Close

tankar

Den bortskämda snorungen bambi.

Så var årets första träningsrace på snö avklarat. Eller snö och snö, sågspån. Men i alla fall på skidor.

Det var inte min dag idag. Idag tänkte jag inte positivt. Jag var en riktigt bortskämd snorunge idag. Jag vrålade till och med en gång under (!) tävlingen. Så får man bara inte göra. Som jag skäms så jag knappt vågar skriva det.. Men nu är det gjort. Ni som hörde, ursäkta mig många gånger om!

För varje dag har snöslingan uppe på ÖSK blivit mindre och mindre, ja, eller den är ju fortfarande 3 km lång. Men snötäcket sjunker ihop mer för var dag, och mer och mer sågspån kommer fram och här och där även asfalt. Det är synd, dels för att vi verkligen vill åka skidor men också för de som arbetar med snön, står helt maktlösa inför vädret.

I natt hade det frusit till lite, så när jag satte på mig skidorna 07.30 i morse, var det en blandning av blötsnö, isbana och sågspån. Vilket resulterar i att skidorna släpper och suger om vartannat. På samma skär. Vilket i sin tur gör att man ser ut som Bambi. Flänger hit och dit. Med tyngdpunkten på helt fel ställe. Bakom sig eller framför sig, inte mitt under sig som det ska vara. Så när jag började värma upp så kom de negativa tankarna: "vad är det här? jag kan inte åka på det här" osv osv..

Visst att jag kan vara ganska komplett skidåkare, som gillar både skejt och klassiskt, långt och kort. Men är det något jag inte kan, inte behärskar, så är det dåligt skidföre. När skidorna inte uppför sig som man förväntar sig. Då är jag faktiskt en kass skidåkare. Så idag var jag en kass skidåkare. Som bara fokuserade på fel saker, som for och flängde över hela banan, som hade tyngdpunkten på fel ställen.. Ja, ni förstår.

Så gick mina tankar det första av de tre varven.

Sen blev jag förbannad. Varför så negativ? Skärpning nu. Se till att få bra träning istället. Det är lika för alla. Kom igen!

I slutänden blev det ju ändå ett bra pass. Och så mycket värre förhållanden kan det inte bli. Så nu är jag förberedd på det. I mål var jag sur, less och förbannad. Ändå. Trots att jag försökte tänka positivt. Men där var det mer att jag var besviken på min prestation. Så jag markerade lite fint (läs fördjävligt) genom att släppa stavar och skidor markant. Åter igen kom snorungen fram. Tog mina grejer och förberedde en snabb sorti. Men då kom Charlotte, som känner mig innan och utan: "Vill du åka själv?". Det var ju det jag tänkt, men skulle jag må bättre av att åka själv och sura, buttra och vara allmänt grinig? Nä, verkligen inte. Så jag gjorde sällskap med Charlotte. 2 minuter senare var surheten borta. Jag har ett jäkla humör, men det går över fort. Och jag kan inte annat än be om ursäkt om någon råkar hamna i min väg när fel Anna visar sig. Men det är inte ofta, som tur är. Så efter några vändor med Charlotte, där jag fick gnälla av mig lite. Vi klagade lite på förhållandena, gnällde på skidorna, förbannade vår teknik och ja, ni förstår. Tog några minuter med självömkan.

Sågspåns-snö

Kom igen då, ett litet leende i alla fall?

Ser mer ut som jag åkt rullskidor än skidor..

Spåret!

Det klassiska spåret

Sara L ser sig om och Ida skrattar glatt.

Bredvid snön blidas små bäckar och dammar

Mina bästa polers i veckan. Korgen är perfekt för pjäxor. Och fotbromsen för pjäxklädda fötter..

Redo för skidåkning.. En dag tidigare i veckan..

Nu är jag dock fit for fight igen. Surheten är borta. Kvar är en känsla av att, ja, det blev nog ett bra pass ändå! Och förlåt igen för er som råkade utför mitt usla humör! Tänker speciellt på coach Grip och Rille och Mr Valla Niemi.. Sorry!

Men hörrni, vore det inte bra trevligt om snön kom nu? Så snälla vädergudar, ge oss -10°C och en massa snö!

Så från en negativ början på dagen, lutar det nu åt att bli en, som de säger i Askungen, "en alldeles, alldeles underbar bal (dag)"! Solen lyser, jag har gjort ett bra pass, Emil har vilodag, jag ska få träna ett pass igen.. Ja, ni vet. Perfekt!

Anna

Psst..Gert: Tror inte det blir någon Tjejvasa, men man ska aldrig säga aldrig. VI får se helt enkelt. Och jag tror verkligen att det kommer komma upp nya uppstickare i år. Tror USA har ett starkt lag och Italien verkar ha många unga, nya åkare! Tobias och Eva: Mössan är från ett mysigt dalaföretag, Ullstrumpan. Deras strumpor är en favorit för mig, har alltid så kalla fötter! Caroline: Vart världscupen hamnar vet nog ingen just nu, men jag tror att Östersund är beredd att ta emot om de skulle få frågan. För mig spelar det inte så stor roll, bara det är bra och rättvisa förhållanden! Vore i och för sig kul att tävla i Östersund, brukar vara så bra publik här! Kalle: En intressant tanke det där. Men tyvärr kan jag inte svara på det. Både cykel och skidor är tuffa sporter och varför vi blir mer sjuka än dem, svårt att veta. Kanske beror det på att vi utsätt även för kyla, men jag vet inte. Jag tycker inte svenskar är mer sjuka än andra, däremot märker ju ni det mer då det lätt blir fokusering på det av media och liknande.. Men jag ska se om jag kommer på nått vettigare svar, ska luska lite. Finner jag nått vettigt, så skriver jag det. Promise! Viktor: Jag ska se om jag kan skriva om mina bålstabilitetsövningar i ett senare inlägg, vore kanske intressant?

12 kommentarer på “Den bortskämda snorungen bambi.

Från dålig till bra

De senaste dagarna har träningen flutit på, men trots det har jag fortsatt min nya väg: bakat bröd och kakor och lagat mat på all ledig tid.. Hm, var ska detta leda? Men egentligen är det väl ganska bra, för då äter jag god och bra mat, och det måste ju vara bra nu när säsongen är så nära till att starta.

På onsdag är det tänkt att vi ska fara på läger. Men som de flesta vet vid det här laget, är att är det något som INTE finns i Sverige just nu, så är det snö. I alla fall är det väldigt klent med natursnö. Här i Östersund har vi en slinga på omkring 3 kilometer. I fredags när jag var där och åkte, hade de bara pistat ca 700 m av slingan, resten gick att skejta på, men det var buckligt och dant. Till veckan tror jag dock att det kommer vara perfekta förhållanden, för snön är fin, det är ett rejält lager och det är brett. Så i dagsläget känns det som jag bor i rätt stad i alla fall! Så klent med natursnö är det. Tanken var att vi skulle fara till Bruksvallarna på det årliga "första-snö-lägret". Ett läger som är ett av mina favoriter just därför att vi får åka på natursnö, i fjällen. Något av det härligaste som finns! Men i Bruksvallarna finns det, vad jag vet, ingen natursnö än. De har också en slinga med konstsnö, men då känns det som jag hellre kan vara kvar här i stan, vara hemma i huset och träna på här. Så det är bara att gilla läget och vänta på besked, under tiden tar jag och njuter på här!

Visst att jag är hemmakär, jag trivs otroligt bra hemma i huset i Östersund. Få laga min egen mat, följa min egen rytm och umgås med folk om jag vill. Men samtidigt älskar jag vara på läger. Och jag känner mig väldigt lätt "hemma" i ett hotellrum, en stuga, eller vad vi nu bor i. Jag tror jag är född till att resa helt enkelt. Jag trivs var jag än. Så länge jag har min fyra "äppel"-grejer (Ipod, Ipad, Iphone och en Mac), en bok och raggsockar med mig. Och så klart en kamera!

I förrgår var jag på "återträff" hos världens grymmaste Maggie (tjejen ni ser på bilderna här), vår fysio som vi går till här i stan. Hon är grym. Behöver inte skriva något mer. Hos henne gör vi en sk. screeening, ett funktionstest av stabilitet, smidighet, stryka m.m. Ett funktionstest helt enkelt. För att förebygga skador, hjälpa gamla skador och bli starkare, smidigare, stabilare... Jag gjorde ett test i våras och sedan gjorde jag en uppföljning nu. För att få full pott på detta test (vi får x antal poäng för varje övning vi klarar, och sedan en skala på HUR bra vi klarar den) ska man vara en gymnast. Eller i alla fall vara lika funktionellt stark och smidig som en gymnast. Och egentligen borde väl alla vara lika bra som en gymnast på detta, drömmen är att vara som en gymnast.

I våras vara jag inte ens medelmåttig på skalan. Jag var i det nedre skiktet. Ganska ofunktionell med andra ord. Så jag fick en lunta med övningar. För bål. För höft. För fotleder. För bröstrygg. You name it. Och jag har kört övningarna. 1-3 ggr/vecka. Under läger 1-2 ggr/ dag. Så jag har försökt göra min läxa.

Sen ska man komma ihåg att alla vill att man ska bli bäst på just deras gebit. En fysio vill att man ska bli rörligast, starkast, stabilast. En tekniktränare vill att man ska få en bländande teknik. Min tränare vill att jag ska engagera mig i träningsplaneringen, göra den optimala träningen. En dietist vill att man ska följa deras råd till 100%. En mental rådgivare vill att man bli den absolut starkaste mentalt. Men det går inte att bli bäst på allt samtidigt. Man får prioritera. Om några år är mitt mål att vara bäst på allt detta. Om jag då blir bäst i världen i skidor, det vet jag inte. Men då vet jag att jag gjort ALLT jag kan för att bli bäst.

I år har jag valt att prioritera min fysik. Den grundläggande fysiken. Min smidighet, stabilitet och styrka. Inte i gymmet med tunga vikter, utan den funktionella styrkan. Med kroppen som motstånd. Dessutom fokuserar jag mycket på teknik. För det är min övertygelse att denna funktionella styrka går hand i hand med teknikträning. Brister i tekniken beror ofta på brister i stabilitet, styrka eller smidighet. De tre S:en. Så därför har jag fokuserat på detta. Och också för att jag var så "dålig" i våras.

Men för att komma tillbaka till ämnet. I förrgår gjorde jag testerna igen. Och jag hade gått framåt. I allt. Från att ha varit dålig, har jag numera gått till att bli bra. Än är jag inte bäst. Det krävs mer. Men från dålig till bra är ett ganska stor steg det med. Och det roliga med det är att det har givit resultat, min träning. Min övertygelse. Min tjurighet. Min envishet. Om ni hade sett mig när jag kört dessa övningar skulle ni ha skrattat. Flera gånger har jag nästan gett upp. Flera gånger har jag slagit nävarna i backen i frustration. Stampat allt vad jag har i backen. Och gått därifrån. Men jag har inte gett upp helt. Jag har fortsatt kämpa. Och det har gett resultat!

Nu vill jag gå från bra till bäst. Från skidåkare till gymnast. I funktion alltså. Så en ny lunta med övningar har nu kommit från käraste Maggie. Självklart kommer jag inte kunna fokusera lika mycket på det nu, då säsongen drar igång. Men jag kommer att köra det. Så att jag kan ha gått från bra till bättre i vår kanske?

Oj, nu blev det ett sånt där långt inlägg igen. Sorry! Men ibland måste jag skriva långt för att kunna förklara allt jag menar, hoppas ni står ut! :-)

Nu ska jag fortsätta njuta av den PLANERADE vilodagen (till skillnad från här). Min bror med söta flickvän är här, vi har njutit av en lång och god frukost med hembakt bröd och nu ska jag följa brorsan ned till gymmet och försöka hjälpa han med lite rehab, får se hur det går.. Han är inte liten brorsan, så det krävs lite styrka för att kunna hjälpa han, men jag ska göra mitt bästa!

Må gott hörrni!

Anna

Psst.. Ida: i laget trivs jag att vara med allihopa, vi är ett skönt gäng. Men om jag måste välja några så blir det Flying Falk (Hanna Falk) och CK (Charlotte Kalla). Grymt roliga tjejer som man blir väldigt glad av att vara med! Jag har träffas systrarna Kallur någon gång, minns en gång när jag var 12 år och var med på en friidrottstävling och de var med som funktionärer. Det var coolt! De verkar vara väldigt snälla, coola och trevliga människor! Elin: Tack för peppen! :-) Gert: Nä, inte så stressigt, mer kul! Camilla: De var bara de som hade tagit individuella medaljer (eller teamsprint) eller kommit högt i världscupen som var med på "Skidforum" som SVT var med på. Får se till att åka bättre i vinter, så kanske jag får vara med nästa år! ;-) Micke: Just ja, så var det! Ordspråk hamnar ibland i lite oordning i mitt huvud! Johan och Ella: Ja, det är nog nyttigt med lite vila ibland! Och alla ni andra, vad kul att ni gillar recepten och ni kan inte ana hur GLAD jag blir att ni tror så mycket på mig, TACK!!

16 kommentarer på “Från dålig till bra

Lättretlig, jag? Nej då!

De senaste dagarna har inte varit vardag. Alltså jag har inte gått upp, ätit frukost, tränat första passet, kommit hem, ätit lunch, sovit, ätit mellanmål, tränat andra passet, ätit middag och sedan "dött i soffan". Utan jag har nog haft helg, som många av er som lever ett "vanligt liv" kallar helg. Jag har gjort allt annat som jag inte hinner på "vardagarna" och inte heller de enstaka vilodagarna då och då.

Mina dagar har bestått av bakning, inredning, matlagning och allmänt pysslande. Kanske kallar man det "boande"? Jag har haft underbara dagar, trots att mitt humör inte varit det bästa. Jag har nog varit lite av en plåga för min omgivning. Lätt retlig. Lite stressad för att hinna med allt jag vill hinna. Hungrig för att jag inte ger mig tid till att äta de mellanmål jag behöver. Och grinig för att jag inte får träna. Men trots det har jag i alla fall njutit!! Så sorry min omgivning (läs älskade Emil)!!

Jag är dålig, rent utav usel, på att följa recept när jag lagar mat eller bakar. Därav mitt nesliga 50% resultat i köket. 50% underbart (om jag får säga det själv), 50% oätligt (som andra säger). Men "lite satsat, inget vunnit", eller hur säger man?

Samma sak har gällt denna gång. Igår provade jag på att göra en mjölkfri-bacon-pesto-lasagne. Det slutade med att jag kokade på pasta och åt bacon-pest-såsen som, ja, sås. Men det var ju i alla fall gott. Sedan gjorde jag jordnötskakor, som enligt min mening var fantastiska. Emil tyckte att de fastnade i gommen.. Säger väl allt. Däremot så lyckades jag göra en god röd-lins-soppa med räkröra, ugnsstekt fläskytterfilé med ungstekta rotsaker och syrlig jordgubbspaj, laxpasta med tagliatelle. Just nu har jag en potatislimpa i frysen. Den har dock inte blivit bedömt ännu..(Några recepten finns längre ned för er som är intresserade, och även mina jordsnötskakor, om ni vågar prova!)

Dessutom har vi hunnit en vända till loppis och handlat på oss lite fint i vårt lilla hus. Dessutom har jag skrivit ut kort, som vi knäppt, som jag har ramat in. Dock är jag inte riktigt nöjd med inramningen, men det är väl ett senare projekt antar jag!

Summa summarum kan man väl säga att jag har varit lätt rastlös. Inte bara lätt. Utan SJUKT rastlös. Har nog inte suttit still många minuter. Farit och flängt, planerat och donat. Bakat och kokat. Men jag gillar det! Men nu är det nog sut på det för den här gången. För jag är FRISK, jag är igång med träning. Jag är inte längre grinig, inte heller mot min omgivning. Jag är bara glad! Och jag har god mat i både frys och kyl för någon dag till i alla fall!

Nu hoppas jag bara att snön kan komma, så jag får börja med det jag älskar mest. Skida fram i en stilla morgon. Bara jag och skidorna som gnetar sig fram i kallsnö. På ett fjäll. Där jag ser solen går upp. Formen och lugnet börjar infinna sig. Och jag bara får njuta av att vara privilegierad att få leva det liv jag lever!

Må gott!

Anna

Psss.. Tack för alla kommentarer, vad kul det är att få feedback! Och kul att ni gillar det jag skriver, ni anar nog inte hur glad jag blir! Att känna att man har er på sin sida. Och Olle, ingen fara, jag förstår vad du menar. Ibland går inte allt lätt, men då är det bara att fortsätta kämpa, för det släpper. Men denna gång var det inte en sådan känsla, den var inte bara psykisk, utan också fysisk. Men jag förstår vad du menar, och du har helt rätt! Och Ella, visst är det så. Form är lika mycket psykisk som fysisk. Om inte än mer psykisk. Det handlar om att hamna i rätt "mood". I rätt mood är man oslagbar. På sitt sätt. Så allt hänger ihop. Och ibland måste man vila för att huvudet få vila, så rätt så! Johanna: världscuppremiären är i norska Beitostölen den 19-20 november. Helena: Jag har en Panasonic Lumix GF 1 HD från i fjol, är väldigt nöjd med den. Och sen har jag tre olika objektiv som jag byter mellan. Och hörrni, våga fråga! Jag svarar när jag kan!

Jordnötskakor
En burk Green Choice jordnötssmör (crunchy)
1-2 dl pistagenötter, saltade och skalade
1-2 dl dinkelflingor (havre går lika bra!)
100 g 85% mild mörk choklad
Havssalt/Flingssalt

Blanda de tre första ingredienserna i en hushållsassistent, eller för hand. Smält under tiden den mörka chokladen.
Bred ut på bakplåtspapper på en plåt, och ha sedan över den smälta chokladen. Strö lagom med havssalt över den ännu varma chokladen. In i frysen med det direkt, eller låt svalna på annat sätt. Skär i bitar och njut!

Röd linssoppa med räk&tomatröra
2,5 dl torra röda linser
1 gul lök
2 vitlöksklyftor
2 morötter
1-2 röda chilifrukter
Spiskummin (efter smak)
Ingefära malen (efter smak)
1-2 msk Renée Voltairs lantbuljong
1 burk cocosmjölk
1 lime
250 g skalade räkor
1 tomat eller ca 8 körsbärstomater
1 kruka persilja

Koka de röda linserna enligt instruktionerna på paketet i buljongen. Men låt dem bli något överkokta, koka i ca 25 min.
Hacka lök, vitlök, chili och skala morötterna och riv fina. Fräs lök, ha sedan i chili och morötterna och låt det fräsa ihop. Krydda efter smak. Blanda ihop de sönderkokta linserna med fräset och mixa till en jämn smet. Ha i cocosmjölk och lime och låt koka upp.

Gör under tiden räk&tomatröran genom att hacka tomaterna och persiljan och blanda ihop med räkorna.

Avnjut sedan tillsammans med något gott bröd och sallad och ha i en klick av röran i soppan vid servering!

Tagliatelle med rökt lax och spenat
250 g färsk tagliatelle
200 g kallrökt lax i strimlor
100 g färsk spenat
200 g sour cream
1-2 dl soya grädde

Koka tagliatellen enligt anvisningar. När den är klar, låt den rinna av i durkslag och ha sedan tillbaka i kastrullen. Blanda sedan tagliatellen med laxen, spenaten, sour cream och grädde och värm upp igen, låt ej koka. Salta och peppra efter smak.

12 kommentarer på “Lättretlig, jag? Nej då!