Close

Mys-höst.

Inlägget innehåller adlinks.

Det bästa med hösten måste ändå vara att man utan ursäkt kan mysa runt i underställ, fleecetröjor och ignorera skitigt hår genom att dra en mössa över huvudet. Slippa frysa om fötterna för att man drar på sig vinterskorna. Man är liksom redo för alla möjliga äventyr då. Hela tiden. Älskar det!

😍

Anna

En kommentar på “Mys-höst.

Nästa äventyr?

Alltså så häftigt när jag i veckan la ut vilket som ska bli vårt nästa äventyr! Så otroligt många bra idéer kom in. Alltifrån Vasaloppet till VasaTrippeln till en Svensk Klassisker, IronMan, SwimRun och massa andra roliga lopp. Eller lopp och lopp, mer utmaningar. Och det är ju det vi är pepp på. Utmaningar! Själva tävlandet är vi ju på ett sätt klara med. Nu handlar det mer om att hitta utmaningar som gör att träningen känns lite roligare, lite mer meningsfull samtidigt som själva målet i sig ska vara en upplevelse också.

Det finns så många mer äventyr och utmaningar än vad jag någonsin kunde drömma om. Och vissa attraherar mer än andra. Helt klart. En IronMan har alltid varit lite lockande, men tyvärr kan vi ju inte köra det ihop, utan det är mer en one man show. Och vi vill ju göra något tillsammans.

Vasaloppet är också lite väl nära det vi satsat mot de senaste åren, jag vet inte om det blir särskilt kul. Kanske mer prestationskrävande och då försvinner lite av charmen. Men vi ska aldrig säga aldrig! Samma med typ Kungsledenrennet, samtidigt som det blir lite mer annorlunda då det är ett uttalat duo-lopp. Nordenskioldsloppet är ju en utmaning utan dess like. Det loppet kräver dock enorm förberedelse, frågan är vad vi hinner med.

För grejen med det hela är ju att vi definitivt inte tänker göra en ny elitsatsning där träningen går ut över allt annat i livet. Nej. Den här "satsningen" ska mer handla om något att se fram emot, något vi kan genomför oavsett vad vi har för andra projekt som vi driver med. För vi har många bollar i luften just nu. Många spännande bollar och mycket händer, så vi vill ju inte att detta ska ta över helt.

Ska fortsätta spåna och fundera lite... Kanske dyker det upp fler spännande idéer. En sak är i alla fall säker - en ny utmaning efter New York Maraton vill vi i alla fall ha! 🤩

So long,

Anna

2 kommentarer på “Nästa äventyr?

Praktiserar på livet!


Sedan jag gick in som delägare i Tintinstyle.se för ett år sedan har jag längtat efter att få tillbringa en hel vecka på kontoret/butiken för att få en överblick hur det dagliga arbetet görs där. På plats liksom. Och den här veckan var det dags. Klockan 9.00 sharp i måndags stod jag utanför butiken, redo för att hugga in på vad det nu var jag skulle kunna bidra med på plats.

Veckan har fullkomligt rusat iväg och tänk hur fort man får in rutiner. Spännande, utmanande men framför allt roligt. När man dessutom får ha fantastiska kollegor gör ju inte det saken sämre! I morgon ska jag bita tag i de sista grejerna för den här veckan och sedan tar jag helg. På riktigt. För första gången i hela mitt liv tror jag. Eller ja, jag sommarjobbade ju som ung, så helg har jag väl haft då, men nu känns det liksom mer riktigt.

De övriga projekten har ju dock fått åsidosättas denna vecka, så det finns nog en hel del att ta tag i där i helgen, men jag tänker mig att vissa saker nog får vänta till måndag ändå. Har man helg så har man. Men först laddar jag för en sista prao-dag på det vanliga livet, och förbereder mig för att bli något hårstrå mindre av de uppgifter jag ska ta mig an i morgon bitti. Men skam den som ger sig! Det kommer nog bli bra det också!

Är ju dock bortskämd med att varje dag, i ur och skur, få frisk luft, så den här veckan när jag varit lite krasslig, har en promenad till eller från jobbet varit en perfekt form att få in lite motion men framför allt frisk luft. I helgen ska det dock bli mer av den varan, det ser jag VERKLIGEN framemot. Rastlösheten i min lilla kropp behöver rastas. 😘

So long,

Anna

En kommentar på “Praktiserar på livet!

Helgen.

Paddeltennis. Paella. TP Party. Godsaker. Löptur i rusket. Vietnamesiska vårrullar.

Ibland hinner man ju inte med livet. Hur fort kan det gå?! Helgen var i alla fall precis vad vi behövde. Lugn. Skön. Och massa tid med vänner. Så lycklig över att ha så fina människor i våra liv.

Nu - vardag. Nya nötter att knäcka varje dag. En förkylning som ligger och lurar som gör att träningen är på on hold. Massa energi över till annat. Spännande utmaningar som väntar. Livet alltså - så bra härligt! 😍

So long,

Anna

0 kommentarer på “Helgen.

Maten i New York.

Inför en mara lär man ju ladda upp. Det är ju rätt självklart. Men många av våra semestrar handlar faktiskt om att äta, så New York vistelsen blev ju dubbelt härligt. Dels att vi kunde typ äta obegränsat och sen att man faktiskt njöt än mer av maten därför att vi var så jäkla hungriga.

Godaste nudlarna åt vi i Chelsea Market. Starkt satan, men oh så gott. Har aldrig ätit nudlar som varit så goda. Blev till och med så att vi åt där både på fredagen och måndagen.

Kaffet tog vi icke så förvånande på Joe&Jucie eller Starbucks, men hittade en bra kaffe och muffins på detta ställe. Alltid lika lycklig när man hittar något gott att ta till kaffet. Sen tog vi en god kaffe inne i Chelsea Market på Amy´s Bread.

Inför maran sprang vi ned på Whole Foods Market och hittade ALLT möjlig gott, bland annat sjukt good bagels. Så gott! Har typ aldrig ätit en bagel förut. Dessutom köpte vi med oss middagen inför maran. Kanske inte så gott kallt som det såg ut när vi plockade på oss maten...

Sen hade ju Jonas Björkman bokat bord åt oss på Red Rooster, Marcus Samuelssons coola hak i Harlem. Vet inte riktigt vad vi hade förväntat oss, men det var en upplevelse utöver det vanliga. Musik, hög ljudvolym, god mat och bara underbar atmosfär. Wow-faktorn vare hög!

Frukosten åt vi på hotellet varje dag. Rätt pricey, men att få börja varje dag med havregrynsgröt, färska bär, granola och en god kaffe var guld värt när man är där för att springa en mara. Hade gärna gått ut och provat några andra ställen men det blev som aldrig tid för det.

Vi provade även ett franskt ställe på lördagen där vi mötte upp våra amerikanska vänner Kikkan Randall, Liz Stephen och Noah Hoffman men det var liiiite väl små portioner för att ladda upp inför en mara, så det slutade med att vi gick till närmaste FIKA och köpte en havregrynsgröt! Haha!

Efter loppet åt vi pizza på det här stället, precis vid Time Square så vi måste haft världens tur att vi fick bord direkt. Så makalöst gott!! Och ett säkert kort är alltid Eataly... Pizza, pasta och annat gott!

... och då kändes som om vi bara snuddade lite vid ytan av allt som finns att äta i New York! Har ni ätit på något drömmigt bra ställe i New York som ni kan tipsa oss?

So long,

Anna

0 kommentarer på “Maten i New York.

Hemmapepp!

Två dagar hemma med snitt 10h sömn per natt gör att jag idag i alla fall kan kalla mig lite människa. Knoppen har inte riktigt varit med på noterna, hur kan det vara så mycket värre med jetlag åt detta håll? Älskar ju att vakna tidigt så som man gör när man reser västerut, men hemåt/österut är ju så mycket värre. Hatar att inte känna mig fräsch på morgonkvisten! Kvällstrött är jag ju jämt ändå. Haha!

Igår hade vi finbesök på butiken av självaste Carola som var här för att uppträda på Guldgalan. Himla häftigt att få träffa någon man följt sedan man var barn. Minns att jag sa till mamma någon gång när jag var barn typ "mamma, varför kan inte Carola vara min mamma..?". Så här i efterhand kan ju inte det ha varit superkul att höra för stackars mamma. Åh.

Känns så himla skönt att få en helg hemma nu, första på jag vet inte hur länge. Preppat med helgbukett och kompishäng. Och i morgon ska jag göra vår entré lite höstfin!

Sitter just nu hos Emil och han kollegor på hans superfina kontor i den gamla banken i Östersund. Så härlig miljö att sitta i. Precis svept kaffen, fixat med lite kort och fick av någon anledning även hjälpa till med fredagsstädningen här. Inte lika kul, men vad gör man inte för lite extra häng med maken liksom? Så sjukt peppad på att vara hemmavid nu så ni anar inte!

Ha en skön helg nu!

Anna

0 kommentarer på “Hemmapepp!

Det där med att njuta…

När vi bestämde oss för att springa New York Marathon var vi väldigt tydliga med att det hela handlade om att njuta. Att försöka förstå grejen med maraton, varför det lockar så många att gång på gång springa 42 kilometer. Vi sa att vi ville njuta av både första och sista kilometern och kunna springa en mil helgen efter igen.

Och med facit i hand lyckades vi med vår målsättning. Vi njöt verkligen av hela upplevelsen, vi  kunde uppskatta stämningen ut med banan och ta in stödet från publiken som stod i princip över allt. Och trots att Emils ben strejkade lite sista biten tror jag faktiskt att han hade njöt lika mycket som jag sista kilometrarna utmed och genom Central Park. Både för att utmaningen snart var avklarad (himmel vad jag längtade efter att korsa mållinjen!) men också för den fantastiska atmosfären. Det var var verkligen som en grand finale på hela upplevelsen! Och från kilometer ett förstod vi varför alla pratat så gott om detta maraton. Världens största. Det är m a k a l ö s t och bör upplevas på plats för att verkligen förstå hur häftigt det är!

Vi ville på något sätt bevisa både för oss själva men också för andra att utmaningar inte alltid ska handla om resultat eller för den delen prestationer heller, utan mer upplevelser. Att allt inte behöver vara bäst eller värst eller tuffast utan faktiskt också härligt. Roligt! Inspirerande. Motiverande. Triggande!

För egen del inser jag att jag gillar utmaningar. Så är det bara. Det ska vara ett visst mått av oro "kommer jag klara det här" för att det ska vara triggande men också roligt! Men resultathetsen är jag färdig med. Prestation, ja visst. Eller utmaning i form av att se om jag kan utveckla mig själv. Det är tillräckligt. Och sen tycker jag utmaningar blir roligare om jag får göra någon slags plan för att klara av den. Sätta ett mål och göra strategier. Ofta är ju själva resan mot målet än häftigare än själva målavgörandet. Ungefär som det där säg-et:

Det är inte målet i sig som är det viktiga - utan resan mot målet!

Och det håller jag verkligen med om. Förberedelser, att få försöka utveckla sig, det är så himla motiverande och inspirerande. Och det finns ju inget som ger en så bra självförtroende som en bra förberedelse. Så oavsett vilket mål man har, oavsett varför man gör det, så gör en förberedelse som ger dig lite trygghet. Som motiverar dig att fortsätta även när målet är slutfört...

... som gör att du vill fortsätta när utmaningen är avklarad! Så känner ju både jag och Emil efter söndagens lopp. Nu har vi provat springa ett maraton. Samlat på oss erfarenheter. Nu får vi fundera på nya utmaningar, men löpningen kommer ju även fortsättningsvis vara en del av vår träning. Och jag vet med säkerhet att både ett och tre pass av de som Anders Szalkai föreslog som förberedelse inför maran kommer få haka på vidare in mot vintern. Dels för att jag gärna vill bli en bättre löpare men också för att den typen av träning är lite annorlunda från det vi kört förr. Helt enkelt lite ny inspiration och den vill jag utnyttja lite.

Så ja, vi njöt. Fick lite blodad tand och är himla tacksamma att vi fick uppleva New York Marathon i sin absolut vackraste form!

So long,

Anna

En kommentar på “Det där med att njuta…