Close

22 mars, 2017

Summan av kardemumman.

Helt plötslig inser jag att världscupsäsongen är över. Och det känns tomt. Knäppt. Vad hände? Det känns som om jag precis stod på startlinjen i Bruksvallarna, så osäker på min form efter en strulig höst men samtidigt med ett annat lugn och fokus som jag nog saknat de senaste åren. Och efter det har det gått i hundratio. Inte en chans till eftertanke, fullt fokus mot VM och inget fick komma emellan. Inte ens när förkylningarna kom med lite för kort mellanrum, lite för nära VM för att känna mig helt lugn, så tillät jag mig att tänka efter eller släppa fokus.


Och nu ska jag helt plötsligt släppa tävlingsfokuset, gå in i en eftersäsongskänsla som ska övergå till en period av så kallad semester och sen, 1 maj, börjar OS-året 2018…

Detta var min tionde världscupsäsong, mitt sjunde mästerskap i Lahti och i söndags gjorde jag min hundrasextioförsta världscupstart. Jag har gjort det här länge, ingen tvekan om den saken, men den glädjen jag känt till både träning och tävling i vinter, det var ett tag sedan! I fjol fick jag uppleva det vid ett par tillfällen, men den här säsongen har den funnits där hela tiden. Från det att jag fick positiva besked om ryggen har fokuset legat på VM. På att göra allt jag kan för att jag skulle vara i mitt bästa tänkbara slag när väl starten gick och samtidigt har OS legat och pyrt, lockat liksom. Jag har fokuserat på min prestation år. Vad jag skulle göra för att få vara nöjd. För jag ska villigt erkänna att det är så mycket roligare att vara nöjd än besviken. Det är så otroligt energikrävande att vara besviken! Älta. Fundera. Hua. Allt.

Så i år ville jag ha fokus på det jag kan påverka. Behålla energin inom mig och fokusera på mig, att inte ta in så mycket vad som pågår runt omkring. Känna glädje. Lyssna på magkänslan och ta beslut utifrån vad som känns bäst för mig. Och det har inte alltid varit lätt. Jag är en sådan som bryr mig väldigt mycket om vad som sker runt omkring, hur alla mår. Allt sånt. Men i år har jag gjort mitt bästa att bara vara i stunden! Jag har mycket kvar att lära, men denna säsong har varit ett bevis på att det faktiskt har varit värt mödan och det faktiskt har givit resultat! Och det är mäktigt att känna. Att jag kan känna en förändring i min inställning och sen bibehålla den. Och inse att jag gjort jobbet själv!

Sen är inte det hela sanningen till varför detta har varit min bästa säsong på länge. Börjar man nörda i statistik så är det min bästa säsong sedan 2012, då jag sist var topp 20 i distanscupen (trots missad TdS som ju ger rejält med poäng..). Jag vet inte exakt varför saker plötsligt börjat falla på plats. Varför axlarna helt plötsligt är sänkta på racen. Varför tekniken sitter. Eller varför jag orkar bättre än förut. För ska sanningen fram har jag inte tränat nå särskilt annorlunda i år. Jag har fokuserat lite mer på vissa detaljer och jag har kört bra mycket mer bålträning än förut (pga ryggen), men annars är det ganska det samma.

Jag tror bara att det är summan av kardemumman. Och jag kommer fortsätta på den inslagna vägen. Och det känns otroligt inspirerande! Och jag är otroligt tacksam av att få vara en del av det starka damlag som Sverige har nu, för vi är verkligen på frammarsch!

Foto: Bildbyrån


Men än är inte säsongen helt slut. På lördag väntar årets SM tremil i Umeå, på söndag åker jag Storlienrennet (om allt går enligt plan) och sen blir det ett par till tävlingar fram till påsk. Årets bästa årstid är här nu – den femte årstiden – vårvintern. Och är man skidåkare, så är den helt oslagbar! Bor man dessutom i Östersund med mindre än tio mil till fjällen, har inte mindre än två (!) fjällstugor (alltså inte jag och Emil, utan familjen) och vänner i Åre så är det ju så att man får nypa sig i armen. Ni vet var ni hittar oss den närmaste tiden. Tills snön är helt borta i princip.. 🙂

Nu ska vi snart steka på burger kitet från Lilla Saluhallen här i Östersund, hämtmat när den är som bäst. Sen blir det nog lite godis. Hade en plan på att göra Sofi Fahrmans Deal Closer från hennes bok Ready for Take Off men inser att kylskåpet gapar lika tomt idag igen. Det gör visst det när man inte åker förbi butiken. Så chokladkakan får nog duga igen. Tvättmaskinerna går konstant och väskan står redo att packas igen, för i morgon lunch drar jag till Umeå. Vi har dock maxat denna dag, i alla fall fram till lunch med löptur i finvädret och sen lunch på stan (om än oplanerat så jag fick lov att sitta där i mina träningskläder..), sånt som gör att en dag hemma känns lite extra i hjärtat.

Ni frågar om Emil, vi vet faktiskt inte än vad det är än. Så vi får hålla tummarna att det inte är så farligt helt enkelt!

Anna

 

13 Comments on “Summan av kardemumman.

Sara i Åre
22 mars, 2017 at 17:29

varje gång jag tänker på vårvintern så tänker jag på dina inlägg, framförallt om förra året – för jag vet hur mycket du skrev om det då och det var så härligt att läsa! här är en till som också har en rygg som strular – magnetröntgen förra veckan och möte med ryggkirurg nästa vecka. heja oss, trots att jag inte siktar mot os. däremot siktar jag ju mot sjukt mycket träningsglädje!

Svara
Lena
22 mars, 2017 at 18:18

Det har varit så roligt att följa er även detta år. Det ska bli kul med OS. Lycka till!!! Ja man skulle bott norröver där det är snö och den här magiska vårvintern. Den har vi inte här och här tränar vi på konstsnö😀

Svara
Bo Elfström
22 mars, 2017 at 18:20

Jaa ni är då tokiga men en frisk fläkt lycka till med livet och vi ser fram emot NÄsta Os kramar

Svara
Annette Ekenberg
22 mars, 2017 at 18:20

Det är så fantastiskt roligt att få följa dig och Emil! Lycka till i säsongens sista tävlingar. Önskar dig och Emil en skön och välförtjänt semester. Hoppas att Emils fot läker fort.
Lycka till med OS-satsningen!

Jag gillar formuleringen ”Den femte årstiden – vårvintern”. Inser att jag inte bara ska längta till våren, utan njuta i nuet…

Svara
Mikael Johansson
22 mars, 2017 at 19:18

Du har gjort det skitbra i år😊

Svara
Inger Eliasson
22 mars, 2017 at 19:22

Härliga Anna! Det har varit så roligt att se dig i de tävlingar du ställt upp i och det har ju verkligen gått bra för dig! Kul! Ser fram emot att följa dig å Emil nästa säsong! Hoppas ni får lite avslappning innan det kör igång med träning!🌹🎿😀
Kram från din gamla institutionssekreterare

Svara
Toby
22 mars, 2017 at 19:30

Riktigt spännande att följa ert tävlande som tidigare kommentarförfattare menar. Som amatörlöpare blir jag extra taggad att bli bättre när jag tänker på att ni i landslaget ska ladda upp inför OS.

Hittade ett stavfel ironiskt nog i din presentation högst upp här. ”LängdskidåkerKSa”.

Svara
Marie
22 mars, 2017 at 20:23

Tack för en bra och spännande säsong!

Svara
Erik Lindblom
22 mars, 2017 at 22:50

…ingen femmil för Emil då?
Lycka till framåt OS 2018 bägge två!

Svara
margareta larsson
23 mars, 2017 at 08:05

förstår att det känns lite tomt nu när det är slut på tävlandet den här gången men det måste ändå kännas skönt att du gjort rätt för din framfart i spåren har varit en fröjd att se så jag ser fram mot fler bra tävlingar. sen undrar man vad som hände med Emil i sista tävlingen såg ju inte så bra ut men på bilderna verkar han ändå lugn trots kryckorna hoppas er vår och sommar blir njutnings fulla varese ni är hemma eller i fjällen hade bäst

Svara
Micke
23 mars, 2017 at 15:11

Grymt bra säsong Anna! Kämpa på så tar du dom nästa år!! (norskorna) 😉 Ha en bra sommar!!

//Micke.

Svara
Stefan J
23 mars, 2017 at 16:13

Kanske är det just det som du säger ”Summan av kardemumman” 🙂 Att allt slit du lagt ner börjar ge rejält resultat. Väldigt kul att se dig i vinter när du gjort så grymt bra resultat under flera av loppen. Trägen vinner som det heter.
Lycka till inför OS-året!

Svara
Isabella
23 mars, 2017 at 17:43

Hej Anna! Måste fråga en sak angående förkylningar då jag själv råkat ut för en massa den här hösten och vintern. Det har liksom aldrig släppt och även fast jag relativt snabbt kan komma tillbaka igen så känns det så himla segt med att avbrytas efter att man varit frisk i knappt 4 veckor. Har du några råd på hur man ska tänka och eventuellt äta (och träna) för att dels slippa bli sjuk så ofta? Tränar i snitt 13,5h i veckan fördelat på löpning, cykling, (rull)skidor, styrketräning och yoga, men vissa veckor blir det kring 10 medan andra går upp mot 15-16 vilket är en del för mig som samtidigt studerar. Vore tacksam för tips och tankar!

Och grym säsong Anna, du har verkligen varit härlig att följa som vanligt via TV och instagram! <3

Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *