Close

Anna Haag

Som ett äkta julkort…

Nu sitter jag i stugan i Grövelsjön och tittar på när Emil med far försöker sig på en total make-over på en gammal träkista…. Det blir intressant att se om det blir något av det! :-)

Igår tog vi bilen från Orsa för att fira jul här i Grövelsjön tillsammans med Jönsson-ligan. Här är det riktig vinter, med närmare -10 grader och en halvmeter snö. Det ser ut som ett riktigt julkort!

Helgen har vi tillbringat i Orsa och där hann jag med några pass i Grönklitt. Efter Davos drog jag på mig en lättare förkylning som utmynnade i ett par dagars vila, men nu har jag varit igång sedan i fredags och kroppen känns bra. Det var härligt att få vara hemma hos pärona och bli lite ompysslad och hinna träffa familjen.

På torsdag far jag härifrån paradiset ner till Stockholm för vidare färd mot Tyskland och Oberhof där första etappen på Tour de Ski är. Det pirrar härligt i magen när jag tänker på det äventyret.. Tyvärr vet jag ju i år vad det är jag ger mig in på! Haha! Usch och fy, men oj så roligt ändå! Kroppen kommer att värka, huvudet kommer att kännas helt tomt och jag kommer knappt att veta var jag är i slutet av nästa vecka… Men det är ju det som är charmen med det hela!

Som jag sa i fjol (eller rättare sagt skrev) så är huvudet (eller psyket) det som är mest avgörande under Touren, orken att ladda om och fortfarande känna sig sugen på att tävla är helt avgörande för hur det kommer att gå på de sista etapperna. I fjol lyckades vi bra med det, nu är det upp till bevis om vi kan fixa det i år också!

Men innan det äventyret börjar ska jag passa på att njuta av julen här uppe i norra Dalarna och äta mycket julmat och njuta av trevligt sällskap! Kanske tittar tomten förbi… eller ja, jag hoppas den gör det för som det ser ut nu kan vi inte använda bastun på grund ut av alla julklappar som för tillfället har bosatt sig där! :-) Och lyckas jag äta upp allt julgodis som vi har bakat så kommer jag att rulla av mig själv ner till Arlanda!

God Jul, passa på att njuta av livet, ledigheten och det goda maten!
/Anna

PS. det verkar som om projektet med kistan gick bra… DS.

7 kommentarer på “Som ett äkta julkort…

8 dagar kvar till jul!

Så var ännu en världscup helg till ända. Den sista för min del innan Tour de Ski, ett av mina två stora mål denna säsong. Nu ska jag hem och ladda och träna på lite lagom för att spetsa formen inför den första etappen lördagen den 27 december i Oberhof, då det står 3,3km skate på programmet.

Helgen får så här i efterhand betyg godkänt från min sida.
Jag är nöjd med lördagens lopp men känner ändå att det finns mer att ge och att jag inte åkte 100% hela loppet. Jag tyckte att de lättare partierna fungerade riktigt bra och det känns bra att jag verkligen har utvecklat stakningen som jag har fokuserat så mycket på i sommar. Samtidigt känns det skönt att Kuusamo verkligen bara var ett riktigt bottennapp från min sida och ingenting att egentligen lägga så mycket energi på.

Jag var ju otroligt laddad inför sprinten i söndags och tyckte för en gångs skull att det skulle bli roligt att åka sprint.. Har ju haft lite problem med det tidigare, att tycka att det ska bli roligt att åka! Men jag får ju snart en ny chans i Touren och då hoppas jag bjuda upp till en bra match mot de övriga damerna.

Jag hade hoppats på att få med mig en topp-tio placering inför Touren, men samtidigt har det överlag gått bättre än förväntat. Jag har presterat otroligt jämt om jag bortser från Kuusamo och stafetterna har gått riktigt bra.

Jag känner mig lugn och trygg, och med en kittlande längtan i magen ser jag framemot Touren! MEN innan det ska jag se till att njuta allt vad jag kan av de sista dagarna av december och av vad allt det innebär.. julklappar, julgodisbak, pepparkakor, glögg, mammas saffransbullar!

Har ännu inte hunnit köpa några julklappar så jag har en hel del att stå i till veckan! Men det är ju så mysigt! :)
Jag ska också planera vad för julgodis som ska bakas detta år, det är alltid lika roligt, eller ja, gott kanske är mer rätt att skriva!

Till helgen far jag hem till familjen i Orsa och då hoppas jag att jag hinner träffa lite släkt och vänner också, det var ett tag sen jag var hemma nu! Sen är det ju aldrig fel att komma hem och bli bortskämd med lagad mat av mor och far… Då tänker säkert ni; men jag tillbringar ju stora delar av min tid på hotell, är det inte härligare att laga maten själv? Jo, det är det, men efter några veckor bortskämd med fantastisk mat är inte fantasin och motivationen den bästa när jag väl kommer hem! Så det ska bli skönt att få hemma lagad mat utan att behöva laga maten själv!

Och oj så jag längtar tills jul!

Nu ska jag försöka fixa lite julklappar innan hyllorna blir helt tomma i affärerna!

/Anna

8 kommentarer på “8 dagar kvar till jul!

Skit..

Efter gårdagenslopp fick jag väldiga problem med mina luftrör, jag blev otroligt hostig och rosslig. Jag hade vissa känningar av min astma redan efter tävlingsföberedelserna på fredagen och fick öka min dos av astmamedicin. Under tävlingen påverkades jag ingenting, men fick riktigt ont i luftrören efteråt. Så igår kväll när jag skulle sova kändes det som om jag hade sår i halsen som gjorde ont. Det försvann dock under natten men nu känns det svullet och irriterat och därför kommer jag att avstå dagens sprint..

Behöver ju inte skriva hur besviken jag är, det tror jag ni förstår. Har laddat länge för detta nu och har kört banan x antal gånger och insupit tips från resten av laget. Jag vet inte alls om jag hade kunnat åkt bra, men jag känner att jag verkligen har givit denna sprint en ärlig chans! Jag har varit sugen och laddad och känt som inför en vanlig traditionell tävling..

Men nu är det som det är, skit alltså, men jag ska ut och heja fram de övriga 11 sprintåkarna och kommer väl kanske skrika lite extra på Emil!

Vädret är kanon, så det kan nog bli en härlig dag att stå ut och heja fram dem!

/Anna

6 kommentarer på “Skit..

Aaaaj!

Jag känner varje kroppsdel just nu, varje muskel värker och kroppen skakar! Aaaj! Men så skönt, vilket race! Jag gick ut hårt, enligt min plan, för att sedan dra ned på farten lite när stigningarna började. Tror tyvärr dock att jag drog ned farten lite för mycket kanske… Men kanske var det som gjorde att jag kunde hålla ihop så pass bra. Det är lömskt att åka på höjd, råkar man gå det minsta för hårt straffar det sig direkt med mjölksyra som inte försvinner. Jag lyckades hålla mig på rätt sida mjölksyregränsen idag och gick mig aldrig riktigt stum förutom sista backen innan mål! Jag hade en bra rygg att jaga hela tiden i finskan Muranen, så det gjorde att jag tuggade på bra utför också!

Jag är nöjd, så himla skönt att få göra ett bra klassiskt lopp inför Tour de Ski där det är övervägande klassiskt till skillnad mot i fjol då det var mest skate! Vore skönt om jag där kan klättra upp någon placering till och komma topp 10!

I morgon är det säsongspremiär för mig i sprint, det ska bli kul! Tyvärr är det väl inte riktigt en sprint då den är hela 1,4km och på en riktigt tuff bana. Visst skulle man kunna säga att det gynnar oss traditionella åkare men samtidigt ska man ha i åtanke att sprintare har en mycket högre förmåga att tåla mjölksyra än oss traditionella åkare... så ingenting är givet inför i morgon! Resultatet kan bli precis hur som helst, men jag ser framemot det och hoppas på att jag gör en bra prolog så jag får åka kvartsfinal i alla fall! Det är ju då sprinten egentligen börjar! Sen är det ju bra träning inför Touren det också!
Nu ska jag kika vidare på herrarnas lopp!

Trötta men glada hälsningar!
/Anna

7 kommentarer på “Aaaaj!

Laddad med magen fylld av god mat!

Dagarna bara rinner iväg härnere i vackra alperna. Sedan i måndags eftermiddag har jag tillsammans med resten av landslaget varit i Davos. Här är det perfekta förhållanden och de flesta spåren är uppkörda. Tyvärr har solen lyst med sin frånvaro, men desto mer snö har fallit.

Jag har hunnit med flera fina pass härnere, bland annat spionerade jag och försökte härma sprintarna igår förmiddags! Riktigt intressant, men jag har en del att lära inför söndagens sprint! Idag har jag däremot gjort allt jag kan för att förbereda mig på bästa sätt inför morgondagens utmaning, 10km klassiskt på en fem kilometerlång rundbana där de första 3km är riktigt tuffa och hela banan går på över 1500 m.ö.h… Jag började med att värma upp riktigt lugnt, då det är otroligt lätt att gå på för hårt då det är just höjd, sedan testade jag och Mr Niemi igenom mina skidor och vi fann två nya par som verkade riktigt bra, spännande! Därefter tog jag och körde några intervaller för att känna på banan och lägga upp en bra taktik inför loppet, och jag tycker mig ha hittat en taktik som kan fungera! Nu återstår det bara att få den att fungera även när det gäller!

Igår tog jag och Emil en tripp över till italienska Livingo och där hade det kommit över 1 meter snö på ett dygn och det snöade fortfarande då vi var där. Livingo ligger bara 5 mil från Davos över bergen, men på grund ut av all snö var vägen genom passet avstängd, så det blev till att åka biltåg istället! Det var en häftig upplevelse, kändes som om vi var med i en gammal film där de åker bil utan att köra den på riktigt.. Eller ja, ni förstår kanske vad jag menar! =) I alla fall kändes det ganska knäppt att sitta i en bil uppe på ett tåg genom en lång tunnel!

Dagarna här nere har fyllts av träning och sömn men också en massa god mat! Vi bor på ett finare hotell med en riktigt fin restaurang, där det är trerätters till lunch och fyrarätters till middag.. Känns som om vi kommer rulla ur planen på Arlanda på måndag efter dessa veckor nere i meckat för fantastisk mat! Haha! Det är nog en himla tur att vi är här för att träna.. Min favorit hittills är nog någon av fiskrätterna. Faktiskt är pizza det sämsta jag ätit här nere, det som annars brukar vara riktigt gott här neröver!

Nu ska jag ta och vila en stund, innan ligan ska ta och knalla ner på stan för att inta den obligatoriska fikan innan tävling! =)

Laddade, taggade hälsningar!
/Anna

9 kommentarer på “Laddad med magen fylld av god mat!

Ett pinnhål upp!!

Ännu en gång var vi upp på pallen, men denna gång klättrade vi ännu ett steg uppåt. Vi blev två och lyckades peta ned Norge ett snäpp. Mot finskorna fanns idag inget att göra, men ännu är den 2 månader kvar till VM och mycket kan hända!

Det var en stabil insats från laget, men jag tror att vi alla kände av lördagens lopp. Det gjorde i alla fall jag. Sen är det lite speciellt att åka så kort på höjd. I Gällivare kunda jag gå max från start, medan jag här fick öppna kontrollerat för att sedan trycka till på andra varvet. Men jäklarns vad det kostade, han bli rejält stum då jag tryckte till de sista metrarna över sista krönet! Vi fick en liten lucka så jag kunde växla ut Charlotte utan problem och sedan skötte hon korten utomordentligt väl!

Precis som i Gällivare hade vi Italien framför oss, och jag försökte plocka så mycket som möjligt på dem för att Charlotte skulle kunna gå om dem och vi skulle ha chans på pallen!

Kroppen kändes trots lördagens lopp ganska pigg och det var otroligt roligt att åka.. Synd bara att det inte var riktigt samma tryck från svenska supportrar som i Gällivare! :) Här förstod jag inte ett ord om vad de snackade om.. "Bonjour!"

Killarna gjorde ännu en gång en grym insats, från hela laget, men den norske ungtuppen (även kallas Petter Northug Jr) kunde Hellner tyvärr inte göra något åt när överväxel á la Northug lades in.. Men ändå, ett silver! Vilken insats från allihopas!

(Jag och Charlotte blev nog lite inspirerade, för vi försökte ju med samma sak och lyckades.. Haha!)

Nu ska jag springa iväg och packa in i bussarna som ska ta oss de 45 milen till Davos där vi ska vara fram till kommande helgs tävlingar! Där är redan några sprinters, medan Emil, sjukgymnast Jenny och headcoach Magnus kommer idag!

Nu lär jag rusa!
/Anna tidsoptimisten :)

12 kommentarer på “Ett pinnhål upp!!

Puh!

Nu sitter jag här i sängen och är helt sjukt trött.. Kroppen värker och huvudet känns som om det vägde ett ton… Magen kurrar och halsen rosslar… Alltså en helt normal känsla efter ett race där jag tagit ut mig helt och kämpat mig i mål! Så det är så det ska kännas, det är den känslan som jag längtar efter vanliga dagar, men när den väl infinner sig önskar jag att jag hade någon annans kropp!

Dagen började bra, jag kände mig otroligt laddad och faktiskt kände jag mig stark! En skön känsla som ger mig självförtroende att peppa mig till att ge järnet. Eftersom vi startade ganska sent idag, hann vi med två frukostar innan det var dags att bege sig till stadion ca 1.30h före start. När jag kom dit hade Mr Niemi (vallakungen) förberett 3 par, varav ett par av dessa jag åkte ca 75% av fjolårets lopp på. VI stack ut och testade, och jag tyckte mina skidor gick grymt.. tills pistmaskinen kom!  Ni som såg herrarnas lopp såg kanske att det föll över 1dm under de 1 timma och 20 min som deras lopp på gick. Därför var det ett ganska tjockt lager nysnö som gick otroligt lätt, så jag tänkte: ”yes, idag kommer det att gå lätt”. Tills pistmaskinen kom, till mitt stora förtret.. Men snön fortsatte ju vräka ned, så skidorna var det minsta problemet under loppet och som jag misstänkte blev de bara bättre och bättre ju längre loppet led och ju mer nysnö som föll. Mr Niemi hade ännu en gång gjort ett bra jobb!

Så hur var min insats då? Vilken rookie jag kände mig som.. var än här, än där och ingenstans och plötsligt överallt. I mitten, i ett eget spår, bland alla skidspetsar och stavtrugor. Hur hade jag hamnat där? Igår hade jag som plan att inte upprepa mitt misstag från Rybinsk i fjol, där jag slösade otroligt mycket energi på att söka position på de tuffa partierna. Så därför hade jag som plan att idag söka position på de lätta partierna och bara ligga med uppöver. Kruxet var bara det att det också ingick i min plan att jag skulle söka mig upp mot placering 5 till 10 för att undgå strul och krångel. Tyvärr var det lättare sagt än gjort! Då Gunde har förbjudit ordet omöjligt, får jag väl skriva oooootroligt svårt, att gå om. Jag satsade friskt utför, men sedan lyckades jag ändå bli stängd när väl stigningarna började. Då fältet började dras ut efter två varv, började det gå bättre och jag började kunna göra mitt lopp. Formen eller orken var det inget fel, så jag kunde verkligen kämpa. Tyvärr ”råkade” jag hamna bakom fel personer även längre in i loppet och missade några bra ryggar, men det är sånt jag tar med mig inför nästa masstart!

Så summa summarum så är jag nöjd med dagens insats, jag hade hoppats på en topp-tio placering, men jag var inte tillräckligt kylig för att klara det idag.

Nu tar jag nya tag inför morgondagens stafett, där jag kommer att åka tredje sträckan. Det kommer att bli en tuff 2,5km bana som vi ska åka två varv. Det är i princip samma bana som idag, men man har plockat bort första delen och svänger av strax innan var grabbarna fick dricka!

Nu ska jag låta den trötta kroppen få sin välförtjänta vila och försöka ladda om inför i morgon!
På återhörande!
/en trött anna

10 kommentarer på “Puh!