Ny vecka - nya utmaningar!

De senaste året har jag varje söndag faktiskt haft en längtan till måndag. Tillbaka till rutiner och tillbaka till vardag vilket betyder ett lite enklare liv. Jag älskar helger, speciellt känslan man har på fredagen när två lediga dagar ligger framför en. Men vi har ju sällan helt ledigt någon gång, så det förtar känslan lite. Då är nästan vardagen lite lättare, för där vet vi att vi ofta hinner jobba undan lite och träna det vi behöver under tiden storebror är på förskolan. Värre är det på helgerna när kidsen ska med, det löser sig alltid, men det kan vara lite mer råddande.

Just nu sitter jag kvar på “mitt” lunchställe och jobbar lite, ska snart åka och hämta storebror från förskolan och sedan försöka hitta på någon lagom aktivitet för eftermiddagen i höstrusket. Vad brukar ni hitta på?

Natten som var, var en ny utmaning, då storebror vaknade i gråt framåt småtimmarna och var otröstligt och det hela slutade med att han helt enkelt fick komma över till vår säng. Där låg han och snurrade och pysslade länge länge innan Emil åter en gång försökte lägga honom i sin säng. Men där blev det tvärnit. Tillslut somnade han om i vår säng så vi blev tvungna att väcka honom efter åtta, lagom stressade att hinna ge honom frukost före förskolan. Vi har ju varit otroligt förskonade från kämpiga kvällar och nätter då storebror sovit i eget rum i egen säng sedan jag slutade amma honom vid sex månader. Vi lägger honom strax efter sju, säger godnatt, drar ned rullgardinen och stänger dörren. Sen kan han ligga vaken och pyssla en stund, men han somnar inom trettio minuter. Innan det får han välling i soffan där vi antingen läser en bok eller tittar på ett naturprogram på SVT (tips (!) om ni vill titta på något lugnande för kidsen som inte är barn-tv). Och så har vi haft det j ä m t. Så läggningarna är inte ett problem, även om vi vissa nätter har fått lov att gå upp för att stoppa om honom, ge honom nappen eller bara kika in till honom. Men detta är något nytt och jag känner att jag sitter här och kisar trots två koppar kaffe… Måste nästan kolla med BVC vad de har för råd att ge kring barn som vaknar oroliga på natten, vad man kan göra!

Så istället för att köra ett tuffare träningspass idag blev det en lugn löptur som jag passade på att göra när jag ändå skulle springa och lämna storebror på förskolan. Hoppas på en lite bättre natt i natt så jag har lite mer energi i morgon!

… sen ang att resa med kids - jag och Helge ska på lite äventyr till helgen, kan skriva mer om det då! Nu är jag återigen sen för att hämta storebror! 🙈

So long,

Anna

Fredagsfeelingen!

Första fredagen hemma på VÄLDIGT länge - så härligt! Veckan som varit har gått i hundra och det känns som om det enda jag gjort är att försöka komma ihkapp hemma med en överfull tvättstuga, tomt kylskåp, möten som behöver tas och ett totalt ostimulerat vän-konto som behöver fyllas på men inte har hunnits med. Så en helg hemma känns välbehövt och välkommet!

Jag har inte missat era frågor om inlägg, jag har bara inte hunnit, men jag sk aredan nu planera nästa vecka och lägga in tid för att skriva ihop lite av era önskeinlägg om kläder för kids på äventyr, utrusnting för träning med baren, mina tankar kring kost, löpträning… Fyll på med mer så har jag lite att göra, för även om jag emellanåt är dålig på att skriva här, så ÄLSKAR jag att sätta mig ned och göra det. Måste bara planera lite bättre för det!

Veckans känsla har varit att jag varit väldigt långt efter i allt och legat steget efter hela tiden. Funkar ju att ha den känslan ibland, men inte hela tiden, så nu ska jag ta helgen till att landa lite och komma ikapp!

Veckans bästa har absolut varit att bara vara hemma! Hinna köra morgonträningspass i gymmet, sitta ned i soffan och slöscrolla på telefonen, dricka te och äta choklad en kväll. Och att jag beställde en matkasse så att jag sluppit försöka komma på vilken mat vi ska äta! Woop woop! Och att farmor och farfar till kidsen har varit här upp och kunnat avlasta oss när vi jobbat hela onsdag och torsdag.

Veckans sämsta har varit känslan av att ligga efter, vabb hela veckan och höstrusket som tagit lite udden av energin vissa dagar.

Veckans tanke att jag verkligen behöver STRUKTUR i min vardag och att jag måste planera dagarna för att få in det jag vill men också ha utrymme till att göra ingenting.

Veckans serie skulle jag först skriva “det har jag inte hunnit med”, men då ljög jag ju för jag har börjat se säsong två av feelgoodserien Virgin River på Netflix igen. Sån avkoppling! Ser fram emot att hitta någon ny bra brittisk deckarserie dock!

Veckans mat jag säger bara MATKASSE! Varierar mellan ICAs flexitariankasse och Linas flexitariankasse med tre middagar för fyra personer, blir perfekt mängd för 1-2 matlådor så man slipper tänka på lunch dagen efter. Dock unnar jag ju mig så ofta kan, vilket tyvärr enbart hanns med idag, från Saluhallen. Lyckan idag dock, fredagsfeeeling på topp att hinna äta lunch med en vän på Saluhallen, love it. Energin.

Veckans träning har inte varit prioriterad, men jag har fått till några bra pass och kommer prioritera träningen lite mer i helgen, vilket jag ser framemot. Hade bokat in mig på tre (!) pass på boxen som alla fick avbokas, men jag har kört några av de passen hemma. Dock blir det ju inte samma sak!

Helgen har Emil läger med Zebastian och para-gänget, så jag och kidsen kommer få hänga en hel del. Ska försöka hinna ta med Harry till en cykelpark tänkte jag och sen ser jag framemot lugna kvällar hemma med god mat, tv-serie och kanske en middag med vänner!

Vad är era planer för helgen?

Så har min vecka sett ut - hoppas ni har haft en himla fin vecka! 😍

Anna

Lördagsefterrätten!

Vi är ju i Grövelsjön nu, bor i Emils familjs stuga så vi går som från ett hotell (Livigno) till ett annat nat, bara att här ingår även hjälp med kidsen. Hur lyxigt är inte det?! Vi visste inte om att Emils föräldrar också skulle upp, så det blev en liten bonus kan man säga. Dessutom var redan min pappa här (min familj har ju också stuga här) och mamma kom upp efter jobbet på torsdagen, så hela föräldragänget har varit på plats till storebror Hs stora lycka.

Igår packade vi med oss lunch i ryggsäcken och gick tillsammans från stugan. Följde vandringsleden upp mot fjället, över sten och stock och spångar. Och till vår stora glädje ville H gå mest hela tiden. Korta bitar ville han bli buren, men det var korta korta bitar. Och man ska ju egentligen inte ha mål med turen när man går med barn, men vi ville så gärna komma fram till vindskyddet uppe vid skidspåret för där skulle vi kunna slå oss ned och lätt kunna fixa lite lunch. Men igår var dagen när det gick! Så härligt!

Satt där och åt korv i tunnbröd, medhavda mackor, kaffe och choklad. Tände en eld. Tittade på lavskrikor. Försökte få H att sitta still för att äta, men det var helt omöjligt. Så han fick springa runt med en korv i ena handen och en smörgås i den andra. Alla nöjda, alla glada.

Sen traskade vi hemåt, tog en annan väg hem, stoppade i H i bärstolen och tänkte att nu kommer han somna. Men icke. Han ville gå. Så han gick stora delar av biten hemåt. Tills han tillslut bad om att bli buren av Emil. Och SOMNADE sittandes på hans axlar! Snacka om slagen hjälte.

Väl hemma kröp vi upp i soffan, åt gårdagens paj, drack kaffe och vilade med en liten H på bröstet. Men storebror H, han hade minsann vilat klart för dagen och sprang mellan oss vilande vuxna. Kröp upp i några minuter hos mig, sen hos Emil och så vidare.

Sen packade vi snabbt ihop oss och tog oss bort till mina föräldrars stuga för en gemensam middag. Hamburgare på älgfärs, hemmagjord coleslow och bröd från den lokala bagaren. Jag fixade en grekisk sallad och fräste lite squash i olivolja till. Blev hur gott som helst. Men någon efterrätt hade jag inte orkat göra men när väl middagen var uppäten kände jag idag behöver jag en efterrätt.

Så jag hackade lite frukt (nektariner och bananer och lite hallon), värmde en stekpanna och hade i lite rapsolja och honung, fräste snabbt ihop grönsakerna i stekpannan och hade sedan i lite chocolate chips, sånna där “chokladploppar” man kan köpa i chokladbutiker. Sen åt vi det tillsammans med lite vaniljglass (tofuline är favoriten för oss icke komjölksätare). Det blev SÅ gott och SÅ enkelt. Men det blev inte vackert så ni får inte se nån bild på det! :-)

Nu ska jag ta lite eftermiddagsfika, lite gröt med godsaker och en kaffe, och sedan lägga mig med lillebror på magen i soffan och bara vara en stund!

Ha en fin söndag!

Anna

Ett stopp i Davos

På vägen hem från Italien åkte vi vis Davos till Zurich. Mellan 2011 till 2015 haft vi lägenhet här, med anledning till att OS i Socchi skulle gå på samma höjd som Davos ligger på. Helt enkelt för att vänja oss vid den höjden och hur kroppen reagerade.

Det var en härlig tid och sällan har jag upplevt det så enkelt att träna som jag gjorde då. Kanske blev det lite väl mycket av vilken-topp-ska-vi-ta-idag-träning och mindre grenspecifikt men som jag njöt! Och idag hade det ju varit optimal träning. Och så njutbar!!

Lunch på Kaffee Klatsch - ett måste om du frågar mig! Ceasar sallad med italiensk dressing och deras efter foccaciabröd. Ja, sen var det en i familjen som spårat in totalt på den italienska maten. Dock insåg jag, när jag smakade, att ja, det smakar lite bättre i Italien! Haha!

Passet Flüela som vi åkte över för att komma till Davos. I botten av detta går även banorna man åker världscuptävlingarna på och där bodde vi!

Så himla roligt att få visa pojkarna detta även om inte en enda av dem kommer minnas det. Men Davos kommer för alltid ha en speciell plats i mitt hjärta.

So long,

Anna

Från alperna Till svenska fjäll!

Igår lämnade vi Italien efter en dryg vecka med italiensk mat, sol, alper och härlig (och emellanåt jobbig) träning. Insåg igår när vi reste hela familjen att allt blir liiiite enklare när man är två vuxna. Man kan ta två bagagevagnar. Man kan dela upp barnen på två. Man diskutera sig fram till lösningar. Och man har helt enkelt lite mer ut av sällskapet än med två där ena mest säger upprepningar och den andre mest gurglar. 😅 Men det har ju sin charm det med!

I helgen skulle vi egentligen ha varit i Sälen för att ha ett trailcamp men av olika anledningar blev det inställd, men eftersom vi redan var förberedda på ännu en helg borta och dessutom packat för det, bestämde vi oss för att ta en hösthelg i dalafjällen. Vi insåg att sist vi var tillsammans i fjällen var i påskas, och om ni frågar oss, är det alldeles för länge sedan!

Dessutom är jobbet vårat mesta dels så flexibelt att vi kan sköta det mesta på distans, så vi kan kombinera nytta med nöjd, precis som vi gjorde nere i Livigno. Dock passade vi på att ta möten i Stockholm när vi ändå var där idag.

… men före möten tog vi den sedvanliga Stockholms frukosten! 😍

Det känns som om vi ska passa på att leva så här flexibelt nu när ingen skolplikt gör att vi måste vara hemmavid under vardagarna. Dock har vi ju andra saker som gör att vi bör vara hemmavid med jämna mellanrum, så att vara on the road för jämnan passar inte ens oss. Och sen är det som vi brukar säga är vi hemmavid under längre perioder är steget att resa iväg mycket längre än när vi är på väg någonstans mest hela tiden. Och sen ska ni ju veta att vi är vana vid att resa, mer ovana vid att vara hemma. Sånna är vi!

Så nu sitter vi i bilen på väg från Stockholm till Sälen och sedan vidare mot Grövelsjön. Vi får se hur långt vi kommer idag…

Har ni förresten varit i de svenska fjällen på hösten? Kan vara bland det finaste man kan uppleva med alla färger och den krispiga luften. Jag älskar det! Italien och alperna i all ära, men det finns en anledning till att det just är de svenska fjällen som ligger mig närmast om hjärtat, där jag någon gång i mitt liv vill slå ner mina bopålar. Om än inte för jämnan, men ha det som bas!

Och jag läser era förslag på inlägg och era funderingar. Tack!

Och ang hjälm i vagnen - rekommendationerna från Thule är att endast gå promenader så länge man har sitt barn i den sk infant sling eftersom det inte är kompatibelt med en hjälm. Dock är detta rekommendationer så man måste själv avgöra hur man vill använda vagnen och dess insatser. Vi har ingen hjälm på lillebror och ger heller inte hittat någon som passat storebror före han var 8-9 månader. Vi har både åkt skidor, sprungit och cyklat med barnen i infant sling i terräng där vi känt oss (relativt) trygga. Så jag överlämnar detta åt er att själva ta beslut i och hur ni känner/tänker att ni är redo att göra aktiviteter med era barn!

I’ll be back kring era andra funderingar!

So long,

Anna

Livigno!

Vet inte hur många gånger jag varit här i Livigno, därför känns det liksom extra skoj att få ta med sig barnen hit och plocka pärlorna. Äta gott, träna lagom, NJUTA! Och det verkar som om kidsen gillar det också, och ni kan ju bara ana hur lyckliga vi blir av det!

Vi inleder varje morgon med frukost i lugn och ro (så mycket lugn och ro det nu går att få med kids), go’kaffe, skinkor och bröd. Sedan byter vi om, jag ammar, och sedan tar vi oss ut. Antingen kör vi en tur upp på någon av topparna eller så kör en av oss rullskidor och den andra cyklar med, med kidsen bakom i vagn. Sen är det lunch, lite vila (och jobb) innan vi äter mellanmål och kanske drar ut på en kort tur före middagen. Däremellan får storebror röja loss i det fantastiska lekrummet på hotellet eller cykla…. Han knäckte koden på springcykeln i Åre för någon vecka sedan, ni anar inte lyckan!

Vid sex får storebror middag och så hinner vi göra läggningen före vi äter middag vid halv åtta med babyvakten som sällskap och lillebror i en sk babylift bredvid oss (för övrigt något av det bästa vi investerat i till lillebror)! Middagen brukar få ta lite tid och vid tio släcker vi lampan och sover som stockar. Eller ja, jag sover i alla fall mellan amningarna. Älskar att få lite av rutiner så här när man är iväg!

Så ser dagarna ut just nu, behöver jag säga att jag gillar det?! 😍

Anna

Hello från Italien!

Sedan jag skrev sist har det gått i lite mer än 200 känns det som. Emil for ner till Italien för två veckor sedan för att träna tillsammans med Zebastian Modin och Paralympicslaget. I mars går ju Paralympics av stapeln, i Peking, och på samma höjd som Livigno, dit laget for på läger. Själv hade jag två camps tillsammans med Maria PH och Skistar, först i Åre med fokus på cykel och sedan i Sälen där också systrarna Kallur var med och fokuset var, jajamensan, LIVSNJUTERI!

Direkt från Sälen stoppade jag in grabbarna i bilen och for ner till Stockholm, checkade in bagaget redan på kvällen för att göra morgonbestyren lite mindre styriga och tog sedan in på Clarion på Arlanda. 

Vi är ju väldigt bortskämda med enkla nattningar av storebror, vi lägger honom i sin säng i sitt rum, drar ned rullgardiner, pratar lite med honom och säger sedan hejdå och drar till dörren. That’s it! Man kan göra honom prata och dona en stund men han blir sällan ledsen så vi behöver gå in igen. Men på Arlanda skulle vi nu bo i samma rum och jag var rätt sliten från campet och kände mig inte så sugen på att lämna rummet för att han enklare skulle somna, så läggningen tog liiiite längre tid när han upptäckte att man ju kunde prata med mamma som var i samma rum… Men tillslut så!

På morgonen fick jag väcka dem båda, tog en snabb frukost på hotellet innan vi gick till säkerhetskontrollen och fick, tack och lov, gå genom snabbkön för att slippa köa. Sen hade vi några timmar på flygplatsen innan planet skulle gå. Storebror var helt till sig av förväntan inför flygningen!

Själva flygningen gick bra, lillebror slumrade efter jag hade ammat men storebror var vaken hela flighten och började bli rätt rastlös sista halvtimmen, men jag slapp ta fram ipaden utan det räckte med att lyssna på Pippi, läsa lite bok, klättra på mamma och leka med jeepen som var med.

Väl i Zurich blev det lite mer stök och bök. Jag hade enormt med bagage, kunde inte sätta storebror på vagnen, utan fick bära honom på axlarna, ha lillebror på magen och sen försöka styra en ÖVERFULL bagagevagn. Och när jag skulle hämta ut hyrbilen brakade lite av helvetet lös med en över trettio minuter lång väntan på att få nyckel till bil, skrikande bebis (fick amma i kön), trött storebror som dessutom bajsade mitt i allt och en hungrig mamma… Tillslut fick vi hyrbilen, bytte blöja på båda kidsen, satte i bilstolarna (som jag hyrde på plats), packade i bagaget i bilen, ställde in gpsen på Livigno och rullade ut. Och insåg ”jag hade glömt att äta lunch…”. Det trodde jag ALDRIG skulle ske! Haha! Som tur var hade jag energibars och torkad frukt med så det gick egentligen ingen nöd på mig.

Trafiken var lugn så efter drygt fyra timmars körande via dels ett biltåg och över ett pass var jag framme i Livigno och snacka om lyckan när storebror får träffa pappa igen! 🥰

Och så härligt att ÄNTLIGEN få se alperna igen och dessutom tillsammans HELA familjen!

I morse drog para-laget hem, så nu är det bara familjen kvar och vi kan göra träningen mer tillsammans. Vi bor på ett supermysigt familjehotell som fixar i princip allt man ber dem om och det är så enkelt allting. Det känns så genuint. Och italienare är så avslappnade med barn (🙈😅) så man slipper bli stressade när det blir lite väl högljutt eller när det blir lite för mycket spring i benen vid måltiderna. Vi har helpension med ett tillägg för mellanmål mitt på dagen, passar oss ypperligt!

Dagarna fylls med träning och mat och, för mig, så mycket återhämtning som går efter en hektisk period.

Nu väntar läggning och middag, får återkomma med mer härifrån om/när jag hinner!

Ciao! 🇮🇹👋

Anna

Psst. Fortsätt gärna komma med input på vad ni vill läsa så ska jag försöka fixa med det när tillfälle ges!

Psst 2. Blev något strul med uppladdning av bilderna så de kommer här efter! 😅

Ett peppat gäng redo att ta sig an Åres Downhillpark!

Snapshots från Bikeweekend i Åre med mig & Mary!

Snapshots från LIVSNJUTERI på hög nivå i Sälen!

Redo för takeoff!

Från första turen här i Livigno. 😍

Att träna med kidsen!

Detta inlägg presenteras i samarbete med @actic - #träningförlivet - och vi vill tillsammans inspirera till enklare träning i vardagen för alla, för både kropp och knopps skull!

Att träna med barn är lika roligt som utmanande. Kraven sänks och det lilla som fås till får man vara väldigt nöjd med. Ibland går allt på räls, alla är glada och nöjda och vi som föräldrar får till just det vi tänkt oss. Och hallelulja-feelingen är på topp! Och kanske är det just dessa dagar vi ska passa på att fira med pompa (godsaker) och ståt (bubbel), för med handen på hjärtat - det blir ju kanske inte alltid som man tänkt sig?!

Därför tror jag, eller nej, jag vet - om man ska klara av att träna och samtidigt njuta av det när barnen är med, oavsett om de sitter i en vagn, cyklar bredvid eller leker vid din sida medan du tränar, så måste man sänka sina krav och förväntningar. Har du tänkt köra tre varv med lite olika styrkeövningar med får ”bara” till två eftersom barnen började kinka eller en blöja behövs bytas, så var nöjd med det! Måste du korta av rundan med löpvagnen så var nöjd över den rundan du faktiskt fick till!

Ibland kanske man också ska tänka att man tränar var för sig, men den där dagliga fysiska aktiviteten gör man tillsammans med barnen? Vi kör lite både och. Ibland tränar vi före frukost, har vi barnvakt gör vi det tillsammans, annars kör vi lite varannan morgon, och sedan tar vi med oss kidsen på ett äventyr. Och där har vi märkt att ett äventyr i små barns ögon likaväl kan vara en tur i skogen bakom huset som upp på Jämtlands högsta fjälltopp! Det viktiga,  tycker vi, är att barnen involveras och får hänga med för att bli delaktiga men också få en inspark i ett aktivt leverne! Och. Det är ofta väldigt kul att ha med sig kidsen, för det blir en dimension till!

Så. För att träna eller vara aktiva med kidsen - sänk kraven och var nöjd över det som görs och se det genom barns ögon. Det lilla kan vara ett nog så stort äventyr! Att ha med fika eller matsäck och lite teasers ut med vägen är himla bra, både för små och stora! För a och o är en bra energinivå, för oss alla! Och. Försök prioritera att få till lite träning, både i vardagen och på ledig tid. Så mycket som just DU mår bra av. Prioritera det. Och krävs det att kidsen hakar på - låt inte det bli ett hinder, utan en utmaning och en rolig grej som gör det lite extra utmanande och än roligare när det blir som man tänkt! 

Och vår träningspartner @actic håller med oss & hälsar att i deras app #acticanywhere finns det massa olika träningspass som kan köras under turen med kidsen eller när en lucka i vardagen finns så att ni sen kan utforska världen ihop. Just nu har de också ett erbjudande där man får tre gratis månader vid tecknandet av ett års medlemsskap - kika in här för att få mer info om det!

Hur tänker ni kring träning med barn? 👋😍

So long!

anna

LöpningEn just nu.

Efter storebror H bestämde jag mig för att oavsett allt inte ens prova att ta ett löpsteg förrän efter sex veckor. Det funkade väldigt bra då och när jag försiktigt började igen (efter de magiska (?!) sex veckorna) började jag väldigt försiktigt. Delade in trettio minuter i fem minuters block. Gick fyra minuter, sprang 1. Så gjorde jag första veckan. Sedan adderade jag en minut löpning och tog bort en minut gång typ per vecka tills jag sprang i trettio minuter. Och sen ökade jag längden och tempot på passen efter det. Också det successivt!

Den här gången var förlossningen enklare, jag kände mig starkare direkt efteråt, så jag har inte varit lika statisk med just sex veckor utan jag har gått lite på feeling. Men jag har börjat med samma upplägg - 1 min löpning och 4 min gång.

Nu är jag uppe i 3 minuter löpning och 2 minuter gång. Allt känns bra och det lockar lite att prova jogga lätt 30 minuter, men jag ska försöka hålla mig lite till och verkligen ta det lugnt för jag VILL kunna springa obegränsat så snart som möjligt och då är ju det sämsta jag kan göra just nu att stressa igång!

Drömmer mig tillbaka ner till Västkusten för ett år sedan när vi var nere på Ramsvikslandet och sprang Icebug EXPERIENCE. Nästa sommar kanske?! ✊🏻😍

Hur tänker ni kring löpningen?

So long,

Anna

En helg i Dalarna

I fredags packade vi snabbt ihop det nödvändigaste och åkte ner till Dalarna. Pappa hade bjudit in till björnjakt till svärsöner och son och vi andra (mamma, min syster och jag och barnen) fick en mysig lördag tillsammans innan karlarna kom hem. Nästa år ska vi dock haka på, både syrran och jag vill ta licens så nu har vi ett år på oss. Frågan är dock vem som ska ha barnen då?! :-)

En middag i kojan tog vi tillsammans när vi kom fram på fredagskvällen innan vi åkte hem, hur mysigt är det inte att äta utomhus tillsammans?

Och helgen innefattade både svampplockning, promenader, god mat och kaosartad lek mellan kusinerna… Precis som det ska vara! 😍

So long,

Anna

Två barns mamma!

Sitter och ammar i väntrummet utanför vaccinationshubben i Östersund, har precis tagit dos två och känner att nu kanske kanske vi kan börja drömma om lite resor under hösten. Det ligger ett par på dröm-kontot och om inget oförutsett händer så har vi några att se framemot. Nu med två (!) kids!

Helt plötsligt har vi liksom två små, vi är ett helt crew. Bilen är mer än full när vi reser, barnvagnen för bred för att gå in genom vanliga dörrar. Det är två blöjor som ska bytas. Två munnar att mätta. Och mer än dubbelt så mycket kärlek. ❤️

Många frågar om förväntningarna inför att bli två-barnsmamma, eller för den delen en två-barns-familj, men precis som med Harry så hade jag inte så mycket förväntningar. Det enda man vet är ju att man måste go with the flow men framför allt försöka komma ihåg att njuta lite mellan varven. Och lite den inställningen hade jag även nu. Sen har jag ju som alltid drömmar och planer om hur jag vill leva och göra, och försöker skapa förutsättningar för det, men på något sätt gäller det att inte stressa kring om det inte alltid blir som man tänkt.

Så hur har det blivit då? Lite mer kaosartat emellanåt, lite lugnare emellanåt. Vi har gjort mer än jag någonsin hade vågat hoppats att vi skulle kunna göra med resor, mindre äventyr och familjetid. Jag sover mindre än någonsin, vilket absolut inte är hållbart, men jag tänker att det kommer ge med sig även det!
Lillebror H är en skön filur. Sex veckor gammal drygt nu. Han säger vad han vill och där emellan är han superchill. Storebror H pussar och gosar och vill vara väldigt nära. Och emellanåt kommer det ett tjyvnyp eller två. Är det inte så det är?!

… och med det sagt - jag hoppas hinna skriva lite mer och lite mer kontinuerligt här framöver! Några speciella önskemål?

Nu ska jag amma klart och sedan traska ned på staden för att jobba lite innan vi ska till Åre för att reka lite cykling inför mitt och Marias cykelcamp i helgen!

So long!

Anna

... nedräkningen är igång!

Min gravidaapp säger 26 dagar kvar. När hände det? Inser att det är oerhört, oförklarligt, oförsvarbart många dagar, veckor, MÅNADER sedan jag skrev här senast, men jag har helt enkelt inte hunnit med. Så kanske ligger förklaringen lite där i - att livet har rullat på som tusan (på ett positivt sätt) och nu är det helt enkelt mindre än fyra veckor kvar till beräknat datum för lill*syskon! W o w !

Jag vill gärna säga ofattbart. Men det är inte ofattbart. Jag minns det som igår känslan av att komma hem från BB med sin lille prins. Känslan jag hade timmarna innan det satte igång. Jag minns, både rent kroppsligt och rent känslomässigt. Jag vet vad som väntar. Men ändå inte. För varje gravditet är unik. Varje förlossning är unik. Varje barn är unikt. Men ändå vet man lite mer denna gång. Och den här gången är jag lite mer förbered för att jag gjort den en gång. Jag har dessutom en otroligt livlig bebis i magen som gör allt för att göra sig påmind om att “jag är här i magen - vänta ni bara"!”. Det kickas och sparkas och voltas runt mest hela tiden.

Förutom när jag tränar! :-)

Men om man är förbered? Alltså på riktigt? Blir man någonsin det? Jag längtar. Kanske inte till själva förlossningen egentligen, även om jag intalar mig det, men jag längtar efter att få möta denna lilla människa. Oron över att något ska hända eller gå fel finns ju alltid där, men jag väljer att fokusera på det positiva. Det jag kan påverka. Och det är ju min inställning!

Så ja - spännande tider väntar, minst sagt. Underbart! Och dessutom står sommaren för dörren, en sommar som för ovanlighetens skulle är väldigt oplanerad med mest troligt massa tid hemmavid. Vi får hoppas att Jämtland bjuder på en varm sommar helt enkelt! ☀️🥳

Nu ska jag åka och hämta upp lilleman som spenderat eftermiddagen hos våra vänner, alltför att jag skulle hinna med lite-för-mycket-att-göra och ingen förskola i två dagar. Och dessutom är de lite på stand-by tills nummer två ankommer. Han lever livet så att säga!

.. så även om jag inte skrivit så mycket här så MÅR JAG BRA och är pepp på livet och PEPP på att återigen snart (väldigt snart) ha tid att sätta mig ner här och skriva med jämna mellanrum!

So long!

Anna

Träning för gravida...

Det finns så många okunskaper, förutfattade meningar, gamla sanningar och osanningar men framför allt oro kring träning för gravida. Och jag är ingen expert. Jag har provat mig fram, läst på det jag hittat och frågat när jag varit osäker. Men framför allt har jag lyssnat på min kropp. Här har jag läst på en del, väldigt mycket sunt och klokt från en trovärdig källa.

Och häromdagen kommer jag över träningsråd för gravida i min kurslitteratur. Det var bara på 3 sidor, men det som fanns var matnyttigt och inga överraskningar kring det jag lärt mig hittills. Eller kring hur jag själv känner. Det man ALLTID ska komma ihåg är att träningsråd för/kring gravida alltid handlar om komplikationsfria graviditeter. Alltid. Även något som foglossningar, som väldigt många drabbas av, räknas in som en komplikation (om än vanligt och mild), och en graviditet kan ju gå från att vara komplikationsfri (eller om du så vill utan begräsningar) till ju längre man kommer i graviditet blir mer och mer begränsad. Så därför är det återigen a och o att man lyssnar på SIN kropp, oavsett vilka råd man får av dem runt sig.

Generellt finns det få begränsningar kring träning för gravida och även om du är en person som aldrig tidigare tränat, så rekommenderar man att man även under graviditeten bör komma igång med träning. För att öka hälsan hos den gravida. Dock gäller ju helt andra råd kring hur man ska träna om man aldrig gjort det tidigare. Då handlar det framför allt om att få in vardagsmotion, så som lite flåsigare promenader och lätt styrka.

De råd som finns kring vad man bör undvika är dels att man inte ska dra på sig alltför mycket mjölksyra (men där skulle jag säga att dessa nivåer är ganska höga, så egentligen ingenting gemene kvinna behöver tänka på) och att begränsa eller helt undvika träning som ligger över 90% av din maxpuls (se detta om du har funderingar kring det), undvika att träna alltför hårt på höghöjd (över 2500 meter över havet) och i alltför hög värme. Man ska inte heller ta i så att man får för högt sk buktryck, så som man gör vid riktigt tung styrketräning. Det liknar typ att krysta och det ska man undvika. Istället rekommenderas man (om man kör styrka) att köra 8-12 repetioner per övning och avsluta före man gör det sista lyftet (dvs där man precis klarar det). Jag kör just nu ett set till och några färre reps, så istället för 3 x 8 på ex benböj, kör jag 4 x 6 reps men på samma vikt. Här är mitt tips att prova dig fram för att se hur det känns för dig.

Sen är rådet att undvika sporter med direktkontakt eller stor fallrisk, men här tänker jag att det beror helt på tidigare erfarenheter. Har man ridit hela livet eller tävlat i alpint så vet man vad man håller på med. Däremot kanske inte jag skulle hoppa upp på en häst och dra iväg på en ritt. Eftersom jag inte kan rida.

Att köra bålträning är mycket diskuterat och det finns både förespråkare och de som är emot. Jag tänker att det är bra att ha en stark bål för att skydda den ökade belastningen på ryggen, så jag kör bål. Men jag undviker att köra övningar där jag ser att mina magmuskler delar sig (dvs att det blir en liten upphöjning som går vertikalt mitt på magen). Sidorotationer, sidoböjningar, aktiveringar av de inre musklerna, sådant kör jag relativt mycket av!

I boken som jag hänvisar denna fakta till (Augustsson mfl. 2a upplagan, Styrketräning för idrott, motion och rehabilitering, sida 309-314) påpekar man att styrketräning i fasta maskiner kan vara att rekommendera för dem som inte är väldigt vana (har en väldigt bra teknik) vid fria vikter, då maskiner inte ställer samma krav på bålmuskulaturens stabiliseringsförmåga. Återigen - prova er fram säger jag om ni känner er trygga i gymmet och inte känner er osäkra på om ni gör “rätt” eller “fel”.

… men återigen det viktigaste - lyssna på ER kropp och fråga de som verkligen KAN kring träning och gravida (inte bara de med egna erfarenheter (som jag) utan de med riktig kompetens).

Med detta sagt vill jag bara påpeka att ALLA graviditeter är olika och alla är VI olika, så gör det som passar DIG och DU mår bra av. Jag hoppas att detta kan ge er som VILL träna men inte riktigt vågar pga omgivningens åsikter vågar göra det som NI mår bra av. 💛

Anna

Första vårhelgen.

Sedan jag skrev sist har det varit en intensiv men himla rolig period med massa olika jobb på olika håll och för olika projekt och uppdrag. Då går tiden fort men man hinner inte med så mycket annat i livet. Eller så här - jag prioriterar ju tid med familjen, träning och jobb och sedan får allt annat komma lite på kant. Så som att städa huset, göra i ordning trädgården, träffa vänner och sådant som inte brinner i knutarna. Sen kommer det lugnare perioder där jag hinner med allt jag vill göra och lite till, så det kompenserar ju upp det hela. Men det viktigaste är att jag i största möjliga mån försöker undvika den där onödiga stressen som gör at huvudet blir fullt av bomull och man inte tänker klart, känslorna ligger utan på och orken tryter. Dit vill jag inte och jag börjar bli rätt bra på att undvika det. Helt enkelt för att jag backar av!

Veckans känsla har varit väldigt mycket i nuet. Beta av sak efter sak och inte titta på det som inte hinns med. Vara nöjd med det som blir och sedan finna lite ro däremellan.

Veckans bästa har helt klart varit rutinerna hemmavid som direkt kommer tillbaka när vi är hemma i huset och hela familjen mår så bra av det. Jag tror också vi uppskattar det än mer när vi är emellanåt reser, det blir liksom lite skön variation och kontrast i vardagen som vi mår bra av. Och (!) i måndags var vi båda två och fick lyssna på lill*ns hjärta. ❤️

Veckans tanke är helt klart shit det är bara tio veckor kvar tills det kommer en till liten familjemedlem!! 💛 Sakta men säkert börjar det sjunka in och i veckan beställde jag ett till underrede till babyskyddet (lill*n kan ju använda samma babyskydd som H men han har ju själva underredet) och jag har börjat göra en lista på saker vi behöver fixa tills lill*n kommer. En till spjälsäng. Kläder att ha med till BB. En till matstol (vi har ju en Stokke till H som man kan sätta en liten babygunga på som jag gärna vill använda till mini 2 också). Dubbelvagn. Eller rättare sagt dubbelvagnar. En Thule Urban Glide och en Chariot…

Veckans sämsta… just nu känner jag mig i fas och jag ser framemot saker som kommer så jag kan inte komma på något direkt.

Veckans måste är att jag verkligen verkligen MÅSTE ta tag i mina studier då planen är att vara klar till midsommar. Skulle inte säga att jag ligger efter, men jag inser att jag måste ägna det lite mer tid för att ta in all fakta och börja leverera de uppgifter som ska in. Jag läser ju denna utbildning med på distans (så kallat fullt flex upplägg) och det är så MAKALÖST INTRESSANT! Fasiken att jag inte fattat det tidigare…

Veckans träning har gått enligt plan och jag har DESSUTOM lyckats kombinera ett av mina träningspass med att träffa en vän som jag inte hunnit eller kunnat se på länge och ikväll ska jag möta upp ett gäng tjejer och köra ett gemensamt pass utomhus här i Östersund - så jäkla skoj! Bästa kombon om du frågar mig - träning och socialisering.

… helgen då? Kommer mest troligt spenderas hemma med eventuellt lite utflykter i närområdet. Åre har öppet sista helgen för säsongen och vi har inte tagit ett enda åk där i år, så eventuellt åker vi dit över dagen. Eller så tar vi och börjar förbereda trädgården och terrassen för våren. Dock ska det vara fyra grader varmt, så vette tusan hur härligt det blir?! Ser framemot att äta god mat (har haft charkisar i frysen sedan i tisdags, så jag är väldigt pepp på en charkbricka) och bara vara med familjen. En sparkcykel har precis levererats hem till H och det vore så kul att se om han kan hantera den redan nu eller om vi måste vänta.

Hur ser era planer ut för helgen - den första riktiga vårhelgen? 😍

Anna

Monday Week 16

Sitter i en idrottshall i Kärra, Hissingen utanför Göteborg. I öronen har jag ljudet från Eldsjälsgalan i Stockholm där genrepet pågår för fullt. Snart ska vi in och försöka sända live härifrån och berätta om Kärra HF som tvingades ställa in sin stora cup och därmed tappa sin största inkomst för året, precis som så många andra föreningar under senaste året. Så viktigt att lyfta! Och ärofyllt att vi får vara med och lyfta dessa frågor.

Lite senare ikväll går vi live på riktigt. Första gången någonsin vi gör något sådant! Så nyttigt med nya utmaningar i andra former än inom idrott…

Så det är därför vi har varit lite på en turné de senaste dagarna. Stockholm igår där vi filmade ett inslag inför galan och sedan sända live till galan här nere från Göteborg.

Men i morgon kväll tar vi nattåget hem till Jämtland.

Måndag är idag då. Eftermiddag och kväll ägnas åt jobb, förmiddagen ägnades åt att resa med hit till Göteborg. Lilleman får hänga med min moster och min kusin så att vi kan fokusera på jobbet, lyxigt för han säger jag!

Tisdag kommer vi tillbringa här i Göteborg, försöka få till lite jobb och samtidigt underhålla lilleman… Vid halv åtta hoppar vi på tåget mot norr, mot säkerligen mer snö och vinter om än förhoppningsvis vårfeeling!

Onsdag ankommer vi Östersund vid halv sju och vid nio ska vi köra en föreläsning live. Och sen blir det nog jobb och annat pyssel som inte hunnits med i början av veckan. Lilleman ska också på sin artonmånaders kontroll. Spännande att se hur lång han är nu!

Torsdag ska vi fota in för två nya kampanjer (och planera dem) och så hoppas jag hinna träna lite…

Fredag blir det jobb halvdag, minst, i Östersund innan vi åker vidare mot nästa anhalt på vår jobbturné - Sälen. Där ska vi planera och spåna inför höstens camps tillsammans med Skistar. Hoppas verkligen att vi kan genomföra dem!

Helgen tillbringas i Sälen tillsammans med våra vänner och tillika Skistar-ambassadörer! Skidåkning, fotning och planering. Mina föräldrar blir med för att sysselsätta H medan vi jobbar.

… så den här veckan blir det en hel del jobb. Roliga saker! Och kul att faktiskt att göra något ”riktigt” då det varit väldigt mycket digitalt och online senaste året!

Träningen denna vecka är lågt prioriterad. Det kommer bli tajt att få in det helt enkelt så fokus får bli på ett par prio-pass. Minst två rejäla styrkepass, 2 intervallpass och eventuellt något distanspass om det hinns med! Så det blir inga 10 timmar, men det som blir av kommer jag njuta desto mer av!

Nu ska vi köra genrep här, ses snart igen!

Anna

Kolhydraterna…

Fick den här frågan i kommentarsfältet förra veckan och rädslan för att äta kolhydrater (eller kanske framför allt för mycket kolhydrater) ställer ju till det rejält när vi (framför allt kvinnor) vill ha en välfungerande kropp. Lyssna på denna pod om du som jag är nördigt intresserad, men sammanfattningsvis kan jag säga så här:

Kolhydrater är a och o för att den kvinnliga kroppen ska ha ett fungerande system med ägglossnings, mens och hormonell balans. Kolhydraterna är den viktigaste energikällan till att just dessa funktioner fungerar i kroppen och får kroppen för lite energi i form av kolhydrater (över tid) är det dessa funktioner som nedprioriteras.

Jag är dock INTE expert på ämnet. Jag har BARA egna erfarenheter och det är dem jag pratar/skriver utifrån.

Under många år åt jag, omedvetet, allt mer trendkänsligt. Med det menar jag allt mindre kolhydrater, allt mer protein och också allt mer fett. Min kropp reagerade och jag kände tillslut inte igen min kropp i sammansättning, ork, återhämtning med mera. Så 2016 tog jag hjälp av nutritionisten Petra Lundström för att styra upp kosten för att få ut maximalt av min träning. Vilket i korta drag innebar att jag drog ned på fettet (men tog inte bort det!!), åt mer lagom av protein men framför allt mer kolhydrater. Jag låg säkerligen på samma, om inte lite högre, kalorimängd än tidigare, men kalorier var inget jag varken räknade eller hade koll på. Det enda jag hade koll på var kolhydraterna.

Före, under och efter träningspassen.

När jag började lägga om kosten mot mer kolhydrater gick jag först upp i vikt, helt enligt plan, just därför att kroppen ställde om sig. Och jag kände mig ganska svullen och tung i kroppen och det var mycket att tänka på att få i sig alla kolhydrater jag skulle ha i mig varje dag. Räddningen blev energibars och sportdryck, torkad frukt och juice.

Efter några månader så kom jag dock in i det och plötsligt började jag känna igen min kropp igen. Jag hade energi, jag kände mig stark. Och jag kände mig tillfreds. Och så åt jag resten av min karriär - med fokus på kolhydraterna. Och för mig funkade det. Jag åt helt enkelt enligt den traditionella tallriksmodellen som man hade lärt sig från början. Inga konstigheter. Inga krusiduller. Bara bra mat med fokus på att få i sig nog med kolhydrater utifrån MITT energibehov.

Jag säger inte att denna kost är den enda kosten. För vi är alla olika. Men jag tror att alltför många är alldeles för rädda för att äta nog med kolhydrater och man påverkar system i kroppen som man inte riktigt har koll på. Man krånglar helt enkelt till det mer än man behöver.

Och jag tror också att kroppen är ganska duktig på att berätta för oss om/när vi stoppar i oss saker som den mår bra av. Vi måste helt enkelt bli bättre på att lyssna inåt, på våra behov, än att läsa de senaste trenderna i alla magasin eller titta på andras sociala medier och kopiera upplägg.

Precis som med träning så är kost individuellt, vi är unika, vi behöver olika, men vår hormonella system funkar via satta energisystem och det är det enda vi egentligen måste förhålla oss till.

Så krångla inte till det - förbjud inget - ät allt men välj tillfälle - och NJUT AV MATEN!

… och en liten parantes: när jag slutade med elitidrottandet släppte jag allt fokus på att få i mig tillräckligt och slarvade rejält med vad och när jag stoppade i mig energi. Jag vet inte om det bidrog till min krasch sommaren 2018 (när jag gick in i väggen) men när jag skulle ta mig tillbaka tog jag återigen hjälp med kosten av Petra och sedan dess slarvar jag inte. Jag är noggrann med att äta tillräckligt. Jag äter mer skit än vad jag gjorde som aktiv (kakor, godis…) men så länge jag mår bra och det är lite lagom så känns det helt ok! Så om ni bjuder mig på en kaffe och kaka är jag inte den som säger nej tack! :-)

Hoppas det var svar nog på frågan men också lite insikter till den alltid så heta frågan angående kost utifrån mina erfarenheter!

So long,

Anna

Gravidvecka 28

… när hände det?! Är det redan vecka 28? Färre än 90 dagar kvar till beräknad ankomst av det lilla ♡. Och än har nog inte Harry förstått vad som gör att min mage växer. Frågar man var bebis är så kan det lika väl vara sin egen som pappas mage han pekar på. Han kommunicerar mest med pek och ”öh öh” och ett fåtal ord här och där som ”pappa”, ”traktor”, ”skoter”, ”stol”, ”ost”, ”sitta”, ”mormor”… Ja, inte ens mamma. Han kallar även mig pappa. Haha! Så att få honom att förstå att det ligger ett litet syskon i min mage, det får vi nog vänta lite med.

Jag har ju varit väldigt trött den här graviditeten. Och illamående. Fram till vecka sjutton-arton var det nästintill olidligt sen har det saaaaakta blivit bättre. Inte som förr gången då det vände som över en natt kring vecka tretton. Och är jag sliten av någon anledning nu kommer det tillbaka som ett eko. Direkt. Och trött är man ju när man har en 18-månaders som vaknar mer eller mindre varje natt. Lägg där till graviditet. Och ibland mycket träning… Så länge jag tränar lite lagom utan mina tuffaste pass (både de långa och de hårda) så mår jag enbart bättre av träningen, men jag vill ju träna lite hårdare emellanåt och då får jag också vara beredd att betala priset för det!

I veckan gjorde jag mina första löppass på tre-fyra veckor då jag blev förkyld efter Nattvasan (eller faktiskt en vecka efter Nattvasan, men det kom inte oväntat). Och som satt i två veckor så när jag började röra på mig igen blev det promenader med vagn och styrka och sen åkte vi till fjälls och där har jag inget sug att sticka ut och springa fram och tillbaka på någon väg när jag kunde åka skidor över hela fjället. Så när vi kom hem till Östersund i måndags kände jag mig väldigt peppad på att snöra på mig löpskorna och återigen göra löpningen till en bas i träningen! Det blir spännande att se hur det funkar. Förra gången sprang jag fram tills en vecka före Harry kom. Dock i allt lugnare tempo, men jag deltog också i ett tredagarslopp i vecka 35… I den löpformen är jag INTE nu. Samtidigt var jag nog inte i den skidformen jag är i idag då!

För mig handlar det ju om säsonger. På vintern fokuserar jag på skidor och på barmark mer löpning. Och suget efter att springa just nu alltså - w o w ! Är så sugen på att prova lite löpintervaller i eftermiddag. Och när snön försvinner helt i Östersund har jag börjat filat på ett backintervallpass jag vill köra, för oavsett hur van man/jag är på att springa tycker jag uppförslöpning är mycket skönare än platt och utförslöpning med kaggen.

Skrev ett inlägg på instagram angående just löpning och graviditet här. För det finns massa anledningar att INTE springa som gravid, för DIG som bär magen (slitage på leder, ligament, förflyttad tyngdpunkt, ökad vikt m.m.) däremot är det minimala risker för barnet SÅ LÄNGE du har en frisk, komplikationsfri graviditet. Det finns ju otaliga sätt att träna på, löpning är inte det enda giltiga träningssättet. Men älskar man att springa och det känns bra i kropp, knopp och hjärta - gör det.

Jag kör också mycket styrka nu. Jag vill inte tappa lika mycket muskler som jag gjorde under förra graviditeten, så jag försöker köra lite fler pass varje vecka OCH köra mina magövningar/påkopplingar så ofta jag kan. Jag har faktiskt bättre kontroll på bålmuskulaturen denna graviditet än förra, hur nu det kan komma sig. Oavsett känns det kul!

I övrigt mår jag ju bra! Magen är lite större än förra gången, tror jag. Det känns så. Men vågen visar samma vikt och det mesta övriga känns lika. Börjar dock bli lite känslig för viss mat (halsbränna) och kan inte ligga på rygg… Kan inte heller äta för mycket mat, då kan jag börja må illa.

Vad vill man liksom mer veta om graviditeten so far…?! :-)

… och HIMMEL VAD DET GÅR FORT! ♡

Anna

Den bästa känslan!

Den här helgen var PRECIS vad jag behövde. Vi åkte ner till min syster i Västerås som vi inte träffat på lääänge och inte heller kommer träffa på ett tag, mest troligt, då även hon är gravid och bara har ett par veckor kvar. Vilket ju innebär att vi inte kommer kunna ses framöver. Och när de fått är det kanske vår tur att gå in i förberedande karantän inför förlossningen. Så vi passade på att ses, framför allt att låta de två små kusinerna ses igen.

Och Västerås bjöd på (som vanligt) drömväder för utomhusaktiviteter och för H som bara gått i snö (han lärde ju sig gå när första snön kom) var det ett himmelrike att kunna springa runt ÖVERALLT utan att snubbla i snö. Helt överlycklig! Att min syster dessutom bor på en bondgård med massor av maskiner gjorde ju INTE saken sämre.

Tänk vad lycklig man kan bli över att se sitt barn helt lyriskt. Den bästa känslan helt enkelt!

Hoppas ni haft en fin helg! Vi är nu redo för en period av mer jobb än vanligt, fyllda med energi efter välbehövd tid med familjen! ♡

So long,

Anna

Fri-yay i Stockholm

Igår åkte vi ned till Stockholm för att jobba här på söndag. Som tur är, i dessa tider, har vi en egen liten lägenhet som vi kan bo i, så vi slipper vara bland folk i onödan. Känns verkligen som om man ska göra allt man kan just nu för att minska riskerna för att bli sjuk och/eller sprida smitta. Måtte detta ha ett slut snart…! ✊🏻

Veckans känsla var att vara lite snuvad på konfettin, jag trodde våren hade kommit till Östersund men veckan inleddes med massivt snöfall! Som tur var blev både onsdagen och torsdagen riktigt fina så snön började smälta undan igen!

Veckans fundering är hur i hela fridens namn ska vi få till vardagen till hösten med färre timmar på förskolan PLUS en liten som kommer kräva ens fulla uppmärksamhet…?! Nog för att jag gillar utmaningar, men det är nog bra att förbereda sig lite mentalt!

Veckans bästa att få all denna extra tid med H även om det både varit rätt utmanande att försöka få jobb och studier gjorda samtidigt och underhålla honom. OCH jag har fått till bra träning hemma i gymmet OCH fått till ett par löpturer. Woop woop

Veckans sämsta är helt klart fighterna med samme lille man för att få honom att äta. Verkar som att han har haft blåsor i munnen OCH tänder på g… Inte en bra kombo!

Veckans längt efter mer löprundor på bara vägar, fler upptäcktsfärder med H och restaurangbesök!! Och till crossfitboxen…

Helgen (!!) är här och vi ska maxa familjetid idag och i morgon för att ladda upp inför en lite mer maxad jobbperiod än vanligt framöver. Löprundor, fika utomhus, upptäcktsfärder… Livets små guldkorn!

Ha en himla fin helg nu! 👋😍

Anna

Psst. Ska försöka skriva lite mer kreativa inlägg SNART, men just nu får jag inte ihop allt jag VILL med allt jag HINNER göra. Livet är ju så ibland!

Hello vecka 15!

Känns som om det var evigheter sedan jag skrev här - jag har verkligen gått in i ett påsksemestetmode senaste tiden, men idag mjukstartar vi med vardag igen. Känns faktiskt himla skönt! Skriver mer om påsken i nästa inlägg, eller ja påskVECKORNA till fjälls som vi passade på att ta. Oerhört skönt och välbehövt!

Måndag tar vi och packar ihop oss från fjällen och kör hem till Jämtland igen. Försöker sköta jobbet lite på distans och jag måste också läsa in mig på denna veckas tema hos AE - något jag gör med glädje! (Kan skriva lite mer om det senare!)

Tisdag blir det att försöka pussla ihop extradag-hemma-efter-feber för H så mest troligt får han hänga hemma med mig då jag kan göra det mesta hemifrån. Föreläsning och inläsning av studieböcker och sen ska jag och Emil försöka styra upp kommande projekt ihop…! Försöker nog få till lite träning före frukost och sedan passa på igen mitt på dagen någon gång, ett pass inomhus och ett pass utomhus.

Onsdag kan vi förhoppningsvis lämna H på förskolan, det vore bra för oss ALLA! Jag ska delta i en spännande release från ett varumärke (digitalt så klart), vi ska fortsätta strukturera upp kommande projekt och sen har vi 18 månaderskoll hos BVC för H.

Torsdag ska vi förhoppningsvis packa ihop oss för att åka iväg igen, en kombinerad jobb-och-träffa-familjeresa. Lite osäkert hur det blir just nu, men jag håller tummarna att vi kommer iväg av massa anledningar. Åker först på eftermiddagen, så innan dess blir det jobb, plugg och träning.

Fredag blir ledig dag för hela familjen, oavsett var vi är, så den dagen låter vi vara öppen. Det ser jag framemot!

Helgen kommer både innehålla ledig tid och jobb, hoppas så klart på att vi kan träffa familjen, annars får vi hitta på något bara vi på lördagen, för att ladda upp inför söndagens jobb på Bosön. Mer om det kommer ni kunna se på måndag i Eldsjälsgalan!

Träningen denna vecka kommer efter två veckors med ENBART massa skidåkning handla om styrka och löpning. Men jag ska försöka låta kroppen återhämta sig lite också efter att ha fått massvis av timmar skidåkning senaste två veckorna. Så en vecka för att stärka kroppen helt enkelt! Blir spännande att se hur löpningen kommer funka, var ju ett tag sedan jag sprang senast!

… vi lämnar ju också den femte årstiden med snö och sol och vind och regn om vartannat och åker mot riktigt vår, bara det känns väldigt härligt!

Nu ska jag se om Lilleman har vaknat till liv innan vi tar och packar ihop oss här i stugan och rullar hemåt i blåsten och snöyran!

So long,

Anna