Close

Villa A&E

Drömhus. På tv och i verkligheten.

Sitter och tittar på programmet Svt's program Husdrömmar. Minnet av vårt projekt kommer tillbaka. Den där känslan av att pendla mellan hopp och förtvivlan. Den där totala lyckan när man klev in genom dörren första gången. När plasten från fönstrens försvann. När plattan gjöts och vi gick runt och försökte lista ut var väggarna skulle gå. Samtidigt som det gjorde ont i magen när något stoppades upp eller när vi fick frågor från snickarna som vi inte hade svar på. När man insåg sin okunskap och det stora i att vi är ansvarig för det här bygget, men vi har aldrig förut byggt ett hus, hur ska vi klara det?

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

När vi fick fakturor som inte stämde överens med vare sig vår budget eller offert. Samtidigt som vi nästa dag lyckades få något till ett lägre pris än vi tänkt. Paniken när vi flyttade in sommarens varmaste, kanske det här årtiondes, varmaste månad och ventilationen inte var igång. När temperaturen inomhus steg upp mot trettio grader och vi hade inte den blekaste hur vi skulle lösa det. Hur mycket kunniga och snälla människor det är som finns runt omkring bara man vågar fråga. Hur de rycker ut under deras semester bara för att hjälpa oss.

Samtidigt finns det ändå en längtan att göra ett sånt här projekt igen. Jag har nog fått blodad tand och jag tror Emil känner lika.

Men när vi säger det till vänner och bekanta som själva byggt ett hus eller gått igenom en stor renovering är det få som håller med oss eller tycker lika. Vissa säger till och med ”aldrig igen”. 

Man ska inte vara naiv när man går in i ett husprojekt, oavsett om det är litet eller stort både i verkliga mått mätt eller budget. Det tar energi. Det sätter många förhållanden på sin spets, framför allt alla dessa ekonomiska smällar man går på. Men pratar man bara hela tiden, engagerar sig lika mycket, delar upp ansvaret mellan varandra och gör det tillsammans och strävar mot samma mål och samma drömmar, så ser jag inte varför det inte ska gå.

Jag brinner för dessa projekt. Allt från när det är en dröm tills det bli planering till genomförande till färdigställande. Processen i sig är fantastisk. Man lär sig så mycket. Hela vägen. Man lär sig att kompromissa. Man lär sig att förhandla. Man lär sig att acceptera att alla inte har samma drömmar och visioner som sig själv. För oss var det viktigt att omge oss med kompetenta människor som ville mot samma mål som vi. Som inte ville kompromissa. Som var beredda att prova innan man ratade.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Idag är jag så lycklig att vi drog igång projektet, att vi gick i hamn och vi nu får bo i ett hus som andas oss. Visst att allt inte är klart. Utsidan är i princip densamma som när vi fortfarande hade byggställningar runt huset, men det är nästa steg i processen. Det vi lärt oss under vägen att allt inte måste vara perfekt direkt. Vissa saker ska få ta tid, måste få ta tid. Vissa saker måste man jobba igenom lite mer. Och framför allt så har jag och Emil lite olika visioner om tomten. Han har så mycket högre krav och drömmar än vad jag har. Så vi måste enas någonstans på vägen. Mycket beror det på att Emil brinner mer för trädgården än mig, även om jag känner att mitt intresse för trädgård har vuxit, och växer för varje dag. Och jag vet, att vad än Emil bestämmer sig för att göra med tomten, kommer det bli fantastiskt, för det är hans gebit. Vissa saker ska jag inte lägga mig i helt enkelt. Precis som han ska låta vissa saker vara här inne. Även om han helst inte släpper på kontrollen någonstans.. :-)

Det här fantastiska huset vi bor i idag, kommer nog vara under ständig förändring. Inte stora förändringar, men mindre och små. Just för att jag älskar förändringar. Kanske bor vi här jämt. Eller ett par år. Det vet vi inte. Just nu älskar vi det i alla fall och det är lika jobbigt varje gång att packa väskan och åka iväg, men lika jobbigt som det är att åka iväg, lika stor lyckokänsla är det att komma hem.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Jag vill inte råda alla att bygga sitt drömhus. Det var ett drömprojeket för oss, men jag tror inte att det passar alla. Känner man den minsta tvekan innan som är välgrundad, så kanske man inte ska göra det. Samtidigt som det är så häftigt, både emotionellt och att se en dröm byggas upp från grunden, att egentligen alla borde få uppleva det.

Någon gång vill jag renovera. Från scratch. Ha en bestämd ram jag måste hålla mig inom, men bara få freestyla inom den. Få leva ut totalt. Hänge mig totalt. Men det får bli sen. Tills dess fortsätter jag njuta det här drömhuset.

Anna

2 kommentarer på “Drömhus. På tv och i verkligheten.

Blåa nyanser.

Vilodag idag. Då sätter jag mig med en kopp te och surfar runt på alla sidor jag har sparade för att finna inspiration till huset. Om det är något som får mig att slappna av, få lite perspektiv på saker och ting och bara vara i nuet, så är det att drömma och planera huset.

Just nu är ju nästintill allt, förutom en vägg, vit. Vitt vitt vitt. Antagligen är det för att det är så mörkt ute nu som jag så gärna vill sätta mer färg på väggarna. Få mer ombonat runt omkring mig. Sovrummet är det som behöver bli mysigare. Idag känns det så kalt. Har köpt hem 15 provburkar med färg från Farrow & Ball tillsammans med två av deras böcker om färgsättning. Kunde ju inte bara välja en liksom..

Jag är ju väldigt svag för blått. Och grått. Dessa två ihop kan få mig att gå i total spinn!! Jag fick ju igenom att en av väggarna hemma målades med denna nyans, och jag är så nöjd som man bara kan bli. Jag tog helt enkelt med mig mitt färgprov på denna färg och fick Fresks i Östersund att blanda till rätt nyans. Jag fick tre olik prover i olika matthetsgrader (0, 5 och 7 tror jag det var) och det var som att det var HELT olika färger. 7 var den matthet som gav just den nyans jag ville ha.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Railings. Den här bilden är från innan bokhyllan var byggd. Numera är det en bokhylla från golv till tak där ljusstaken (det silverfärgade) står.

Det som blev kvar efter att väggen och bokhyllorna var målade, har använts flitigt av mig på diverse möbler hemma.. Ibland kanske det blir lite för mycket dock. Sängen ni anar där längst in, är numera målad i denna nyans. Lika så en kista och en pall.

De flesta av färgproverna jag beställde hem nu, var i just gråa och blåa nyanser, men även en del gröna då Emils favorit är grön. Själv har jag väldigt svårt för den färgen, men kan ändå se charmen i den när jag ser bilder med toner av grönt på väggarna. Grått känns som ett bra mellanting mellan grön och blå.. Får se vem som vinner denna kamp. ;-)

Sovrum

Bilder från pinterest.

Nu sitter jag och letar inspirationsbilder på sovrum med varmare nyanser. Vi har högt i tak hemma, och har funderat på att ev bara måla taket i en varmare ton. Eller måla större delar av väggen, men lämna kvar vitt längst upp. Eller bara mål någon av väggarna. Vi har ju även i sovrummet en svängd vägg, som i de flesta rum, som gör att jag vill tänka till rejält innan jag gör något när färgen upplevs så annorlunda när väggen svänger.

Och så här kan jag sitta. I timmar. Rum för rum. Och jag misstänker att jag kan fortsätta så här i all evighet. Kommer nog aldrig att sluta göra om hemma. Väggar kommer målas, rum kommer möbleras om.

sovrum lampor

Buster Punch Hooked 6.0, bild från Artilleriet. Och ja, min önskelista innehåller några lampor. Synd bara (eller som tur är kanske man ska säga) så är ju nästan alla lampor så pass dyra att det just får stanna vid en ö n s k e l i s t a just nu. :-) 

Och sen har jag ju min svaghet för l a m p o r. Man kan aldrig ha för många. Och är det något som förändrar ett rum så det just lampor. Färger och nyanser skiftar ju också med ljuset, och ljusätter man på olika sätt, så upplever man ju färgerna olika. Och tavlor. Det om något förändrar ju rummen.

IMG_1153

Min favorit just nu. Tavlan alltså. Målad av Emma Malm. Och jag hoppas och tror och vill att vårt hus ska få visa upp fler tavlor från henne inom närmaste framtiden.

Yes. Det är det jag sysslar med idag.

So long,

Anna

Psst.. Och så här såg det ut för nästan exakt ett år sedan.

2 kommentarer på “Blåa nyanser.

Att njuta hemma. Hemma.

Sen vi flyttade in i huset har ordet hemma fått en annan betydelse. Hemma är där jag finner ro. Lugn. Trivs och mår bra. Där jag får göra som jag vill. Fylla kylskåpet med min mat, baka hur mycket bröd jag vill eller stå och laga mat tills fötterna värker. Där jag kan tappa upp ett bad och bara sitta och titta i taket. Eller fastna med blicken på fjällen i horisonten. Eller somna med solen i ögonen i soffan.

Det är hemma. Vårt hemma.

Sen jag flyttade hemifrån som 16-åring för att börja på skidgymnasiet, så har jag levt som i en kappsäck. Visst, jag har haft hem. Många hem. På många ställen. Men hemmet har alltid varit hos mamma och pappa. I det röda huset i Hansjö. Det är där man funnit total ro, total avkoppling. Där jag känt mig helt och totalt trygg. 

Nu plötsligt upplever jag samma känsla  i mitt eget hus. Det är en mäktig känsla.

Jag vet inte riktigt vad det är som gör det, men misstänker att det har och göra med att det är vi själva som skapat det här hemmet. Vi som valt, planerat och drömt det här hemmet.

Förstår ni vad jag menar? Har ni upplevt lika?

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Ni anar målning. Från oerhört talangfulla Emma Malm. Pricken över i:et i hela huset känns det som.

Än är inte allt 100 klart. Lite eljobb här och där. Och gården. Men det börjar sätta sig. Jag letar inte som fanatisk på inredningsbutiker på nätet längre efter möbler att bara fylla ut huset med. Eller, det har jag väl egentligen aldrig gjort, för det mesta var ju redan köpt och bestämt sedan innan. Men såna där detaljer ville jag ändå vänta med tills vi flyttade in. Som lampor, små bord och små detaljer. Fast lampor kan jag nog aldrig få nog av. Just nu drömmer jag om den här lampan till köket. Eller skulle ha kunnat ha den vid fåtöljen också.. Eller den här skulle också duga. Och den här skulle jag också gärna ha vid sidan om soffan.. Eller denna klassiker. Drömma får man ju göra!

Så ja, lampor. Love it!

Och älskar att vara hemma.

Anna

Psst.. Yes, bordet i köket har Emil byggt. Stolarna är Kartell Masters om jag inte minns helt fel.

0 kommentarer på “Att njuta hemma. Hemma.

Den, just nu, obefintliga trädgården

Vad kul att ni också vill hänga på Drömmen. Vi brinner ju för det här. Precis som Emil skriver om här så handlar ju mycket i vårt liv om just Drömmen. Vårt hus. Vår chans att vara "lite vanliga". Och ha en sidoprojekt som tar ner oss lite på jorden, tar bort allvaret från skidåkningen och ger oss en chans att tänka på annat, göra annat tillsammans. För huset är verkligen vårt projekt. Något vi gjort tillsammans. Från första spadtaget tills vi fick öppna ytterdörren tills vi sov första natten här.

Vi har haft många projekt sedan vi träffades, det är lite så vi lever. Vi lever för drömmar, visioner och projekt. Det håller oss i gång. Får oss att vilja leva. Vilja satsa och våga drömma. Ger oss utmaning och avkoppling.

När vi sov första natten i huset blev vi lite rädda "är projektet klart nu?" "vad ska vi nu hitta på?". Men vi insåg ganska snabbt, precis som alla har sagt till oss att ett hus blir aldrig klart. Ett hus är ett aldrig sinade projekt. Och så är det nog. Och vilken himla tur att vi inte är mätta på projekt än.

Som jag skrev förra gången, trädgården. Det är ett projekt utan dess like. Med nästan 6000 kvm så finns det en del att göra. Räddningen är dock att över hälften av marken är "skog". Där kommer vi inte ha gräsmatta, men inte heller sådan skog som var här när vi köpte tomten. Vi köpte ju för övrigt en skog, en tallskog. Sålde träden till skogsbolagen, men tog ned dem själva. Om det inte varit för att pappa är skogshuggare vet jag inte hur vi hade gjort. Timmarna vi tillsammans har lagt ned här, med hjälp av familj och vänner innan vi ens kunde sätta spaden i jorden. Det är många det. Och minste tio så många är det kvar innan tomten är den tomt som vi drömmer om.

Tillbaka till skogen ovanför.

Där har vi tagit bort de flesta stora tallar. Några står kvar, men mellan tallarna var det massor med små lövträd. Björk. Rönn. Asp. Och dessa har nu tagit fart, så vi har en lövskog ovanför oss. Helt underbart! Under träden växer det smultron på sina ställen och de småskotten av rönn och björk som var för ett år sedan har redan tagit fart, så till våren blir det en röjning till. Där uppe drömmer jag om att ha vildhallon och kanske något fruktträd.

Bakom sovrumsfönstret som tittar upp mot lövskogen, har jag tänkt plantera rosor. Sånna där vita fina som doftar så otroligt.

Men allt det här är fortfarande en dröm. Och inte redo att visas på bild. Men ni kanske hänger med i tanken ändå?

Runt bakre delen av huset har vi berg som kommit upp i dagen när vi sprängde. På vissa ställen har jag spolat fram den med högtryckstvätten, och på andra ställen kommer gräset växa ovanpå, men man kommer se kanterna. Det ger huset lite karaktär. Som om det står på en klippa. Det är något speciellt med berg. 

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

IMG_0334

Rakt ut från terassen, som är som en innegård mellan huskropparna, kommer gräsmattan vara. Den som Emil har tänkt spela fotboll på. Men vi kan nog aldrig bjuda hit Zlatan, för i så fall hade han skjutit bollen hela vägen till Petterson-Berger.. Jag skulle nog däremot passa perfekt som forward på denna yta med mina tåpajjar. Längst bort på gräsmattan, mot grannen, blir det två friggebodar. Vad vi ska ha i dom, lär nog inte vara så svårt att gissa då garaget endast kommer inneha bil, skidor och cyklar. Kartonger. Och åter kartonger. Varför kastar man inte mer? Eller säljer på blocket?

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

IMG_0339

Eftersom huset är byggd på en sluttning är det alltid lika svårt att veta vad man ska göra i slänterna. Jag blir inte klok. Vi har tagit hjälp av en trädgårdsdesigner för att få idéer, men vi är ändå inte helt säkra. Ofta är jag helt bestämd på hur jag ska göra saker, jag behöver sällan fundera. Eller jag funderar inte, jag gör. Men med slänten blir det annorlunda. För det är det första man ser när man kör upp mot huset.

Just nu sitter där en ensam microbiata. Som på prov. Björkspirea har vi också fått som förslag. Men det här är en helt ny värld för mig, jag känner att jag behöver lite tid att smälta det. Och bestämma hur jag vill att trädgården ska se ut. Rosor och gräsmattor har jag klart för mig. Lika så bär-och fruktträd och buskar. Men resten. Det där med rabatter är inte helt min grej. Men potatisland vill jag ha.

På något sätt är det ganska skönt att inte ha allt spikat och klart. Det öppnar för möjligheter och det gör att jag på något sätt accepterar och inser att här ska jag bo. Här ska jag leva. Här är det ingen brådska, för jag ska inte lämna det. De senaste åren har alla boenden varit tillfälliga på ett sätt. Ett underbart boende, lägenhet, stuga eller radhus, men ett hus under tiden vi är på väg mot drömmen.

Så är det ju inte här. Här. Ska. Vi. Bo.

Häftigt. Trots obefintlig trädgård.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Köket.

Anna frågade om vårt (dröm)kök. Klart jag ska berätta! Köket är byggt av en lokal snickare, Pether Ohlsson, från andra sidan Storsjön. Och Delsbo. Vi blev rekommenderade av Kalle Moraeus (som ju också är från Orsa och vars bror var min fiollärare när jag var barn) att anlita honom, då han precis hade byggt Kalles kök i Orsa. Det är byggt i hans lilla snickeri och ihopsatt på plats. Byggt efter mina bilder från pinterest. Handmålade luckor för att få den där "äkta" känslan, då det är gjort av MDF (eftersom man inte rekommenderar "riktigt" trä i kök). De är målade med äggoljetempera i en nyans som heter Råland. Skulle nog säga att det är en bruten vitfärg med grått och kanske lite brunt i. Det tog 3 veckor (!) för luckorna att torka.. Men vi är så nöjda.

Marmorn har jag beställa från Estland, på rekommendationer, från Marmi Futerno. De kom hit och mätt upp, levererade och installerade bänksskivorna. Och jag beställde hoarna via dem också (från Blanco), så de fixade allt på en gång. Helt kalas bra! Vet inte hur jag hade kunnat ordna med installationen själv.. Och vilket ansvar sen! De har alla olika sorters material på sten och annat. Vi valde marmor, men det finns ju inte bara en marmor att välja på om man säger så. De skickade mig hela tiden bilder på nya leveranser av sten så jag fick se och välja ur vilket block jag ville ha.

Golvet är från Atlas Concorde, ett italienskt företag som producerar keramiskt producerade kakel och klinkerplattor. Design är nog deras främst egenskap. Och man kan väl inte annat förvänta sig när det är från Italien? Vi har kakel och klinker därifrån på hela bottenvåningen (utom träningsrummet som har en sån där riktig gymmatta - bara lukten gör en träningssugen!) och i kök och alla badrum. Eller alla och alla. Vi har två.

Vitvarorna är från Husqvarna Electrolux och fläkten från Fjäråskupan. Armaturen är från Mora Armatur. Skåphandtaget har vi köpt via XL Bygg Fresks, tror de är från Beslagdesign.

Köksbordet har min alldeles egna snickrar-Jönsson fixat. Med plankor från herr Stattin (ni som hängt med ett tag vet kanske att det är vår tränare, världens bästa. Mest ärliga och omtänksamma, raka och hårda men samtidigt den snällaste. Den perfekta kombinationen!) och resten har han nog hittat i alla plankhögar vi har ute på tomten och färgen från någon av alla färgbyttor vi har i garaget. Känns som vi nog hade kunnat byggt ett hus till med alla grejer vi har över allt..

Hoppas du fick lite tips, Anna!

So long!

Anna

5 kommentarer på “Den, just nu, obefintliga trädgården

Det där med köket.

I våras bestämde jag mig för att inte fixa så mycket i köket. Jag blev bara arg och det tog en massa energi och jag svor och slamrade och höll på, så det var ingen idé. Sedan vi fick ritningen på huset i juni 2012, har jag ju gått och drömt om huset. Och framför allt köket, och när huset började anta sin riktiga form där i våras, då tog mitt tålamod med det gamla köket slut. Egentligen var det nog inget större fel på det, men när jag hade min drömbild av hur det nya köket skulle bli. Då kunde ens det bästa vara gott nog. Ni vet ju hur det är med drömbilder ..

Nu är det mesta av huset klart. Vi flyttade ju som sagt in i mitten av juli, men än återstår en del jobb för elektrikern som hade, precis som 90% av Sverige, semester i juli och stora delar av augusti. Snickarna ska hit en vända till och fixa med en bokhylla och i det ovan nämnda köket saknas fortfarande luckorna till kyl och frys. Dock ser ju inte vi det, hemmablind som man blir efter en dag eller två.

De senaste dagarna har jag dock brutit min att-vägra-vara-i-köket-period, mycket tackvare att svärföräldrarna kom upp i helgen och fixade med allt annat som behöver fixas med (typ tvätta fönster, ta bort etiketter från fönster, så gräsmatta, bygga friggebod.. you name it). Då har jag tagit min tillflykt till köket och stått med näsan i kokböcker och datorn (bästa vännen för en som jag, som kommer på alldeles för sent vad jag vill göra och som alltid alltid alltid bara har en tredjedel av ingredienserna hemma).

Ni ska få se huset. Snart. Men jag vill att det ska bli lite mer färdigt först. Ni ska få en liten titt på köket. Som det är just nu. Saknas lite tavlor och annat som gör det lite mer rockigt. Om man nu kan använda ett sånt slitet uttryck.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Vilodag idag för mig, men inte för herrn i huset och framför allt inte för svärföräldrarna som har slitit sedan de kom hit. För att dra mitt strå i stacken, utan att förta mig på dagen som är tänkt att vila upp sig på, gjorde jag en enkel omelett och lite bakpulver-bröd. Och sallad så klart. Det blev väldigt uppskattat! Recepten finns lite längre ned, och ni hittar ursprungsreceptet här (hos Baksugen).

Vad vill ni se av huset? Hur nyfikna är ni? Projektet är ju långt i från i hamn. Trädgården ser verkligen ut som hej-kom-och-rädda-mig-från-dessa-handlingsförlamade-trädgårdsfixare. Trots våra idoga försök att rädda den. Men det känns lite som om tiden rinner ur våra händer med just trädgården. Och så var det det där med rådjuren. Att plantera något är ju som kört. Allt, och då menar jag allt, äts upp av rådjuren. Och älgarna! Mitt äppelträd. Min rosenbuske. Salladen. Blasten på morötterna. Alla småträd. Så vi lär nog börja med ett staket som når till skyn.

Men som sagt, vad vill ni veta? Vad vill ni se? :-)

Må så gott! Jag ska försöka komma på vad jag ska hitta på vad jag ska servera till våra egenodlade pärer till middag.

pärer

Anna

Här är recepten.

Basilika-och timjankryddade havrebullar
3 dl havregryn
3 dl havredryck
1½ msk olivolja
4½ dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
1½ tsk råsocker
en knapp tsk salt
1 dl finhackad basilika och timjan

Flingsalt till att strö på bullarna

Blanda havregryn med havredryck och olivolja. Låt stå och dra en stund. Blanda sedan alla torra ingredienser med kryddorna och rör sedan ned havreblandningen i mjölblandningen. Rör rejält, eller gör i maskin så att det blir en relativt slät deg (det blev inte min, min blev mer lik en scones deg och därav mer scones-liknande bröd). Forma till bollar och ha på en plåt. I grundreceptet ska det bli 12-15 st, jag fick ihop 8 st.. Pensla ev. med lite havredryck och ha sedan havssalt uppe på! Grädda i 10-15 min, på 200°C (om du har varmluft, annars 225°C).

Servera nygräddade med smör. Och har man lyxen att kunna äta ost, tror jag det är fantastiskt gott med det uppe på.

 Omelett (4 personer)

8 ägg
1 dl havregrädde
salt & peppar
1 gul lök
1 paket bacon (ev lite kryddstark korv om man vill det)

Bryn löken så den blir glansig och mjuk i lite olivolja och smör (behövs inte mycket!). Skär under tiden baconet i mindre bitar. Ha i det i stekpannan och låt fräsa ihop. Häll bort fett, om du tycker det blir för mycket. Men enligt mig ger det bara god smak! Blanda ihop ägg med grädde och salt och peppar. Rör slarvigt.

När baconet är färdigfräst, sprider du ut det tillsammans med löken jämnt i pannan och har sedan över äggblandningen. Se till att pannan är het, men inte så att det bränns. Peta då och då ned äggblandningen så hela röran får en chans att stelna till, rör även i kanterna. Omeletten är klar när ingenting av äggblandningen är "dallrigt".

Servera omeletten med brödet ovan och en sallad med morötter, körsbärstomater och lite sallad. En perfekt lunch!

7 kommentarer på “Det där med köket.

Att få öppna en ytterdörr

Det är ett stort steg när man bygger hus. Att få öppna sin alldeles egen ytterdörr. På något sätt det ju den som sätter prägeln på huset, den som ger det första intrycket.

Och vi letade länge och väl. Ganska bestämda att vi ville ha en svart dörr. Det var dock inte så populärt hos alla dörrtillverkare. Och läser man på lite så är det väl egentligen inget som rekommenderas då den lätt ser både dammig och repig ut. Och att dessutom ha insidan svart, det är väl det största Big No.

Men vi gav oss inte och tillslut hittade vi dörren med stort D. Hos en tillverkare i Dalarna (bara det gjorde att mitt kulla-hjärta slog lite hårdare). Närmare bestämt i Leksand. Och ja, trots att Orsa ligger närmare Mora än Leksand är det nog fifty fifty vilket lag man hejat på. Dock är uppdelningen mellan dessa lika benhård som den tyska muren. Jag snackar om hockey om nån undrade.

Jag är något neutral så för mig kändes det bra att bara hitta en tillverkare I Dalarna. Var, spelade mindre roll. Så länge det var nära Siljan då..

Namnet på dörren (Siljansnäs) är helt klockrent. För er som inte känner till Dalarna så väl, så är det ett av de absolut finaste och mest idylliska byarna kring Siljan.

Och ja. Det blev bara så bra vi ville. Eller nej. Det blev än bättre. Lika vacker som varifrån namnet är taget. Se själva!
image

image
The Door.

Så om ni någon gång kommer på besök, har ni nu lite onödig kuriosa om en av alla små detaljer som gör helheten. Och när man är mitt i det handlar det om allt. Jag tror det kallas att snöa in.

På återseende! Kanske blir det fler "snöa-in-berättelser". Vem vet?

Anna

5 kommentarer på “Att få öppna en ytterdörr

Amatör och proffs

När man håller på att bygga, oavsett om man bygger nytt eller inte, så blir det ett himla farande hos bygghandlare. Oftast blir det min uppgift. Så jag börjar ha bra koll på Östersunds byggvaruhus då vårt pågående nybygge inte är det första byggprojektet hos Haag-Jönsson..

Och visst att jag i dagsläget må vara lite partiskt så kan jag inte låta bli att skriva hur otroligt bra bemött jag blir alla gånger jag svänger i hos XL Bygg Fresks. Och det var av den anledningen vi från första början tog kontakt med just Fresks här i stan i höstas och frågade om de hade lust att hänga på tåget.

Ett trevligt och professionell samtidigt ett ödmjukt bemötande är det viktigaste. Kan just för att de är ju professionella och jag är amatör. Ofta har jag knappt en aning om vad det är jag söker eller vill ha när jag kommer till dem. Men med rätt frågor med deras kunskap som bakgrund blir det ju alltid rätt. Och när man hamnar i en position där man själv är den som inte är lika beläst, vill man ju inte veta av några besserwisser-takter, utan ödmjukt bli bemött för att få fram det man vill ha. För de är ju proffs för att kunna hjälpa mig som är amatör. Och måste ju kunna lära mig på ett språk jag förstår.

Så vad ni än säger, reklam eller ej. Jag och vi är väldigt nöjda och glada att ett sånt bra byggvaruhus, som XL Bygg Fresks är, finns i stan. Det här bygget hade inte blivit detsamma utan kan man lätt konstatera när man är "on sight". Så många mail och telefonsamtal om den ena och än det andra med beställningar av specialvaror än hit och en dit. Vändor fram och åter för att hitta rätt och för att det här paret ska bestämma sig. Vilket inte alltid är det lättaste...

image

Klinker i köket på plats.

Så är ni i byggtankar eller i en renovering, ta hjälp av XL Bygg Fresks eller åk i alla fall dit och ställ dina frågor, om smått och stort. Själv fick jag en specialblandad färg förra veckan som jag med spänning väntar på att de ska börja måla. Tydligen är det dock det sista det gör då min färg är en sån som lätt drar åt sig av allt damm so  blir när man bygger ett hus i sten/betong.

image

"From where I sit" som man så fint brukar säga. På en frigolit bit på en lastpall nedanför byggställningen utanför huset.

Härom dagen gjorde jag förresten den första riktiga beställningen på möbler till huset... 15e juli närmar sig!! Wooohoooo!

Glad Nationaldag och ha en skön helg!

/hon som mest tittar på medan de andra snickrar..

En kommentar på “Amatör och proffs