Anna & Emil

Nedåt. Och sen upp. Och förhoppningsvis mer uppåt!

Postades söndag 14 februari, 2016 kl 18:37 i Anna Haag av Anna Haag

Om gårdagen var en nertur med allt vad det innebär (dåliga tankar, frustration, besvikelse..) så var dagen en knuff i rätt riktning. En knuff att ibland måste man bara våga sluta älta och vara besviken och less, sluta nedvärdera sig själv och bara skit i allt och ta nya tag.

Så gjorde jag idag. Jag kämpade med allt innan start. Frågade mig själv varför jag gör det här. För vems skull jag åker. Och alla de där andra frågorna man kan ställa sig själv för att få tankarna att vända.

För svaret på alla frågor är ju att jag älskar att tävla i skidor och då är det väl lika bra att göra det bästa i varje situation och bara ge allt man har för dagen och sen på ett sätt hoppas på det bästa. För mer kan man ju inte göra.

  
Foto: Nordic Focus Photo

När startskottet gick idag var jag inte riktigt med på noterna. Kände mig rent av ovan. Men sen kom jag igång och det var det bara att köra. Sakta men säkert klättrade jag uppåt i resultatlistan. Kände att jag hade mycket energi och kraft i kroppen idag och blev emellanåt lite hämmad av att jag inte kunde ta mig fram. Men med den dåliga starten jag gjorde får jag skylla mig själv. Alltid lär man sig något av alla situationer man hamnar i!

Och dagens lärdom är helt klart att vill jag ha något att göra med placeringarna längre fram (där jag vill och enligt mig ska vara) så måste man vara med från start. Punkt slut. Och den lärdomen tar jag med mig! Precis som känslan av att det fanns mer i kroppen idag och hur fort det kan vända om man bara tillåter sig själv att glömma och gå vidare. Att inte älta. Att en genomkörare som gårdagen verkligen får igång systemet, om så inte helt fullt till idag så i alla fall ett himla stort fall framåt!

Nu ska jag ta en middag on the go här i Ytterhogdal och sen ser jag framemot en lugn kväll hemma innan jag tar tag i en ny vecka i morgon med nya utmaningar.

Tusen tack för alla hejarop på plats i Falun, man kan ju inte annat gilla än att raca i Falun! 

So long,

Anna

 

2 kommentarer till “Nedåt. Och sen upp. Och förhoppningsvis mer uppåt!”

  1. Erik skriver:

    Har precis kommit hem efter att varit i Falun för att se på och heja fram alla duktiga längdskidåkare! Jag är inte särskilt intresserad av sport generellt, men längdskidor följer jag noga. Men inget går upp mot att vara på plats och imponeras av hur fort det går i skidspåret. Var också på plats vid VM förra året.
    Jag gör så gott jag kan från sidan av spåret för att heja på alla er som åker och bjuder på skidåkning i världsklass, men självklart extra mycket hejande när svenska åkare passerar.
    Fortsätter följa dig och de andra svenska åkarna med spänning och hejar nu hemifrån resten av säsongen!

  2. Linn skriver:

    Hej Anna!
    Jag vill bara säga Tack! för alla dina inlägg. Jag är inte elitidrottare och jag har aldrig varit. Men jag känner igen mig i så mycket av det du skriver, känner igen mig och inspireras. Jag går i behandling för ätstörning UNS sedan 9 månader tillbaka. Varje dag är en kamp och de frågor som du ställde dig inför loppet: ”varför gör jag det här och för vems skull?” träffade mig rakt i magen, på ett positivt sätt. För det här är frågor jag skulle behöva ställa till mig själva flera gånger varje dag. Inför varje måltid, inför varje gång jag utmanar mig själv. Din är en av få (två) träningsbloggar som jag inte har sorterat bort för att de innehåller triggers (det är väldigt många som jag valt bort de här senaste månaderna) och jag är tacksam att jag har möjlighet att läsa om träning/tävling utan att behöva oroa mig för att jag ska få ökad kropps- och prestationsångest. Ett jättestort tack till dig Anna för att du skriver en rolig och inspirerande blogg utan hälsohets.

Lämna en kommentar