I morse drog Emil till Stockholm med sina kollegor på Konceptstudion för ett par dagar med möten och för att också träffa sina kollegor på Stockholms kontoret. Så jag blev kvar själv hemma med kidsen. Men när man har förskola och de är friska, så är ju det rätt härligt! Får man säga så?! Vi har ju gått från att leva ett väldigt speciellt liv där det ibland gick veckor utan att vi sågs, med läger och tävlingar på olika orter men också på samma ställen men med helt olika dagsprogram, boendes med respektive lag, till att leva bredvid varandra dag ut och dag in. Och dessutom jobba med varandra.
Så att få en liten paus är faktiskt ganska härligt och det påminner mig att livet börjar återgå till lite normalitet efter några år med små små barn där allt kretsat kring sov-och mattider och inte så mycket annat. På gott och ont ju så klart! Men också härligt. Det skapar mer frihet, mer tid till att faktiskt göra saker som utvecklar och tar oss framåt. Och det är spännande! Det triggar och skapar ännu mer kreativitet!
Helt enkelt - var sak har sin tid.
Så jag sitter här, med lurar i öronen. Väntar på att Emil ska ringa upp (apropå det där att vi gör allt ihop <3) för att planera lite jobb, pluggar och ska snart ta min eftermiddagskaffe innan jag ska hämta upp barnen från förskolan. Säkerligen helt slut men lyckliga av en dag med full ös, lek och pedagogik. Något som jag inte är i närheten av att kunna skapa här hemma, så himla tacksam över förskoleverksamheten barnen går på!
En liten fundering på en tisdag.
Anna