anna

Traning Tuesday - core!

Här kommer ett superenkelt pass att genomföra hemmavid när det finns lite tid över. Alla övningar finns att se på mitt instagram om ni blir lite osäkra på hur ni ska göra.

Och som vanligt på mina pass väljer ni själva belastning och intensitet. Välj antingen repitioner per övning eller en specifik tid per övning. Och kör så många varv ni vill. Och ja (!) kan eventuellt komma lite träningsvärk i bålen på köpet! 🥳

Övning 1: Benlyft med en fot i backen och den andra sträcks rakt ut och får sedan gå upp och ned. Viktigt: behåll hela tiden svanken mot underlaget.

Övning 2: Tre olika varianter av höftlyft. Höftlyft 1: Sätt ihop fötterna, lyft höften från underlaget och låt knäna samtidigt falla ut i sidorna utan att sänka höften. Och dra dem sedan in mot mitten igen. Höftlyft 2: Håll kvar höften i en lyft position, sätt fötterna höftbrett och lyft/sträck sedan ett ben i taget UTAN att förändra höftens position. Höftlyft 3: Ligg kvar med höften lyft, sträck ut ena benet och medan benet är sträckt, sänker du sakta höften nedåt och vänd sedan precis ovanför backen. Gör antingen max antal per sida eller alternera höger/vänster i varje lyft.

Övning 3: Mini sit-ups. Ligg med benen i nittio grader på rygg, sätt händerna i nacken och gör ett minimalt lyft med skuldrorna så de precis lämnar backen. Viktigt: Sug in svanken/naveln mot underlaget så att du hela tiden håller kontakt med underlaget.

Övning 4: Mini bäckenlyft. Samma som mini sit-ups fast med höften. Sträck benen mot taket (så rakt du kan) och lyft sedan bäcken från backen så lite du kan (tänk att det enbart är svanskotan som ska lyfta) och upprepa x antal gånger. Övningen ska vara kontrollerad och samma här (viktigt) är att behålla svanken mot underlaget.

Övning 5: Statisk sit-ups med rotation. Lyft dig upp i en låg sit-ups (dvs inte så högt från backen). Sträck sedan armarna mot underbenen och låt ena handen toucha (gå fram mer mot) underbenet på samma sida innan du roterar dig och gör samma sak på andra sidan. Viktigt: här också gäller att bålen ska hållas kontrollerad, svanken aldrig släppa underlaget.

Lycka till och hoppas ni kommer känna lite i magen efteråt! 🥳

So long,

Anna

Nattvasan tredje gången gillt!

Idag ska vi göra något vi inte gjort på över ett år - vi ska testa skidor! Haha! Som man ägnade tid åt att testa skidor förr. Inför varje tävling. Ibland efter. Under vissa läger, vissa träningsdagarna. Och jag var en sån som lärde mig numren på varje par (sk serienummer som särskiljer dem åt) och fick (såklart!) favoritpar som det i slutändan alltsom oftast slutade med att jag tävlade på, oavsett vilka andra skidpar som var ute. Och min vallare Micke visste det väldigt väl, så ville han att jag skulle prova något nytt som han ansåg vara bättre, krävdes det att jag fick testa dem ett par gånger inför bara så att jag ”började gilla den”. I OS i Peyongchang testade jag skidor nästan varje dag mellan tävlingarna, för det var så annorlunda före och vi fick en del nytt material inför j OS (som ju de flesta får) som dessutom var bra, riktigt bra, så där visste Micke hur han skulle hantera mig. Så komiskt så här i efterhand!

Nu har vi ju inte riktigt den apparaten bakom om oss när vi ska testa skidor inför Nattåket, och som ja, kanske inte är av riktigt samma kaliber som tävlingar under olympiska spel… Men man vill ju ändå ha bra grejer liksom. Haha!

Så medan jag har mitt sista seminarium för veckan på förmiddagen idag, ska Emil förbereda våra skidor (sk nolla dem, vilket betyder att man ser till att alla har samma valla (paraffin) på och avsicklade och borstade) och sen åker hela konkarongen mot Evertsberg för att glidtesta våra par. Jag har ju mina skidor och Emil sina, men vi hjälps åt att testa. Sen lämnar vi dem vi valt ut inför morgonnattens utmaning hos Team Ramudden för vallning. För det där med att valla själv kan vi ju, men det finns helt enkelt dem som är bättre!!

Så i morgon kväll/natt är det dags för min tredje Nattvasan. I år Nattåket. Första året åkte jag med min vän Sanna Peterson Hallberg, mamma till min guddotter Hedda och sonen Olle, fd elitskidåkerska som slutade 2014-2015 och gift med Teodor Peterson , vi åkte fort, vi blev trött och vi hade skoj. Framför allt så dukade vi upp den mest brutala brunchen på lördags förmiddagen - inkl ALLT, som vi hade haft som målbild under hela loppet. Så typiskt oss!!

Ifjol åkte jag med Anna-Karin Strömstedt, också fd elitskidåkerska och skidskytt som slutade kring OS i Socchi 2014 och har sedan dess fått två kids och flyttat till Norge. Hon och jag körde s j u k t fort. Vi var bara sekunder från banrekordet i Vasaloppet (som ju dock är klassisk stakning och vi skejtade), men det säger en del om föret och hur fort vi åkte. Och ja, jag hade en del krampkänningar mot slutet!! Men vi var så LÖJLIGT nöjda efteråt alltså. Wow.

I år ska jag och Emil åka ihop. Bara det säger ju en del om den mentala utmaningen att hålla god ton hela vägen…! 😅 När man börjar bli lite trött och låg. Men jag kommer ju så klart få styra tempot. Och när vi ska stoppa i oss energi. Och allt sånt. Tempot är högst oklart, men föret verkar bli snabbt och bra! Så förutsättningarna ska vi INTE klaga på.

Så tiden fram tills starten vid åtta i morgon kommer väl, ja, gå ut på att äta. Fylla på med energi. Kolhydrater framför allt. Små mellanmål men inte äta generellt så mycket MER i mängd men i innehåll. Sylt. Juice. Torkad frukt. Bröd. Pasta. Ris. Till lunch blir det pannkakor. Och sylt! 😍

Nu är det dags för dagens första seminarium - kettlebell teknik! Spännande värre!

Anna

Tuesday Training - Att komma igång med löpningen!

Denna veckas fokus är KOMMA IGÅNG MED LÖPNING. Vägarna även här i norra delen av Sverige börjar bli bara och man blir sugen på att snöra på sig och ta sig ut. För mig ofta lika härligt i tanken som i verkligheten, men tyvärr är det ju inte för de flesta.

Och varför är det så?

Jag tror det kan beror på massa olika anledningar men framför allt; man springer för fort! Och det har kanske gått en tid sedan du sprang sist?

A och o är att ALLTID utgå varifrån du är här och nu. Inte var du var före jul. Eller efter sommaren. Eller före kids. Eller i lumpen.

Här och nu.

Men hur börjar man då?

1. Skor utpassade för DIG och underlag. Dvs är det isigt/snö kan dubbar vara att rekommendera. Vill du springa i terräng är det att föredra att ha en sula med grepp. Vill du springa asfalt är slätare sula att föredra. Och sedan är det själva skons egenskaper för din fot och ditt löpsteg.

2. Fråga dig - när sprang du senast och vad är realistiskt att börja nu?

3. Hur mycket vill du springa kommande veckor? Sätt ett längre tidsspann än 2-3 veckor, hellre 4-6 veckor.

Och mitt viktigaste tips är att börja LUGNARE än du ens kan tänka.

När jag skulle börja igen efter graviditet/förlossningen så började jag med att jogga 1 minut och sedan gick jag 4 minuter. Och sen upprepade jag i totalt trettio minuter. Och så såg min första vecka ut. Dock hade jag sprungit genom hela graviditeten så min startsträcka var inte så lång. Ett annat tips är att springa (om du har typ vägpinnar eller belysning att följa) mellan två pinnar/stolpar och sedan gå.

Och! Detta ska inte stressas igenom. Detta första steg är det viktigaste. Långsamt ja visst, men väldigt viktigt. Så gör detta minst fyra gånger innan du går vidare.

Nästa steg är att trappa ned gångvilan, dvs gången du gör mellan minuten du springer. Trappa inte upp längden på löpningen för tidigt, utan trappa istället ned tiden du går emellan. Fortsätt med detta så pass många pass tills du springer lika länge som du går, men utöka inte VARJE PASS utan upprepa varje pass minst en till två gånger. Och låt inte passen pågå längre än trettio minuter. Hur långt du kommer är helt irrelevant.

Sen kan du succesivt öka längden på själva löp/spring-tiden. Men glöm inte bort att ha gå-vila mellan varje löpning. Så förslagsvis springa 2 minuter, gå 2-3 minuter.

Så ni förstår ju direkt att det kommer ta lite tid - men jag lovar att det är värt det! För tillslut kommer du kunna springa hela trettio minutersblocket! Och när du väl klarat det kan du succesivt trappa upp längden och tempot om du så vill.

Tempot på dessa ”löpintervaller” är till en början LÅNGSAMT. Men när du känner dig redo att gå från jogg till löpning, prova öka tempot lite, men känn efter så att det känns ok.

En annan upptrappning ni kan göra är att gå i 30 sekunder - jogga i 30 sekunder - springa 30 sekunder. Och sedan börja om igen.

Att springa uppför är snällare än att springa utför, så om ni hittar en backe - spring uppför - gå utför. Upprepa ett par gånger! Bra för flåset och för styrkan i benen!

Och ni som redan är igång och vill ta nästa steg - min kompis Charlotte Arvered har skapat specifika träningsprogram för olika distanser som ni kan köp, in och kolla på dem!

Har säkert glömt massa bra tips men det här är i alla fall en början.

LYCKA TILL! 🤩

Anna

Vecka nio!

Vasaloppsveckan. Är man från Orsa (grannsamhället till Mora, Vasaloppets målgång) så är vecka nio för alltid förknippat med Vasaloppet. Sportlov och Vasalopp. Inleds alltid med Tjejvasan på den första helgen och avslutas med Vasaloppet på den andra helgen.

Och precis som de senaste åren kommer jag åka Nattvasan, som i år går under namnet Nattåket, för jag kan liksom inte låta bli att inte åka något under den här veckan. Formen är absolut inte där den vanligtvis är, men det är ju inte längre det viktiga. Det roliga med i år är att jag och Emil ska åka ihop! Jag har ju åkt med mina vänner de senaste åren, Sanna 2019 och Anna-Karin 2020. Den största utmaningen blir nog att hålla sams och stoppa i sig nog med energi så det aldrig droppar för mycket. Haha!

Måndag till onsdag ska jag springa och lämna Harry och sen springa hem igen då jag har webinarium hela dagarna som jag deltar i hemifrån. Men på onsdag eftermiddag packar vi in oss i bilen och rullar mot Dalarna.

Torsdag ska vi testa skidor och jag har ett par timmar webinarium och också en del annat jobb som ska fixas. Som tur är kommer vi få lite assistans med H av mamma och pappa.

Fredag ska vi göra så lite som möjligt men äta så desto mer för klockan åtta på kvällen går starten för Nattåket. Sen lär vi ha ett par timmars njutande i skidspåret… 😅😍

Helgen kommer gå i återhämtningens tecken och så klart en massa skidor på tv. En perfekt helg att inleda med en redig utmaning som Nattåket för att sedan bara vila och ladda upp sig…!

Träningen kommer vara desto mindre. Lätt jogg till förskolan vid lämning och sen lite lätt styrka. Eventuellt lite skidåkning med lite tempohöjningar in mot fredag, men fokus kommer ligga på att ladda upp batterierna helt enkelt!

… känns så kul att få dra på sig nummerlappen även i år i Vasaloppsspåret - tacksam för det! 🙌

Ha en himla fin vecka!

Anna

Söndagsendorfiner!

Ligger i soffan och äter upp de sista svenskjävlarna (ni som gillar lakrits och sån där typ som är så salt att man typ sätter i halsen, ni måste prova!) och kroppen är så där skönt mör efter att eftermiddagen tillbringats i skidspåret där jag körde ett av mina favoritpass. Tre timmar totalt. En timme lugnt. En timme halvhårt. För att sedan avsluta med en timme hårt. Jobbigt ja visst, men framför allt kul att köra (så där lagom jobbigt utmanande) och LÖJLIGT härligt efteråt!

Det krävs ju att man är rätt fräsch inför och laddar upp med lite extra energi men framför allt att man har energi med sig under passet. Jag vet ju att min kropp rent fysiskt fixar ett sånt här pass, men går jag mig tom på energi spelar det ingen roll hur fräsch kroppen är. Så a och o för mig är energi. Sportdryck varje halvtimme första två timmarna och sen varje kvart sista timmen. Och sen boostar jag med olika form av gel vid en timme, två timmar och sen en sista dos vid två och en halv timme.

Så ni fattar varför jag mår härligt gött nu! Beställde dessutom en pizza på vägen hem efter passet, den smakade riktigt riktigt bra. Sånt där som kan få mig lite extra motiverad att köra ett sånt här pass. Allt det goda jag vill äta efteråt! 😍

Annars har helgen varit otroligt lugn. Vi har inte gjort många knop. Fixade lite hemma i gymmet (fixat i ordning saker vi tänkt typ sen vi flyttade in men inte prioriterat), tittat på skidor och ätit gott. Varit bara vi. Den lilla familjen. Kändes som om vi alla behövde det, ladda batterierna lite och göra oss redo för en lite mer intensiv period framöver. Älskar de kontrasterna att det emellanåt är noll och inget om man får rent utsagt tråkigt och sen är det så fullspäckat att man knappt hinner tänka en tanke.

Hur har er helg varit?

Här har H somnat och jag ska försöka hålla mig vaken i någon timme till i alla fall. Slötitta på tv och bara njuta av endorfinerna som dansar runt i kroppen! 😍

Anna

Weekend mode is (soon) on!

Fredag igen och vart har veckan tagit vägen?! Kändes som om vi precis tog måndag. Samtidigt lite härlig känsla när det rullar på och saker har sin gång!

Veckans känsla har varit lagom. På alla sätt. Med jobb, tid tillsammans, vila.

Veckans bästa att vi börjar komma in i rutinerna på dagarna utan stress! Och onsdagens långpass på skidor med me, myself & I. Återhämtning för knopp!

Veckans sämsta att det varit lite för varmt och töat lite för mycket. Men det positiva i det är att vi snart kommer kunna åka skate på skaren!

Veckans fundering är som oftast kring alla projekt och hur man går vidare, vad som ska hittas på. Väldigt kreativt och utvecklande!

Dagens tanke.. Emil satte på Dagens Sport, en pod där varje dag tillägnad en viss idrottshändelse och varje vecka är det en ny i läsare, ofta en idrottare med fantastiska idrottsprestationer i bagaget, så känslan i berättelserna är något utöver det vanliga. Idag lyssnade vi på Zebben Modin som berättade om hur Marit Björgen blev historisk under OS 2018 i Peyongchang sista lopp - 30 km klassisk masstart när hon vann sitt åttonde OS-guld, femtonde OS-medalj, sin fyrtioförsta medalj i mästerskap men också sin karriärs sista medalj. I det loppet startade även jag. Det var min karriärs sista riktiga lopp. Ett lopp jag laddad för i många många år. Klassisk stil. Trettio kilometer. Masstart. Det var på pappret ett lopp för mig. För att inte tala om i mitt hjärta. Och nu pratar vi inte om mitt lopp i form av att slå allt och alla utan mitt lopp därför att jag ÄLSKADE den formen och jag visste att jag under ett sådant lopp kunde få ut min fulla potential. Och fick jag det så kunde drömmen om ännu en individuell medalj från ett mästerskap bli verklighet. Med lite tur, skicklighet och jävlaranamma. Det som dock var verkligheten var att jag hade pushat mig själv över gränsen med träning det året. Jag tålde i mjölksyran. Jag återhämtade mig inte. Det som tidigare varit min styrka. Den styrkan var som bortblåst. Och kvar fanns en vilja av stål, en längtan av största möjliga mått och en förhoppning att det trots allt skulle stämma just där och då. Men det gjorde det så klart inte. Man kan inte lura kroppen. Knoppen, ja visst. Men inte kroppen. Det blev ett lopp som kändes så nära en förnedring man kan komma. Jag blev nästan varvad. Jag slet med tårar i ögonen, vägrade ge upp. Visste att det var mitt sista mästerskapslopp i karriären. Jag ville fullfölja. Jag ville på något konstigt sätt krama ut det sista. Njuta av att få vara där. Fått möjlighet att försöka nå min dröm. Tacksamhet vad det jag kände. Men också så klart en enorm besvikelse. Det var alla känslor.

För det är det elitidrott handlar om - besvikelse och lycka. Och där och då i stunden är det inget annat som spelar roll, det är det viktigaste i livet och att lyfta blicken och få perspektiv är inte bara en omöjlighet, det är inget man gör. För man lever här och nu. Jag inser också nu, när tiden fått ha sin gång och jag numera är en av dem som ivrigt hejar på hemma från soffan, att det faktiskt inte är hela världen. Ett resultat definierar inte dig som person. Och ingen har heller rätt att definiera dig som person utifrån dina resultat, som det så lätt blir när vi är någon form av nationella symboler för framgång (eller misslyckande). Men bakom varje framgång (eller misslyckande) står en helt vanligt människa. Med lika mycket känslor, tankar, funderingar och är helt enkelt lika vanlig som du och jag.

Idrotten ger och tar. Men det jag har med mig absolut mest är vad den givit mig. Även där i Peyongchang under loppet. Eller loppen. Jag fick chansen att försöka nå mina drömmar. För det är just det elitidrotten handlar om - att få möjlighet att

pursue your dreams!

… känns som överflödigt att försöka skriva mer. Jag kommer nog bära med mig det loppet under dagen. Alla känslor. Upplevelsen. På gott och ont. Evigt tacksam över det jag fått uppleva!

Och om några timmar tar jag helg, något som inte fanns förr. Med min EGEN FAMILJ! Större än alla medaljer och alla framgång och alla misslyckanden i världen. För det är ju i slutändan det som det handlar om. Livet.

Weekend mode is (soon) on!

Anna

Att slippa känna sig som bambi..?

Vi får en hel del frågor angående skidlektioner och just nu är det inget vi erbjuder, men vi pratar om att försöka ordna något sådant inför kommande vinter. Vi får helt enkelt se hur vi rent praktiskt skulle kunna få till det då ni som frågar efter det är spridda i Sverige och vi är stationerade i Jämtland. Men med lite fantasi skulle det säkert gå att ordna.

… men tills dess då, vad ska man tänka på när man ska börja åka längdskidor?

För det första - om man inte har ett väldigt stort intresse av att valla så kan jag verkligen rekommendera vallningsfria skidor så som skins. För då kan du fokusera på att lära dig åka skidor istället för att ägna tid åt att valla. Sen är kanske nästa steg att lära sig valla för att åka än lite fortare, men då ska man nog ha som mål att åka under 6-7h på exempelvis Vasaloppet. Svärfar åkte Öppet Spår i fjol på just kring sju timmar på sina skins och var otroligt nöjd. Så det är tips 1.

Tips 2 - ta hjälp med tekniken av en kunnig om du har möjlighet. Jag lovar - det ger så mycket. Men just nu är det kanske inte någon möjlighet, så då är följande mina råd:

• åk utan stavar på platten! Allt för att hitta balansen. Diagonala och försök glida så långt du kan på varje skär.

• öva på att byta spår, kliv i och ur. Börja på platten och trappa sedan upp det genom att prova göra det i högre och högre hastighet.

• gör en slalombana på plan yta! Öva att svänga, stanna, trampa. Börja sakta och öka sedan tempot.

• googla teknik (de olika delteknikerna: stakning, stakning med frånskjut, diagonal och saxning) och be någon filma dig så du får lite feedback hur du gör och hur man kan göra. Kom ihåg att allas tekniker är individuella!

Tips 3 - om du tycker nedförsbackarna är otäcka; ta av dig skidorna i början och gå en bit ned i backen och sätt på dig skidorna där för att åka sista biten. Nästa gång åker du lite längre. Tills du klarar hela backen. Men hur gör man då? Man är mjuk i knäna (dvs lätt böjda knän med vikten lätt framför kroppen (luta dig inte för mycket bakåt) och om det finns spår så kan du ha ena skidan i spåret och den andra utanför och ploga med den skidan. Behöver du ploga med båda skidorna är det bättre att kliva ur spåret och göra det vid sidan om. Ha stavarna BAKOM kroppen så att de inte åker in i magen om du skulle ramla, dock kan du använda dem som stöttepelare!

… och klä dig LAGOM. Helst ska man frysa lite lätt när man börjar för att sedan komma in i det. Men jag ska skriva mer om hur du klär dig i ett senare inlägg för nu måste jag åka och hämta H på förskolan!

So long,

Anna

Training Tuesday!

Tänkte bara snabbt säga hej och komma med ett tips på ett enkelt träningspass som både ger lite flås OCH styrka. Och du kan egentligen lägga upp det precis som du vill, men jag utgår från hur jag kör så får ni modifiera utifrån era förutsättningar i både kropp, knopp och möjligheter.

Jag kör nere i vårt gym så jag har ju det rätt förspänt med både stakmaskin, crosstrainer, cykel och löp/rullskidband och dessutom fria vikter, kettlebells och hantlar. Jag gillar att köra det här passet för jag får in både styrkan och flåset, det blir otroligt effektivt.

Hur gör jag då?

Jo. Jag bestämmer hur länge jag vill ha i högre pulszon (dvs effektiv intervalltid), idag ville jag ha 45 minuter (jag skulle rekommendera er 15-20 min första gången ni kör). Och jag ville köra det på TRE STATIONER. Och grejen med passet är att det hela tiden blir kortare intervaller. Första intervallblocken var 15 minuter, andra 12 minuter, tredje 9 minuter, fjärde 6 minuter och sista 3 minuter. Som ni kanske förstår nu så körde jag lika länge på varje station: fem minuter per station på första varvet, och sedan plockade jag bort 1 minut per varv. Mellan varje varv vilade jag 2 minuter.

Så vilka stationer körde jag? Första stationen: fria vikter (skivstång) där jag körde så många varv/set jag hann på ett förutbestämt set innehållandes 3 rep ryck, 3 rep benböj på raka armar och 3 reps axelpress. Allt med samma vikt på skivstången (idag UTAN vikt). Jag hinner i snitt 2 varv/set per minut. Sen gick jag över till andra stationen: stakmaskin. Där stakade jag det jag orkade så länge som intervallen på gick (5 min första varvet) och sedan gick jag direkt över till tredje stationen: crosstrainer. Där körde jag intervallen ut, dvs 5 min första varvet och sedan en minut mindre per varv. När alla tre stationerna var gjorde hade jag klarat av första varvet och tog 1-2 min vila. Och nästa varv blev alltså tre minuter kortare. Och så vidare. Hänger ni med? Och ingen vila mellan stationerna men mellan varje varv/intervall.

Stations-intervall-pass

Utrustning: Någon form av konditionsmaskin (cykel, stakmaskin, löpband, crosstrainer) eller ett hopprep! Och någon form av vikt (kettelbell, skivstång, eller hantlar).

Tidåtgång: 30-60 minuter

Fokus: Flås OCH styrka

Uppvärmning: testa igenom det du tänkt köra och gärna lite aktivering av bålen!

Upplägg: 2-3 stationer där du kör halva eller en tredje del av tiden per varv. En station ska vara med styrkebetonad och resterande flås.

Tips på övningar utan vikter för styrkestation: armhävning, burpee, situps.

Tips på övningar med KB’s: Swing, snatch, thruster.

Tips på övning med hantel: Snatch, benböj, axelpress.

Tips på KONDITION utan konditionsmaskin: hopprep, uppkliv, “jumping jacks” (googla!).

… sen lovar jag att ni kommer känna i varenda muskel i kroppen och leva på endorfiner länge efter! Japp. That’s me just nu! 🏋🏽‍♀️🥳

… vad tror ni? Är det något för er? OCH! Jag håller som bäst på att planerar lite enkla pass jag ska dela med er framöver, dessa ska dock filmas så ni lättare kan haka på. Tumme upp eller tumme ned?

So long,

Anna