Responsen på förra inlägget - t a c k! Jag känner egentligen inte att jag behöver förklara mig för min skull, utan mer för er där ute som kanske är i min sits eller känner igen er i min situation, det är för er jag vill skriva och berätta. Peppa och inspirera att våga lite och tro på er egen känsla och inte ta in mer än ni behöver från omgivningen. Tillsammans kan vi peppa varandra att våga göra det vi mår bra av och känna en trygghet och stolthet i att faktiskt göra det. Alla är vi olika. Alla har vi olika kroppar, olika förutsättningar, olika graviditet (om man är gravid), olika förlossningar, olika drivkrafter, olika viljor - allt är okay, för olika är okay. Olika är bra! Vi ska uppmuntra olika, inte bli avundsjuka. Vi ska inspirera och bli inspirerade, motivera och bli motiverade. Respektera och bli respekterade. Tänk vilken tur att vi är så olika - tänk vad trist det hade varit annars!
Så återigen - t a c k för alla era uppmuntrande ord, det värmer och det gör att det känns än viktigare att faktiskt sätta ord på dessa funderingar!
Vilken lyx att få en HEL vecka hemma. Ni kan nog inte ana hur skönt det har varit. En dröm! Och det blir ju inte sämre av att vi får tillbringa än mer tid med lille Harry, att pappa har fått komma hem från sjukhuset och tid att bara vara hemma. Hänga i soffan, pyssla lite hemma, laga sin egen mat, sova i den egna sängen. Sånt där man uppskattar väldigt mycket när man varit på resande fot helt enkelt.
VECKANS KÄNSLA: otillräcklighet blandat med glädje och frustration när man inte förstår den lilles signaler, över att man inte hinner göra det man tänkt samtidigt som tacksamheten och glädjen över livet just nu är obeskrivbar.
VECKANS BÄSTA: att få vara h e m m a. En middag i soffan framför tvn, med charkuterier och pizza och lite vin med en sovande bebis bredvid och en hel helg framför sig!
VECKANS SÄMSTA: en täppt näsa på den lille gör att oron kommer krypande på nätterna och, som nog varje nybliven förälder säger - tiden går så fort!!
VECKANS ÄNTLIGEN: hemma! Vardag och nya rutiner som omvärderas och görs om varje dag men skapar mer och mer trygghet för varje dag!
VECKANS SAKNAD: efter fjällen och familjen och gärna en kombination av dem!
JUST NU: sitter och tittar på Mitt i Naturen, Harry stånkar och stönar i kampen mot sömnen i soffan och på köksbänken ligger lite fryst banan som snart ska bli en nice cream med lite jordnötssmör och kakao som smaksättning.
HELGEN: tillbringades hemma. Bara vi. Lördagen bjöd på finväder så vi hängde ute stora delar av dagen, söndagen det motsatta och vi hängde inomhus. Känns som om vi verkligen har fått vila upp oss lite!
LÄNGTET: efter familjen! Efter den senaste tidens turbulens vill man ha dem nära jämt, så är det bara. ❤️
… och ja, ni ser ju själva. Det mesta kretsar kring lille H just nu. Och med all rätt, har man bara funnits i livet i knappt fyra veckor så är det ju så det ska vara!
Nu är jag dock väldigt redo för en ny vecka med nya vardagar och nya utmaningar. Veckan kommer innehålla en del jobb, en hel del tid med Harry, kanske lite träning men vi ska också ta och resa ned till Orsa några dagar för att träffa mamma/mormor och pappa/morfar. Och kanske göra skidpremiär i Orsa Grönklitt?! Det vore väl något det!
På återhörande!
Anna