Låt dom haka på!

Detta inlägg innehåller adlinks.


Det finns ju några genvägar att faktiskt få med sig kidsen på sina aktiviteter. Dels så klart det jag skrev om i detta inlägg, men också utrustning för oss vuxna. En oändliga uppsjö av grejer och det känns som om det är en prylgalens himmel och den med lite förvaringsutrymmes helvete. Vi har en hel del grejer, vissa använder vi mer än andra. Och några är för oss oumbärliga. Tänkte jag skulle tipsa er om det vi har och vad för grejer jag rekommenderar till vilken aktivitet.

Den vagn jag använt absolut mest sedan det blev barmark (men också i vintras) är Thule Glide 2. En mer lättsprungen vagn får man leta efter! Dessutom sitter de små bra i den, man kan fälla sätet så det nästan blir helt platt, skärmen täcker lagom mycket av synen ut, mot sol och vind. Däremot kan man inte sätta dem upp helt rakt, men de sitter ju bättre lite lätt bakåt lutat. Med flaskhållaren som tillbehör så kan man springa riktigt långa turer och dessutom stoppa ned det viktigaste för mini i fickan under. Bromsen är en dröm i snabbare nedförsbackar för att kunna fortsätta springa lätt! Vi hade också bassinetten när mini var riktigt liten, bäddade om honom rejält och sprang sedan med vagnen. Basinetten passar också till Thule Urban Glide 2. Det man ska komma ihåg är att man inte rekommenderas springa med bebisen före den är stabilare i nacke, så det måste man själv ta ett beslut när man känner sig redo att göra det. Det enda minuset är att det är svårt att ha denna som cityvagn då det är nästintill stört omöjligt att inte riva ned en massa inredning om man går på stan med den eller försöka ta sig in på en buss. Det är helt enkelt en ren löpvagn. Men som du kan springa med på både stig, grusväg och asfalt!

IMG_2343.jpeg
IMG_8849.jpeg

Ska man gå ned ett steg i löpkomfort för oss vuxna men upp ett steg i att kunna navigera på stan och ha fler användningsområden är bara löpning är Thule Urban Glide 2 ett alternativ. Sittkomforten är den samma för de små, men med ett svängbart framhjul kan du köra runt den på butiker som vilken cityvagn som helst. Och den funkar helt ok att springa med på både asfalt och grusväg. Även denna har broms precis som Thule Glide och de flesta tillbehör fungerar på båda vagnarna. Denna är den perfekta kombinationen skulle jag säga, men man får som sagt tulla lite på löpkomforten.

En annan vagn som har lite fler användningsområden är Thule Chariot Sport. Med de olika tillbehören kan du gå, springa, cykla och åka skidor/rullskidor. Den rullar inte riktigt lika lätt som Glide, men lättare än Urban Glide. Du kan inte fälla så att barnet blir liggande, men du kan fälla sätet så det i alla fall lutas bakåt. De första månaderna (upp till åtta månader tror jag) hade vi mini i en sk baby sling, en instats som man sätter över det vanliga sätet och det blir ungefär som en liten hängmatta. Och sedan gick vi över till baby supporter som är lite mer stöd än det vanliga sätet, men fortfarande mer ett säte än en hängmatta. Den ultimata multisportvagnen skulle jag säga med det enda minuset att barnet inte kan ligga ned, utan mer bara sitta bakåtlutat. Men du får med dig massa extra grejer både inuti vagnen men framför allt i fickorna utanpå och barnen sitter bra och ser bra ut i dem.

När vi vandrar använder vi oss av denna bärstol. Och skillnaden mot en bärsele är att denna sitter barnet en bit ut från din kropp, i ett sk sätet och själva bärstolen är en ryggsäck med ram som är lätt att reglera så den sitter bra på dig själv. Det är lätt att skydda barnet från väder och vind med hjälp av ett regnöverdrag. Man får också lätt med sig det nödvändiga i de fickor som sitter på själva selen och har man dessutom ryggsäcken som sitter fast på själva stolen kan man få med sig det mesta alla behöver i form av energi och extra kläder. Nackdelen är att själva stolen i sig väger en del. Och jag springer inte med denna, men man kan gå raskt och med hjälp av ett par stavar får man till bra träning. Och barnet ser bra ut ur ryggsäcken och håller sig därför ofta mer nöjd än exemplevis en bärsele där det inte är lika lätt för barnet att se ut eftersom de är placerade längre ned på ryggen än i bärstolen.

Vi har provat två olika bärselar, Babybjörn och ErgoBaby. Och de har båda fördelar och nackdelar. Fördelen med Ergobaby är att det är lite lättare att justera alla remmar så de passar dig bättre, oavsett vilken size du är. Den är också relativt lätt att ändra beroende på vilken position du vill ha barnet. Och med “huvan” får barnet stöd för ett tungt, sovande huvud och dessutom lite extra väderskydd. Nackdelen är att alla justeringar inte är hundra procentiga, exempelvis har vi haft lite problem med justeringen för minis höfter/ben där justeringen inte stannar i det läget vi vill ha den. Men det som är himla mysigt är att de sitter direkt mot din kropp och selen är mot yttersidan av deras kropp (rygg/mage beroende på hur de sitter). Positionen på mini tycker jag också känns lite mer ergonomisk i ErgoBaby än i Babybjörn nu när han är lite äldre. Babybjörn var dock perfekt när han var liten och jag mesta dels hade honom på magen. Lite svårare att justera och inte optimal att ha på ryggen. Dock väldigt bra stöd för en liten bebis när man har dem på magen.

45AD56DB-4BF7-498A-A1D5-2F6D40D77DD3.jpeg
IMG_1113.jpeg

Men när H var mindre, upptill åtta-tio månader, så använde jag helst bärsjalen i vardagen när jag skulle bära med mig honom. Speciellt när vi reste. Jag har denna, superenkel även för någon som mig som har lite svårt att ta till sig instruktioner om hur saker ska knytas/vara.

Just bärselar, bärstolar och bärsjalar tycker jag verkligen att ni ska prova ut dem som passar er och ert liv, fundera på vad som främsta användingsområdet är för dem. Antingen att ni lånar kompisars eller beställer hem olika varianter nu när man inte vill rekommendera er att åka till en affär för att prova.

Till sist kan jag rekommendera denna vagn om man som vi reser mycket och vill ha en enkel och smidig vagn som tar minimalt med utrymme men har i princip samma funktioner som de andra Thule-vagnarna men så klart med helt andra däck.

C09EBE96-79BF-42B0-86D3-71294C4364B2.jpeg

Som vanlig cityvagn har vi denna - snygg, lättsvängd & himla smidig på stan!

Säkert har jag glömt något av alla de pryttlar och pinaler vi har - påminn mig gärna om det är något annat vi ska tipsa om er om!

So long,

Anna

Har du en kvart över?

Lägg någon minut på att byta kläder eller bara ta av dig till under kläderna. Ställ mobilen på den tid du har kvar tills du MÅSTE vara färdig, tänk på att fem minuter är bättre än noll minuter.

Gör följande övningar efter varandra, kör i mellan 30 till 45 sekunder och vila tills det gått 60 sekunder (på crossfitspårk kallas det EMOM - Every Minute On the Minute). När du kört ett varv börjar du direkt om igen. Kör så många varv du hinner på den tiden du bestämt dig för att träna.

Min1: airsquat eller sk benböj, gå i princip så djupt du kan

Min2: utfall, vartannat ben (kallas lunge på crossfitspårket..)

Min3: sit-ups (Tips! Lägg dig på rygg, sätt i fötterna, låt benen falla i sär men sätt ihop fötterna. Låt sedan händerna nudda marken BAKOM huvudet och sedan hela vägen till att nudda TÅRNA)

Min4: klättraren (armhävningsposition och låt foten nå så långt fram du klarar mot handen som är i backen, dvs höger fot mot höger hand, vänster fot mot vänster hand, kör varannan fot fram)

Min5: axelklapp (fortsätt stå i armhävningsposition, toucha med höger hand på vänster axel och vice versa).

… å så börjar du om varvet.

E voila! Inga redskap och knappt någon tid, men där har du både fått lite flås och styrka. Perfekt träning lite då och då för att bibehålla styrkan (och rörligheten)!

Hej hallå å hörs snart igen!

Anna

Psst. Har ni fattat att vi skrivit en bok?!

Mina löparskor!

Jag får en hel del frågor vilka skor jag springer i, oavsett årstid. Tänkte dela med mig av dem jag har just nu, så får ni kanske lite inspiration. Det jag lärt mig dock är ju att oavsett hur bra någon annan person tycker att en sko är, så är det absolut ingen garanti att just den ska passa dig.

I vanliga fall skulle jag ha rekommenderat er att gå till en välsorterad löpsko-butik och prova, men just nu passar det nog bättre att beställa hem några olika och prova hemma för att sedan skicka tillbaka dem som inte passade.

På asfalt har jag sedan många år tillbaka sprungit med Adidas. Antingen Adidas AdiZero eller Adidas Adizero Boston. Och denna sko har jag till och från gymmet, på promenader eller lättare jogg. Jag gillar den lätta känslan av Adizero modellerna, jag känner mig alltid snabb i dem!

IMG_3677.jpeg
IMG_6952.jpeg

I terräng springer jag som oftast i Icebug, antingen den odubbade Acceleritas (denna har jag både kört swinrun och fjällmaraton i) eller den dubbade Spirit (denna sprang jag också några lopp i under Fjällmaratonveckan, speciellt när det var riktigt blött och massa spångar). Jag har också sprungit en del i Oribi, den är också dubbad men den har inte lika 100% grepp som Spirit.

IMG_0382.jpeg
IMG_4701.jpeg

Men jag har också sprungit en hel del pass i Hoka, speciellt pass där det varit en del grusväg och en del väg. Alltför att spara benen lite då de flesta av mina andra skor har minimal dämpning. Detta är liksom min återhämtningssko! Modellen jag har kört är Speedgoat. Emil har nästan enbart kört med Hoka de senaste åren, men han har en del Icebugs när vi har sprungit i riktig terräng.

IMG_4098.jpeg

Jag har också provat On Running och jag har kompisar som verkligen gillar dem, jag har däremot inte riktigt hittat rätt där.

Så prova er fram men ett bra tips att ha med sig inför vinters löppass är att ju bättre grepp man har desto roligare är det att springa!

So long,

Anna

VI HAR SKRIVIT EN BOK!!

… ja, det är sant!!

De senaste åren har vi skissat, funderat, skrivit, fotat och funderat några gånger om. Igen och igen. Men nu är den färdig - vår alldeles egna bok. Så makalöst häftigt och det är verkligen en dröm som går i upplevelse!

Lev - Njut - Träna

en bok om att finna sitt sätt att må bra genom en balans av träning, kost och livet. Och allt där emellan. Helt enligt vårt sätt att se på det och vi hoppas så att vi kan få fler att ge sig själv tid och utrymme till att må bra i vardagen. Genom att vara lagom. Ingen hets. Inga krav. Inga måsten.

a&e-1-27.jpeg

Lev - Njut - Träna

det är helt enkelt vår livsfilosofi vi skrivit om!

Och ni kan nu få en första, signerad utgåva som kommer komma före jul! Den riktiga lanseringen blir först i januari, så detta är ett litet tjuvsläpp helt enkelt. Ett begränsat antal som ni kan beställa från och med idag till den 10 december.

a&e-1-33.jpeg

Vi är så stolta över detta och så glada för att detta blivit verklighet!

Och bilderna i boken - tagna av Sara Gärdegård - de är magi!

Vi hoppas så klart att ni kommer gilla den lika mycket som vi gör.

Kärlek till er och förhoppningsvis kan den ge er lite vardagsglädje!

Anna & Emil

Onsdag mitt i veckan.

Hur har ni det? Det känns lite som att allt ställdes på sin spets efter Lövens tal till oss alla i måndags. Allt blev än lite mer på on-hold och det kreativa och problemlösande sidan får verkligen plockas fram. Det mesta går att lösa och det finns en ände även på detta, men ibland blir man bara lite låg över att saker och ting inte blir som man tänkt eller vill.

Men det är inget fel i det - jag är helt säker på att man måste tillåta sig att ha lite ups-and-downs för att uppskatta när allting går som på räls. Det är nu vi får utmaning och det är nu vi utvecklas! Så försöker jag i alla fall peppa mig själv.

Det tuffaste är ju så klart att inte kunna umgås med sina nära och kära som man vill, vad hade vi gjort om inte FaceTime funnits?! Thank God for that!

IMG_3517.jpeg

Och jag blir väldigt glad över att få försöka drömma och spåna och planera lite inför våren, för oavsett om saker och ting blir av eller inte, är det ju sånt som man blir glad av. Att drömma och spåna och planera! I morgon har vi en riktig spånar-dag med möten online. Ska bli spännande att se vad det landar i.

IMG_3523.jpeg

Jag har min mamma-dag idag, vilket betyder att Emil är pappaledig och jag jobbar. Eller jag gör det jag behöver och mår bra av för dagen. Mesta dels jobb, en del träning och en del social tid (nu mest not irl). Dessa dagar fylls jag verkligen av energi och jag känner att jag blir en så mycket bättre och närvarande mamma när jag väl är hemma med mini. Det värmer i hjärtat!

Så. Det var inte så mycket mer än det jag ville säga - mer än att det kommer bli bra det här också!

OCH! Idag klockan 18 kommer vi berätta en grej vi jobbat på läääänge. Det ska bli så skoj att äntligen få prata om det! Jippie! Håll utkik på mitt instagram och Emils instagram! 🥳

So long,

Anna

Att träna skönt..

… det vill säga i sköna kläder!

Jag är väldigt nördig på kläder och utrustning när jag tränar. Oavsett vad jag gör ska det sitta bra. Inte glida åt något håll, inte skava.. Men det ska också vara skönt. När jag var aktiv hade man inte så stort utbud av olika träningskläder, utan man hade det vi fick i laget och det man fick med klubben och på sin höjd något från en privat klädsponsor. Numera har jag från vitt skilda märken, olika märken för olika ändamål och jag hinner prova desto mer.

Och en rolig anekdot är att jag direkt när vi hade gått ut med att vi hade slutat, kört sista tävlingen i Falun (mars 2018) och besökt de båda morgonsofforna gick vi raka vägen till Stadium efter Sveavägen och KÖPTE (!) oss nya träningskläder. Hur sjukt är det inte det egentligen?! Haha! Men jäklar vad motiverade vi blev båda två av att träna. Inte så som vi dittills gjort i vårt liv, utan prova nya grejer! Jag köpte korta tights och en typsik crossfit-top (kanske ville jag redan då köra igång med crossfiten..?:-)).

Oavsett - dessa grejer använder jag än idag. Och ja - de är sköna!

Löpartights gillar jag från Nike (som tyvärr verkar ha utgått ur sortimentet men de är rejält höga i midjan och har en bred linning) och har ett par väldigt sköna och prisvärda från SOC (mina krav är att de ska sitta kvar i midjan och inte hasa ned sig) med en superbra telefonficka i midjan. Och ifjol köpte jag två likadana dunvästar som jag har utanpå löpartröjan eller den tunna jackan eller under en tjockare jacka. Herrmodell, en i small och en i medium. Ett perfekt extraplagg för att justera värmen liksom. Jag har också några äldre modeller från Helly Hansen, men dessa lär man knyta upp lite mer och jag kör ofta 7/8-dels längd på mina tajts då jag ju inte är så himla lång. Och den här jackan älskar jag - supertunn och lätt!

IMG_2970.jpeg

Jag har också dessa tillsammans med löpartröjan. Och sen har jag det här stället, både tights, jacka och lite tunnare överdragsbyxor. Och det här setet åker jag skidor i, byxa (dock är detta årets modell och jag har en liknande från ifjol) och jacka. Inte intervaller, men längre, lugnare pass. Deras mössa är också välanvänd, skön och faktiskt rätt snygg för att vara en skidmössa!

På gymmet har jag flera olika Nike-tights, älskar längden i benen och höjden i midjan. Har också dessa t-shirtar, väldigt skön passform. Dessa sporttoppar är mina absoluta favoriter, har många. Både denna variant och denna. Har detta set med tights och top - perfekt både i gymmet och på yogan. Och på sommaren springer jag i dessa shorts.

IMG_2463.jpeg

Topptur kör jag i detta set (jacka och byxa) och därifrån har jag också en tunn dunjacka som ett mellanlager. Så användbar. Men jag provade även deras längdtights i fjol, himla skönt måste jag säga.

IMG_1873.jpeg

… och jag hänger väldigt gärna runt i huvtröja och tights hemmavid. Det är som min hemmaoutfit. Varje dag. Året om! 😍

Om jag missat något - tell me!

So long,

Anna

Vecka 47

Inlägget innehåller betald reklamlänk.

Ny vecka - julen närmar sig med stormsteg! Haha! Eller är det inte så ni tänker? Jag tänker att oavsett hur denna jul kommer bli, om det blir med familjen på FaceTime eller irl, eller om det blir en grön gräsmatta och fotboll eller en skidtur, så kommer det bli en jul. En tid där man liksom kan koppla av och koppla bort och bara vara. Och förhoppningsvis också vara lite ledig om nu ens arbete/liv tillåter det.

Jag håller tummarna för en vit jul. Oavsett allt annat så är nog faktiskt en vit jul det som jag drömmer om mest. Jag vet att en jul utan snö också blir en jul, men jag är ju en vintermänniska så för mig är snön viktig. Det är nog därför jag bor där jag bor. I Jämtland. Där det allt som oftast är snö!

.. nog om det. Eller nej, vet ni? Det är ÅTTA GRADER varmt här i Östersund idag. Hur sjukt? Jag är så glad att jag inte är aktiv längre för då hade jag varit så stressad just nu över snöläget. Utan på all osäkerhet inför säsongen när corona kommer göra att allt kommer bli annorlunda.

IMG_3457.jpeg
IMG_3458.jpeg
IMG_3454.jpeg
IMG_3459.jpeg

Men. Nog om det!

Ny vecka. Vecka fyrtiosju! En vecka där jag har lagom mycket att göra tror jag.

MÅNDAG inleddes med ett kort morgonpass på boxen. Hem till huset där mini hängde med farmor och farfar. Jag åt frukost med ligan innan jag bytte om och drog in till stan för att passa på att jobba lite utan att ha min lilla ettåring i hasorna. Renovering i Stockholm som planeras och styrs på distans, projekt som ska planeras och lite blogginlägg till er som kommer senare i veckan.

TISDAG kommer jag inleda med träning och sen ska jag nog hänga med mini resten av dagen. Vara mammaledig.

ONSDAG ska jag egentligen jobba, men Emil ska köra med Zebben, så jag och mini får hänga på förmiddagen. Blir nog träning i gymmet och en löptur med han i vagnen innan vi byts av vi lunch och jag fortsätter där jag slutade i måndags.

TORSDAG innebär videomöten tillsammans med SkiStar där vi ska börja spåna inför våren/sommaren. Det ska bli jäkligt skoj!

FREDAG innebär delad jobbdag för oss, där mini hakar på och vi jobbar på efter bästa förmåga.

HELGEN innebär förhoppningsvis lite tid med familjen, kanske skidåkning och MASSVIS av friskluft MELLAN sändningarna från premiären i Bruksvallarna. Längtar som en tok att få ta en frukost i soffan framför tv och spana in säsongens första race. Helt nöjd med att sitta i soffan och titta och inte vara där och köra! Även om jag hoppas få dra på mig nummerlappen någon gång i vinter…!

VECKANS TRÄNING är si så där en mellan vecka. Jag försöker göra lite periodisering i träningen, vissa veckor fokuserar jag mer på träningen, andra veckor får annat ta mer tid och då tränar jag naturligt mindre. Denna vecka blir det något mellanting då jag fått två väldigt bra träningsveckor på slutet.

3-5 crossfitpass blir det, dock blir de flesta hemma på gymmet.

1-2 längre löpturer

2 intervallpass, 1 längre tröskelpass + 1 med kortare intervaller

IMG_3455.jpeg

Hur ser er vecka ut?

So long,

Anna

Psst. Just nu har jag ett samarbete tillsammans med Önskefoto där man får 50% rabatt på fotokalendrar (erbjudandet gäller 16 november till 8 december för att ni ska hinna få dem till jul) med koden ANNAJUL50 där man får en mängd rabatt ju fler man beställer - jag beställde fyra identiska för att ge till familjen. Ett år har gått makalöst fort, men det var väldigt härligt att sätta samman kalendern med bilder från varje månad, att minnas tillbaka året som gått.

Lördagsutflykt

Östersund är fantastiskt av många anledningar, men en av dem som jag gillar allra mest är närheten till naturen. Den finns runt knuten och den är så tillgänglig. Uppmärkta stigar, leder och utflyktsmål. Vissa mer äventyrliga än andra, men de flesta kan faktiskt utnyttja dem och det känns unikt. Och dessutom bara tio till trettio minuters bilfärd från själva stan!

Som Andersön. Ett naturreservat som består av en halvö som ligger som en pir ut i Storsjön. På ena sidan är det några knappa hundra meter över vattnet till Bynäset (en halvö som sitter ihop med Frösön) och på andra sidan ser man Norderön. En stig som går utmed kanten på halvön, rätt mycket rötter på vissa ställen medan det på andra ställen är mer som att gå på en strand. Man hör sjön klucka och man ser fjällen på andra sidan. Ofta är det rätt väderutsatt men det finns alltid lä på någon sida av ön. Stigen runt är kring sex-sju kilometer, en perfekt rask promenad en halvklar lördag i november!

IMG_3380.jpeg
IMG_3381.jpeg
IMG_3382.jpeg
IMG_3389.jpeg
IMG_3387.jpeg
IMG_3394.jpeg

Sen åkte vi över till Norderön med färjan för att se oss omkring lite innan vi åkte hemåt mot Frösön igen.

En fin lördag med familjen!

anna

Campinghelg..

Helgen som var drog vi på tur. Kom hem vid tre på fredagen med en supertrött Harry, sprang som yra höns inne och ute för att plocka ihop alla grejer. Emil fick byta däck på husvagnen och jag packa grejer med en gnällig kille runt fötterna. Men efter en dryg timme hade vi packat ihop allt och rullade iväg mot Jämtlands fjällen. Så klart somnade lilleman så fort vi började rulla, mer perfekt kunde det knappast bli!

Vi hade inte bestämt före vart exakt vi skulle åka, men vi visste att vi ville ha nära upp på fjället så efter lite funderande hamnade vi i närheten av Vålådalen. Ställde upp husvagnen och på ett huj var vi liksom på plats. Det är ju det som är det fina med att ha en husvagn. Allt är på plats, allt finns där och det är bara att öppna dörren så är man liksom igång.

Vi hade med resesängen till mini, så vi alla fick sova gott, och på lördagsmorgonen var det lite halvklart väder, men vi drog ut på fjället och hade en fantastiskt fin förmiddag. Mini sov stora delar av turen och när han vaknade höll han låda non stop där på Emils rygg. Så mysigt och härligt att han ändå är så pass nöjd där! Resten av dagen tog vi det lugnt, åt lunch på stranden (fick gå in i skogen för att finna lä) och sedan gjorde vi mest ingenting. Emil drog ut på en löptur i mörkret medan Harry sov eftermiddagsluren och jag löste korsord. När hinner man ens sånt annars? Välbehövt säger jag!

87F29CCB-A1FF-45BC-890E-0E1C9F4D065C.jpeg
EA2DECEE-DFF8-4AD9-818D-299D68365F56.jpeg
EA593B9E-7AB8-45DA-86B5-996A44A70433.jpeg
AFA2C876-8640-4954-8E04-0E58A9149F79.jpeg
45AD56DB-4BF7-498A-A1D5-2F6D40D77DD3.jpeg
DAAF1520-B100-4AC6-837A-1AFB16F1DC1E.jpeg
974EA4E2-E156-4794-A11C-8F9AB849270F.jpeg
95AEBAA2-0658-4C9F-B3DC-A819A7A3FC29.jpeg
296E4B52-9865-40E5-84B9-85B1B34BFCC7.jpeg
F4AD75E7-49ED-45B5-98D3-FD7EDB037107.jpeg
2DF15757-23B7-4B93-A74C-34C437156A94.jpeg

Söndag och farsdag bjöd på nära minusgrader och fint väder och vi tog turen runt Blanktjärn. Det är så fint där! Lite frustrerande när man är van att kunna springa rundan relativt lätt och fort, men när mini sitter i selen blir det mer något av en rask promenad och då tar det lite längre tid. Men det var så fint väder så det gjorde då ingeting.

313135B5-99A8-48CA-8618-560555969335.jpeg
9ECEDE1C-2FEE-400C-B3C9-A6CD97608C24.jpeg
A48DFFBD-70A3-49C5-91F2-6C9F786E85AF.jpeg
07B3D5C7-F92C-40C9-940A-D28ECCBEC412.jpeg
DB146C94-F385-4114-8BCF-4B8FF9C3582D-F70B1C45-BC50-4373-B87C-A654DB7E39C5.jpeg

När vi kom tillbaka till husvagnen plockade vi snabbt ihop våra grejer, gjorde lunch och rullade sedan in mot Åre en sväng för fika, sa hej till några vänner och sedan rullade vi tillbaka till Frösön.

Sånt här borde man göra oftare - total avkoppling och bortkoppling. Älskar det!

So long,

Anna

Att vara aktiv med små.

Detta inlägg innehåller ad-links till externa sidor.

Sedan dag (ett nästintill) har vi haft med H på våra träningsturer och äventyr. Oftast har det gått hur bra som helst, ibland mindre bra och ibland riktigt dåligt. Men det är liksom en del av äventyret, man vet aldrig hur det ska gå. Men det vi lärt oss är att inte bli stressad om det inte blir riktigt som man tänkt, att ha ett öppet sinne och vara flexibel. Och - ett mätt barn är ett mycket härligare barn! Så vi stoppar ofta i ett extra mellanmål i H före vi drar ut, även om det bara är en dryg timme sedan frukost. Och hittills har det varit ett bra knep.

Ett barn som är för varmt, eller för kallt för den delen, är heller inte ett så glatt barn. Så det gäller att hitta hur man klär. En bra utgångspunkt är att variera klädseln på de små utifrån hur mycket man varierar sin klädsel beroende på väder och vind och sen också ha i beräkningen om de utsätts för väder och vind eller ligger/sitter skyddade i en vagn. Sitter H i vagnen, i en åkpåse, har jag ofta så lite kläder som möjligt på honom, och stoppar hellre i en extra filt, men ser alltid till att fötter och händer håller sig varma.

85428E1C-C31F-4B70-A1F2-DFB1D34662E4.jpeg

Jag har alltid ull underst. Gillar dessa (body + byxor) och denna bra, och är det riktigt kallt kombinerar jag dem. Ullsockor är ett måste, gärna två lager. Och lika så kör jag alltid en krage, antingen i ull eller i fleece. Och sen är en mössa som sitter BRA a och o. För oss funkar mössor som sitter fast under hakan bättre, men då lär man se till att (om det är en skärm) skärmen inte faller ned och täcker ögonen.

Sitter han i en åkpåse brukar jag kör overaller som liknar denna eller denna. Och sen en filt över, inuti i åkpåsen, om det behövs.

Sitter han i selen eller utan åkpåse har jag ofta en fodrad overall. Ner till typ nollgrader funkar denna bra men är det kallare är denna toppen, men ibland kör jag dessa byxor med en tunnare dunjacka under. Väldigt lekvänliga outfit!

9678ABC6-3321-4C6E-87A1-60FBFD15C3CF.jpeg

Ett tips är att kolla Tradera eller blocket för att köpa bättre begagnat, eftersom ytterkläder till små barn är relativt pricey och ofta hinner de knappt slita ut grejerna (om de inte börjat på förskola vill säga).

Fötter och händer är alltid svåra att hålla varma, men ett par rejälare skor så man får plats med dubbla sockor (om det inte sitter i åkpåse, då är det bättre att ha någon form av tossor och sedan plocka med skor om det börjar krypa i benen på dem). Vi har dessa och dessa. De med högre skaft är ju direkt lite svårare att gå i, men desto varmare!

Just nu håller jag på att leta en varmare åkpåse i vädertätt material att ha i löpvagnen för vinterns kallare dagar. Att ha regnskyddet på känns så där, känns som om den friska luften inte riktigt når in och dessutom blir det svårare att se ut, så det använder jag bara i nödfall. Är lite inne på denna. Har denna från Thule, men tycker den är lite lång att ha i löpvagnen (den ligger mot däcket) så jag är ute efter en kortare och lite varmare modell.

127D1D9B-F4CD-4A2F-83D2-EC815FFD90CC-0D460D49-1E51-4379-9738-FF4B80499887.jpeg

Ser verkligen framemot en vinter med H och alla äventyr vi kan göra. Ska bli spännande att se om han är lika nöjd i skidvagnen (Thule Chariot Sport) i år som i fjol! Och jag tänker också prova mig på att åka fler pass med honom i bärselen så slipper man momentet att packa i och ur en vagn.

Om ni har några bra tips och tricks för att vara aktiv med de små - shot!

Anna

Vecka 46

… skulle ju skriva det här inlägget i måndags, men vissa dagar kör bara ihop sig och om det är något som får stå åt sidan just nu så är det bloggen. Men jag har en dröm att det ska bli lite mer frekventa updates här ifrån och inte bara vad som planen är för veckan och vad helgen inneburit.

Vad vill ni läsa om?

Måndag innebar tidig start med ett pass på boxen och sedan blev det familjejobb på kontoret. Multitaskning att underhålla en ettåring samtidigt som man ska planera och vara kreativ. Men skam den som ger sig och tack gode gud för kontorshundarna (kollegornas hundar kanske är de bästa barnvakterna) och en rejäl säck med leksaker.

Tisdag innebar mamma-son-dag där vi (jag) först körde ett pass i gymmet med en liten kille springandes vid fötterna, nöjd som mest, sur ibland. Men det går ändå bra och just dessa pass struntar jag lite i hur “bra” det blir, så länge det blir något. Sen tog vi en förmiddagsjogg med sovning i vagnen och jag lyssnade på ljudbok. Älskar’t. Sen lekte vi lite hemma, jag byggde ihop hans klossar, han rev. Standard. Och sen tog vi en första tur till en LEKPARK! Som han gillade det! Men vi var faktiskt helt själva där, hade hoppats lite på att han åtminstone skulle ha fått spana på lite andra kids på håll. Ett barn fött under corona har tyvärr inte fått träffa så många andra kids.. (Håller ni med eller hur har ni haft det ni som har små barn som inte går på förskola?).

Onsdag - idag! Mamma-ledig-dag, dvs min jobbdag. Mini hänger med sin pappa och jag hinner beta av listan, mailen och ta diverse telefonsamtal. Guldvärt och så skönt! Gör ju att jag kan vara desto mer närvarande när jag väl är hemma. Inledde med ett brutalt pass på boxen i morse (150 KB-swingar, 150 burpees, 150 situps - uppdelat på fem varv..). En lunch på stan med vänner, en skidtur med en vän i eftermiddag och sen middag på stan tillsammans med vänner eftersom svärisarna är på g upp och kommer hänga lite med H. Lyx ju!

Torsdag innebär träning hemma, lek med Harry och inte så mycket mer. Kör lite varannan-dag-jobb denna vecka!

Fredag ska Emil träna med Zebben, jag kommer nog inleda med ett tidigt pass på boxen och sedan ta en joggingtur med vagnen. Sen måste vi nog försöka jobba några timmar, men om svärisarna är kvar kan nog H hänga med dem och då blir det mycket gjort för oss!

Helgen är än så länge oplanerad. Eventuellt blir det Åre. Vi får se. Träning blir det garanterat, men lite lugnare och tillsammans!

Träning i veckan är 4-5 crossfitpass, 1-3 lugnare löpturer och 1 rejälare intervallpass (denna vecka kör jag 8 x 8 minuter, varannan intervall stavgång på bandet och varannan på stakmaskinen). Skulle säga att det är en rätt normal vecka när jag är hemma och inte har massa möten inbokat!

Nu börjar det närma sig lunch, ska träffa mina Åre-flickor, det ser jag framemot! 🥰

So long,

Anna

Träningen just nu!

8687AAFE-8656-4578-9697-E3E95439C165.jpeg
96D0A10C-F0F5-4517-8972-2C1817E5C390-84B3C82D-230C-4E77-AA34-581B52DC9EFB.jpeg

Tyckte nyss att det var sommar som övergick i en försiktig höst. Och så är det november! För några år sedan var det ju årets mest nojiga månad. Säsongen närmade sig med stormsteg, man sökte snö överallt i norra delen av Sverige. Åkte på kass skidspår, letade form, testade skidor och var allmänt stressad över att säsongen stod för dörren. Och ibland, eller rätt ofta, kände man “har jag verkligen hunnit träna det jag skulle eller borde jag ha gjort något annat…?”. Och så stressade man upp sig själv än mer.

874903AE-6E6F-4E04-A910-B6399767C537.jpeg

Det är nog faktiskt den skönaste känslan att slippa. Den där oron. Och stressen. Nu är det mer förväntning inför vintern - när kommer snön, kommer vi kunna åka skidor hemma på åkrarna? Klart att det var förväntning förr också, men den var mycket mer tudelad. Nu är det ren och skär förväntning. Samtidigt som jag skriver det här inser jag att nog ändå saknar en pytteliten del av att ha de där förväntningarna och oron i kroppen, den där jagande känslan av att hitta formen. Känna efter hur mycket man utvecklats, om man kommer nå sina mål…

Allt har verkligen sin charm!

Men eftersom jag inte längre har några VM att se framemot behöver jag inte jaga runt efter tidig snö eller känna en stress över att passen inte blir perfekt. Det som blir är gott nog! Och jäklar vilken skön känsla det är!

De senaste månaderna har det blivit en del flängande och då är det inte alltid lätt att få till träningen, men ofta hinner jag få in någon timme här och där. Löparskorna är ju alltid med och på många ställen finns det ett gym att tillgå. Och det behövs inte så mycket mer än så för att få till ett bra pass som ger en lite endorfiner så man mår så där härligt gött.

Jag tränar fortfarande mycket. Mina dagar planeras fortfarande utifrån träning, men jag vill inte att den ska gå ut över roliga saker med familjen. Däremot vet jag att jag tycker det mesta blir roligare och jag blir en härligare person att vara med OM jag får träna var och varannan dag.

Så här kan en vecka (hemmavid) se ut:

Mån Intervaller 3 x 12 min tröskel (4min skivstång + 4min stakmaskin + 4min crosstrainer)

Tis vila

Ons Löpning 1h lugnt + 1-2h Crossfit (dagens pass (WOD) + lite extra styrka)

Tors Löpning 1h (30min flåstempo + 30min lugnt) + 1h Crossfit (dagens pass (WOD) + lite extra styrka)

Fre Löpning 1h lugnt + 1-2h Crossfit (samma som ovan)

Lör Distanspass löpning 2h +

Sön 1h crossfit

… så jag brukar köra 3-5 crossfitpass som jag adderar lite löpning till, ett längre intervallpass och ett längre distanspass. Det blir ofta kring 10h träning per vecka. Och många av passen har jag sällskap av Harry, så det är inte alltid jag kör crossfitpassen på boxen utan hemma i gymmet.

Men nu ser jag framemot att få succesivt byta ut några av löppassen mot skidåkning, det är ju lite skonsammare mot kroppen.

Nu ska jag springa iväg och käka lunch med en kompis - idag har jag nämligen MAMMA-LEDIG-DAG, dvs Emil är med Harry och jag har både hunnit träna och jobba och träffa vänner. Lyxigt värre! 😍

So long,

Anna

En helg

CE658BBC-B56D-4782-860D-8E1DA95CA983-7BEE5431-9FBC-4C19-BE6C-F288687FDB56.jpeg
A1460728-9680-4439-B054-60D79EF65991.jpeg
2C86C711-E17C-4911-AE28-C105242860F6.jpeg
65B88BFB-5C77-451A-869C-DC5E5F032E2E.jpeg

… helt i min smak! 😍

Igår vaknade vi upp till en kall och klar morgon med ett par decimeter snö uppe på fjälltopparna i Åre. Skidnerven kliade så vi drog på oss våra topptursgrejer och tog en grusväg upp på fjället på motsatt sida av Åresjön jämfört med Skutan. Det blev mer och mer snö ju längre upp vi kom och efter en dryg timmes hasande på skidorna kom vi upp och fick njuta av att se Åre by från en annan vinkel än vad vi vanligtvis gör.

Trots en (extremt) missnöjd ettåring som skrek som besatt när vi lyfte ur honom ur bärstolen men tystnade illa kvickt när vi började åka utför igen, hann jag ändå njuta av känslan av att ta sig upp, ta en lite fikapaus och sedan knäppa fast hälarna och försiktig ta sig ned mellan träden igen.

Jäklar vad jag lever på sånna här små stunder. Det är liksom en injektion av livsglädje. Det behövs inte så mycket. Lite äventyr med vänner på snö. Det är något extra det!

En lunch på byn där ännu en vän anslöt och sedan en lugn eftermiddag i soffan innan en redig middag med vår absoluta favoritefterrätt (serverade den på vårt bröllop, före bröllopsvalsen!)!

Idag var det slaskigt och mulet, men vi tog oss ändå ut på en joggingtur i skogen (med vagnen i snön, ja, det gick lite tungt men vad gör det när man ändå ska ta det lugnt tänker jag!). Och sen avslutade vi med en middag med våra Åre-vänner innan vi nu rullar tillbaka mot Östersund.

En fin helg fylld med massor av god mat, samtal om livet, lite träning och massa livskvalitet! 😍

So long,

anna

Vecka fyrtiotre

Måndag i bilen på väg hem från Dalarna och jag passar på att vara extremt osocial och stirra ned i mobilen för att göra diverse on-the-go-job . Det där med att balansera mammaledighet med jobb…!

Tisdag kommer inledas med träning. Mest troligt blir det ett crossfitpass och lite löpning. Sen ska jag och H fortsätta öva på att gå och lagom med jobb ska fixas innan vi gör en fotning i kvällssolen (förhoppningsvis) för ett projekt vi snart kan berätta mer om!

Onsdag kommer också förmiddagen ägnas åt träning, sen en lunch på stan med en vän och sen blir det fix och trix hemmavid.

Torsdag ska vi ägna förmiddagen åt intervju, jag ska försöka träna en sväng och sen tar vi eventuellt helg redan då lite beroende på väder!

Fredag ska jag försöka lägga in ett längre träningspass utan min lilla träningskompis. Och sen tänker jag njuta av dom endorfinerna!

Helgen är än så länge oplanerad men vi börjar ha ett väldigt sug efter skidåkning, så kanske kanske letar vi reda på snö…

Veckans Träning kommer vara ett par crossfitpass, ett längre pass med varierat tempo antingen löpandes eller på snö och ett kortare intervallpass. Sen får vi se vad som mer hinns med!

… så ser en vecka UTAN en massa resande, första veckan utan det sen augusti typ! Så skönt! Och förhoppningvis ror vi i land med några projekt som vi arbetat med i ett par år (!), vilket vore en dröm!!

Vecka fyrtiotre - jag tror du blir en bra vecka!

Anna

En helg i Dalarna

Efter att ha varit nere i Göteborg och vänt för en sista inspelning tillsammans med Folkspel (ni kommer få se resultatet senare i höst) kom vi i fredags eftermiddags hem till mamma och pappa i Orsa. Lagom slutkörda som vi alltid blir efter att ha filmat en dag OCH rest, men mini H hade haft ett magiskt dygn med mormor och morfar. Sån lyx att få lämna honom där när vi är iväg på jobb, både för oss och honom.

I lördags gjorde vi inte många knop, jag tog följe på mamma och pappa på en tur på Heden (ett område utmed E45 med några äldre motionsspår) i magiskt höstväder men i övrigt tog vi det hur lugnt som helst. Sov och åt. Laddade upp med andra ord!

För i söndags blev det äntligen dags att då hänga på pappa på jakt! Tanken var att jag skulle ha följt med honom förra året. Och året innan det, men livet har kommit emellan. Men efter fjolårets reality check där vi alla blev påminda om att vi faktiskt bara lever en gång, så kände jag att vi inte kan skjuta på det mer! Och även om varken jag eller brorsan har jägarexamen är det något speciellt att få komma ut i skogen en tidig morgon och bara få sitta där på passet eller gå i skogen efter hunden. Jakten blir på ett sätt en bisyssla även om det ju är fokuset… Dock känner jag att jag nog ska färska lägga manken till att försöka få till den där examen…!

F0B51FF3-2354-4654-9E72-85EFFE3272F6.jpeg
11811168-2176-422C-990D-5416A8C7654A.jpeg
B22B4905-2A9B-42DC-BF2A-02E74582B293-A400A30A-992C-4E63-AA9D-69D7CBB496BA.jpeg
AF2929F2-C6C3-4121-8EED-9398C3919182.jpeg
FACD5AA1-F857-4AC9-9AA1-6612A7ACF641.jpeg
89595755-7DB4-46A2-9DC2-15A144E0B741.jpeg
0172D7A8-C117-4264-8A27-9BDAE77E4FA0.jpeg

Det blev en fin dag i skogen. Tillsammans.

F737041B-0B18-4510-9EED-F6D1806B05DF.jpeg

Nu är vi snart tillbaka i Jämtland för en vecka hemmavid. Jobb, träning, intervjuer väntar. Och vi ska fortsätta öva på att gå! 😍😂

So long,

anna

I’m hooked!

I slutet av sommaren började känna att jag ville hitta en ny utmaning. Jag började känna en viss tristess i att springa med vagnen varje dag och vintern med skidåkningen kändes oändligt långt bort. Dessutom började jag känna mig klen. Förstå mig rätt här, för det är ju egentligen bara en känsla och en känsla av en jämförelse hur jag kände mig förr som aktiv skidåkerska. Det vill säga att jag inte längre kände mig stark i överkroppen och min rygg började kännas av emellanåt. Och den enda lösningen på det var ju att börja träna upp överkroppen igen.

Men jag ville göra det på ett roligt sätt! Och lägg där till att jag började fundera på någon ny utmaning. Lite ny träningsinspiration helt enkelt.

Och jag har längre spanat lite på crossfit. Men egentligen bara provat två gånger. Den ena gången slutade i en burpess-fight mellan mig och Emil som jag fick lov att avbryta och den andra gången var när jag var rätt färskt gravid för ett och ett halvt år sedan där jag mådde så kasst att jag inte klarade av att ta i på övningarna… Men jag hade ändå ett sug av att ge det en andra chans. Speciellt eftersom jag hade (och har) en känsla av att det nog skulle passa mig rätt bra!

Jag har ju lätt att bygga muskler, älskar att träna styrka och gillar att få utmanas på nya sätt där man har en snabb utveckling… Speciellt när man (som jag) är en sån som lägger ned rätt mycket tid på sånt jag tycker är kul! Haha!

Så med det i åtanke sökte jag upp boxen i Östersund i mitten av augusti och sedan dess har jag varit fast. Trots lite ofrivilliga glapp vissa veckor (pga jobb och förkylning) då och då har jag verkligen kommit in i det och en bra vecka får jag in fyra-fem crossfit pass… Ja, jag älskar det! Inser dock att jag inte kan köra skiten ur mig på alla pass, men det finns så många olika delar som jag behöver utveckla (speciellt gymnastikdelen och de tunga lyften) så jag har alltid saker att jobba på! Älskar det!

I morse sprang jag och Harry till boxen, han vad med mig i cirka en timme och lekte, innan jag fick honom och sova så att jag kunde köra klart passet och sen sprang vi hem.

Men det roligaste passet på länge hade jag i helgen tillsammans med Emil, Nathalie och Daniel. En klassisk (?) Team Challenge där vi tjejer teamade ihop oss mot killarna och körde rent ut sagt skiten ur varandra! Så makalöst skoj!

66FA44A6-2C95-45CE-9E5F-17C0D0FFDFAC.jpeg
4A5D1FDA-9249-4763-B78A-EF5D58E73E70.jpeg
17CFB884-DE1E-4039-A248-7772A9F5CB32.jpeg
F60BD7A8-C6AB-4A3E-A5AE-3D1006C0D279.jpeg
0F0C6E74-D55E-4223-9539-B29842B1BD70-8A5ECBBD-380D-44CD-8FD0-62E27F36FAB4.jpeg

För er som är intresserade:

50 min TC

3 varv: 50cal row - 50 alt dumbell snatch

3 varv: 60 wallballs - 60 single arm DB walking lunges

3 varv: 70 DB goblet squat - 7 pull ups

remaning time

AMRAP: 20 DB clean & jerk - 10 wall walk

OCH det roliga med detta pass är att man delar upp alla repetioner mellan varandra så man hjälps åt att klara passet. Så skoj!

Japp. Man får googla övningarna för att förstå vad man ska göra. 🙈

Det var en himla härlig dag, för vi inledde med en lunch på Saluhallen, fortsatte med träningen och sen tog vi en fika!

Så japp, I’m hooked och jag ska bannemig ta och klara handstand walk, handstand push up, double under och kippade pull ups! Nörden i mig jublar att jag har nya utmaningar som jag kan jobba med typ varje dag om jag vill. Varför? Ingen anledning alls egentligen, mer än att jag gillar att träna och jag vill ha mål med min träning! 🥳

Nu ska jag ta kvällsfika - so long!

Anna

Livets första födelsedag…

… och dop. Efter att ha försökt få till ett dop sedan i julas (då hela familjen fick kräksjukan) och sen kom corona vid påsken, så slog vi till. Äntligen har vi fått döpa Karl Harry Wilhelm Haag. Dagen efter hans ett års dag. Det blev inte direkt ett lugnt och stilla dop om man säger så, men det blev fint. Mer om det lite senare.

Först.

0DD609F9-4D11-431C-8A16-E0D0D0388609-31BABF65-13C0-4BCF-A1F9-1686EFBC252A.jpeg

Harry 1 år! Hur fort har det inte gått? Fast ändå så långsamt. Som om varje dag varit dubbelt så lång samtidigt som den gått i raketfart och man har inte hunnit med i närheten av det man förr hann med. Varje dag känts mer värdefull än någonsin. Som om man inte vill missa en sekund. Och jag som varit tillsammans med Harry så gott som varje dag, jag har fortfarande svårt att tänka mig att vara utan honom mer än någon timme. Vi hör ju liksom ihop! Ja. Minst sagt ett speciellt år.

Det är ju också, idag, exakt ett år sedan som vi satt och vakade i Uppsala över min pappa som låg med öppen bröstkorg inne på Thorax på Akademiska efter att aortan brustit när han lyfte in bastudörren i stugan. Men det upptäcktes inte då, när han sökte hjälp för smärtorna i bröstryggen. Man avfärdade det som en sträckning i bröstryggen. Och som försvar för dem som gav den diagnosen var det inget som tydde på något annat i proverna de tog och man kunde dessutom inte göra mer utförliga tester där han var. Det var först några dagar senare som han drabbades av en infarkt på natten som han hamnade på sjukhuset, fick göra en ballongsprägning och man trodde att man fått bukt på problemet. Men då upptäckte man att han bara blev sämre, febern steg, och han fick åka akut till Uppsala där han genomgick en tio timmar lång operation för att stoppa blödningen kring hjärtat.

Harry var sex dagar när vi kastade oss in i bilen och åkte ned för att finnas där.

Men 48 timmar efter att han legat nedsövd och i respirator kom han ingående till oss i anhörigrummet med hjälp av en gåstol. Det är min pappa det!

Så i helgen firade vi inte bara Harry, vi firade också att pappa är en jäkla superhjälte! Livet.

94FD4D3B-B05C-4100-91F5-F582317B103C.JPG

Det senaste året har verkligen inneburit allt. <3

Jag är tacksam för allt jag fått uppleva. Och tacksam för livet.

Livets första födelsedag ska så klart firas med tårta och paket. En liten choklad-och mintskapelse (RAW) med ett liten ljus i och ett paket med en liten snickarlåda. Kan det bli bättre?
… och lillkillen sov ju så klart när vi kom in och sjöng. Tveksamt öppnade han ögonen och tittade på oss. Fattade ingenting. Tyckte ljuset var väldigt spännande men paketet förstod han inte riktigt vad det var. <3

58A84E7F-9FC2-47A2-8D76-38A5C78CF182.jpeg

Hur gullig är inte denna bild på de två kusinerna? Maria och min syster Fia är faddrar tillsammans med sina respektive för Harry och jag är fadder till syrrans lilla Nils (till höger i bilden). Älskar denna bild!

Så själva födelsedagen blev en lugn tillställning, med besök i kapellet som vi skulle hålla dopet i dagen efter. Träffade prästen och gick igenom hur vi ville ha dagen. Men vi inledde så klart dagen med en tur på fjället tillsammans med Maria.

D7FED306-EC40-4B6C-BB7C-4E1D866AA298.jpeg
45016E9F-941D-4F60-B71D-9609CC10E3F4-5825A500-B1B5-469F-9320-4E063F50E2AF.jpeg

Dopdagen blev däremot en mer späckad dag med firande hela dagen lång. Ett förmiddsagsdop i Storsätra Kapell följt av en lunch vid Grövelsjöns strand och en liten vandring. Sen åt vi middag tillsammans i Emils familjs stuga, alla vi tjugo stycken som var där för att fira lillemannen!

Vi har aldrig haft planer på att ha ett större dop, vi ville bara ha familjen på plats, så det passade ju alldeles ypperligt nu när man inte ska samlas fler. Och just nu är det ganska mycket med jobb för både mig och Emil, så ett enklare dop med MYCKET hjälp av familjen passade oss perfekt!

Själva dopet i sig blev väl kanske inte en särskilt lugn tillställning när man har en ettåring och en ett-och-ett-halvtåring som har spring i benen. Prästen fick ge Harry välsignelsen på golvet nedanför dopfunten och kapellets alla hörn hann upptäckas av de små. Egentligen är ju det rätt härligt, för det blir ju väldigt avslappnat!

Men när väl dopet var avklarat, då checkat Harry ut och sov gott på min mage medan vi vandrade ut till slogboden där vi gjorde lunchen över öppen eld. Viltskav med lingon i stomp! Och sen lite tårta på det. Rawtårta till mig och de små från Visp/Lilla Saluhallen Jazzköket och hemmagjord mjölk-och-glutenfri tårta för resten (ja, hela tjocka släkten har diverse allergier). Och sen så klart bulle och kaffe på det!

Lillkillen spanar ut över Grövelsjöns strand.

Lillkillen spanar ut över Grövelsjöns strand.

1F43FD75-12EA-4DBF-9F38-E34A6E473254.jpeg
3AC293DA-1BE4-4BF1-BA80-47AA769836FA.jpeg
6541AF29-3D84-465B-9922-DF202A1FEB87.jpeg

Till middagen serverade vi älg-och-vildsvins burgare med bröd från bagaren i Grövelsjön, sotad mayo från Jazzköket, hemmagjord picklad rödlök, sidfläsk från lokalt slakteri och vit capri (fårost) från Skärvången. Och till desserten slängde jag ihop en gluten-och-mjölkfri kaka med lingonen som blev över (superenkelt recept som göra i långpanna i ugnen). Så. Gott! 😍

6F400EC8-6E95-4B72-8A7A-A608068EA74B.jpeg

Helt enkelt en UNDERBAR förstafödelsedagshelg med extra ALLT - speciellt kärlek! ❤️

So long,

anna

Hej hösten! 👋🍂

Så många gånger jag tänkt tanken. Men alltför få gånger har det lett till att jag gjort det. Alltså satt mig ned och skrivit. Här. På bloggen.

Men på förmiddagen när vi var ute och sprang tillsammans, så sa jag det till Emil. Att jag vill börja skriva igen! Få tid till det, prioritera det högre i vår gemensamma “to-do” för varje vecka. Och nu, medan H sover sin eftermiddagslur och jag tar min kaffe (och macka, nej, mackor.. :-)) så passar jag på. Har tänt ljusen på bordet, tittar ut genom fönstret, ned mot sjön, på en klassisk höstdag i Jämtland. Magiska färger men ett grått dis som gör att man inte ser fjällen på andra sidan sjön.

346AD13A-C2C0-416B-BE15-2D16C606F88F.jpeg

Det är så mycket jag vill skriva om och jag vet inte ens i vilken ände jag ska börja…! Sist jag skrev var i juni. Det är fyra månader sedan. Till veckan blir H ett år. ETT ÅR! Hur hände det? Livet har rullat på på ett sätt jag aldrig varit med om tidigare. Inte så att det har gått så mycket fortare eller långsammare, men det har inte funnits tid att tänka så mycket framåt. Eller bakåt för den delen. Det har blivit mycket mer leva i nuet, vilket jag ÄLSKAR då det varit och är ett mål med mitt-varje-dag-leverne (att stanna i nuet lite mer liksom), samtidigt som jag kan få lite panik över att jag missar saker för att jag inte tänker så mycket framåt. Eller reflekterar över det som skett!

Men det är lite det som är charmen med bloggen, att få skriva, då får man lite tid till att fundera på hur saker om ting har varit, är och ska bli.

8027A832-DCF8-4B3C-91F0-A7B10F4FFBBB.jpeg

Idag har vi haft en klassisk lugn dag för familjen Jönsson-Haag. Vi vaknade av att H började prata i rummet intill, bar in honom till oss och försökte oss på att mysa lite med honom. Inte så uppskattat hos en snart ettåring full med energi. Så frukosten blev inte en sån där lång och mysig sak som man hade förr, utan i med mat fortast möjliga hos H, så vi fick lite tid efteråt att ta kaffet i lite lugnare tempo. Efter att H hade fått leka av sig och klockan började närma sig halv tio, bytte vi om och stoppade ned honom i vagnen och drog ut på en löptur. Tillsammans! Det var ett tag sedan vi hade tid med det. Men så härligt! Vi sprang på lite nya ställen och gamla, kända vägar. Stannade till och lekte vid vattnet och när vi började närma oss hemma började H’s ben få lite för mycket spring i sig, så han fick helt enkelt åka upp på Emils axlar den sista biten. Vad gör man inte för att hålla alla nöjda och glada? Men då hade vi varit ute rätt länge, H hade fått sin förmiddagslur och vi började bli hungriga, så det passade bra att vända hem.

301E8E3F-658D-48C7-BB4D-063976AC0546.jpeg
6FE45D57-37EB-4ABF-B9EA-8EE8D0588A72.jpeg
3CD3B187-80B6-4799-9AB9-68E7A96B8118.jpeg
0C7786BE-D0AC-4A0A-A521-8ED67DCA46E7.jpeg
401407DF-F393-48A0-8DF4-FCDEA4AFF591-11A90052-050D-48F9-A2C6-8F6DD03A40C2.jpeg
DC14F565-3DA1-46F6-9711-F954AF6BBD87.jpeg
82DC85EA-7118-4C91-9231-849A6DA6D704.jpeg

Resten av dagen har spenderats i soffan, vi har slumrat lite, tittar på tv och njuter av att ha en helg hemmavid!

Nu måste jag nog gå och väcka H för att stoppa i honom lite mellanmål före middagen… Nej, nu vaknade han, så jag slapp väcka honom. Haha!

Vi hörs snart igen!

So long,

Anna

Hej hallå! 👋😍

Vi lever och mår gott! Känner att jag kanske måste skriva det. För här har det ju inte hänt någonting på väldigt väldigt länge. Det är ju inte så att jag inte vill skriva, men just nu prioriterar jag annat. Skriver gör jag, för fulla muggar, men inte här. Inte just nu. Men det kommer komma! Jag lovar!

Just nu ligger minimänniskan och sover. Sin (än så länge) lååånga eftermiddagsnap som gör att jag hinner jobba lite. Svara på mail och annat som ligger över en när man driver eget. Lika mycket som jag älskar stunderna när han är vaken (och ja (!) jag är en sån som springer in och kikar ned i sängen i tid och otid och tänker “när ska han vakna.?”) så värdesätter jag dessa stunder för mig själv väldigt mycket. Och det är dessa stunder som gör att jag fortfarande kan jobba en del trots att jag ju också är mammaledig. Emil jobbar för fulla muggar och numera innebär ju det att han pendlar in till Östersund från Åre ett par dagar i veckan. En situation som kanske inte är hållbar i en livstid men just nu funkar det bra och det är så vi vill ha det!

Så ja, vi har tillfälligt lämnat huset på Frösön (vårt fantastiska drömhus som har ALLT) för en liten stuga på en höjd i Åre med fjällen bakom knuten. I en drömvärld hade vi packat ned huset och satt upp det här, men så funkar det ju inte riktigt. Och så som vi bor på Frösön, det är också nypmigiarmenjäklabra. Men det finns inga fjäll bakom knuten. Och just nu, när jag ju är mammaledig, och där jag tillbringar stora delar av dagen utomhus, så är det i fjällen jag vill vara. Så därför är vi här. Provar på det enkla, om än inte praktiska, livet i en liten stuga i Åre. Och egentligen blev ju detta rätt lägligt när alla jobb och resor vi skulle ha varit på under maj och juni blev inställda och vi inte har en aning om hur hösten kommer se ut. Så då kan vi vara här och njuta av fjällen. Upptäcka nya stigar, ta nya toppar och passa på att vara lite fria innan skolplikt och annat kickar in såsmåning om. Jag fick lite känslan i våras att det är lite nu-eller-aldrig-läge att göra en sån här grej. Och har jag fått en sån tanke, ja då kör jag! Och så får Emil haka på. Och det är inget nytt för han! Han är tålmodig min käre man. Tålmodig när min rastlöshet tar över. Tur att vi känner varandra så väl och vet vad den andre mår bra av!

Annars mår vi bara bra! Jag tränar mot diffusa mål. Mål som har med fjäll och löpning att göra. Men exakt vad vet jag inte än, men jag älskar att kunna springa obehindrat. Harry hakar allt som oftast på i vagnen. Tar jag mig ut på fjället hänger han på i bärsele eller bärstol. Däremellan försöker jag hålla mig stark och skadefri i kroppen med styrketräning. Träningen är mestadels luststyrd men jag har lite idéer om träning varje vecka, vad jag vill få ut av den och när den ska ske. Men jag är fortfarande benhård med att den inte ska gå ut över livet. Jag är inte elit längre och jag satsar inte. Jag tränar för att må bra och för att se om jag kan utvecklas, utan att offra tid från familj och vänner och livet. Och jag ÄLSKAR DET! 😍

Nu lär jag nog gå och väcka minimänniskan. Två och en halvtimme eftermiddagsnap är en lång nap även för Harry Barry! 😅

So long kära läsare, vi hörs igen!

Anna

En rutinmänniska av rang…

… det är jag det! Och det är ju egentligen helt knäppt med tanke på hur vårt liv ser ut. Där sällan ena dagen är den andra lik ens. Och ofta nya ställen varje vecka. Men jag är en expert på att komma in i rutiner oavsett var än är. Och kanske är det därför jag också trivs så bra med att resa trots mitt ”fyrkantiga” sätt att hantera saker.

Varje gång vi kommer hem till huset på Frösön återgår jag dock till mina (relativt) fast rutiner. Och än så länge verkar ju mini gilla dem också. Jag får för mig att allt blir lite lättare när man har rutiner kring barn, samtidigt som jag tänker att för vissa så är det mardrömmen och det bara blir en stress att saker och ting ska ske på ett visst sätt.

Oavsett var jag är så är mina måltider heliga. De kan diffa en timme +/- men inte mer. Samma gäller sömnen. Jag går allt som oftast och lägger mig samma tid, vilket ju också gör att jag vaknar samma tid. Jag gillar bäst att ha träningen avklarad före lunch för att ha eftermiddagen ”ledig” (gammal ”skada” sedan elitkarriär där de flesta dagar innehöll träning både före och efter lunch, så att vara ledig efter lunch är en lyx!).

A1289D2D-DCAA-4856-AAD0-3532D41234B3.jpeg
3185BABF-EE3A-446D-B487-A06878728D83.jpeg
81B67562-9716-4EE1-A4DB-0F7B6B668A0C.jpeg
1622B942-64FE-4100-BEC8-EFBBE5738105.jpeg
052FD423-052A-481C-9F5F-04305912C3E9.jpeg

Så nu när vi är hemma igen efter flera veckor på vift kändes det så bra att få gå tillbaka till hemma-rutinerna med träning tillsammans med mini på förmiddagen, en (senare) lunch på favvo-stället med obligatorisk efterrätt och sen en ledig eftermiddag inför en OPLANERAD helg hemma! För på helgerna har jag faktiskt inte samma behov av rutiner…

Hur funkar ni?! Är ni rutinmänniskor eller får ni panik av att ha fasta hållpunkter?

Ha en fin helg, ta hand om er och era nära och kära och tvätta händerna! 🙌❣️

Anna

Psst. Apropå Corona. Sunt förnuft, undvika folksamlingar, god handhygien, skippa mat & liknande på lösvikt, ej träffa människor om man känner sig det minsta osäker… Så här har vi levt under hela vår elitkarriär och så fortsätter vi leva nu också.