Close

10 februari, 2016

OnsdagsOrd – Vinnarskalle

I helgen gick ett av de mest klassiska loppen man kan åka i världscupen av stapeln – Holmenkollens tre-och femmil. Få saker att vinna är så ärofyllt. Kanske slår det till och med att vinna ett individuellt guld på ett VM. Kanske. Jag själv, om my, ja.

Martin J. Sundby och Therese J visade upp åkning som vi sällan skådat. Jag som satt hemma i soffan och tittade var nästan glad att inte behöva vara med om den utklassning som de visade upp, samtidigt som jag njöt av den skidåkning de visade upp och blev samtidigt taggat att vara där i elden och kämpa.

Självklart hade nog alla vi drömmar om bättre placeringar, men ibland vill de sig bara inte. Men istället för att misstycka om våra resultat, så kanske vi bara kan njuta av de otroliga prestationer som de bjöd på?

Men inte riktigt så funkar sport. Utan ett ord kommer direkt in i bilden. Ett ord som som både ger mig gåshud av välbehag som obehag. Vinnarskalle.

Tyckarna, oh ja, det är många, anser att många av oss i det svenska laget saknar vinnarkalle. Att bara ett fåtal av oss har det, medan största delen av Norge har det. Och ja, i längdskidor står fortfarande kampen mellan Sverige och Norge. Inget är så uppskattat, omskrivet och diskuterat som när vi slår vår lillebror. Inget är så hatat som när vi får däng av dem. Som vi nu fick. Och då anser man att vi inte har vinnarskalle. Inte har det där som krävs för att vinna.

 

12.12.2015, Davos, Switzerland (SUI): Seraina Boner (SUI), Anna Haag (SWE), (l-r) - FIS world cup cross-country, 15km women, Davos (SUI). www.nordicfocus.com. © Felgenhauer/NordicFocus. Every downloaded picture is fee-liable.

12.12.2015, Davos, Switzerland (SUI):
Seraina Boner (SUI), Anna Haag (SWE), (l-r) – FIS world cup cross-country, 15km women, Davos (SUI). www.nordicfocus.com. © Felgenhauer/NordicFocus. 

Att kunna glädjas med andra är också en del av vinnarskallen.

För det första, vad är en vinnarskalle då?

För mig är det en person som ger sitt allt för att nå sina mål, som kämpar och krigar dag ut och dag in. Som lever för sina mål och drömmar. Som gör allt för att förbättra sina svagheter och stärka sina styrkor. Som inte ger upp, utan fortsätter kämpa. Tills man når dit man vill.

För andra verkar vinnarskalle vara den som blir mest sur efter ett dåligt lopp. Framför allt.

Enligt mig har det inget med vinnarskalle att göra, enbart dålig förlorare. Och dålig förlorare är de flesta av oss som är elitidrottare, andra visar det bara mer än andra. Vissa har sämre pokerfejs än andra helt enkelt. Och det har inget att göra med vinnarskalle att göra.

Nej, vinnarskalle är ett positivt, peppande ord som de flesta vinnare besitter. Det har inget med den där dåliga förloraren att göra. Kan vi inte bara komma överens om det? Och att våra sämre resultat skulle bero på att vi inte är lika mycket vinnarskalle som norskarna är bara bullshit. Det vet jag.

Samtidigt är det så fantastiskt att idrott, denna kamp mellan Sverige och Norge, kan engaera så många som den gör. Så många tycker, tänker och säger saker. Om något de egentligen inte vet någonting om, men samtidigt är det alla dessa hemmatyckare som gör att vår sport blir intressant. Som gör att det skrivs spaltmeter av mer eller mindre ointressanta saker, bara för att någon där hemma vill läsa det här. Som vill läsa om Sundbys monsterträning, Petters kupp eller Thereses förvåning när hon hörde si eller så. Och det är vi tacksamma för. För vad hade vi varit utan alla er som sitter där hemma och engagerar er så till den grad att vi inte ens själv kan fatta att vi kan engagera er så?

Nej, kan vi inte bara komma överens om vad ordet vinnarskalle innefattar, att längdskidor inte skulle vara något utan kampen mellan Norge och Sverige och i all denna mellanmjölk (som någon sa att vi i Sverige står för) så är det väl bara rättvist att vi vinner varannan gång. Eller?

Äh, vi tar det nästa gång. Kanske redan i morgon i Stockholm? Eller till helgen i Falun? Oavsett resultatet kommer de bli spännande tävlingar, och för oss som åker – det roligaste vi vet. Vi får tävla och ge allt. Utmana vår vinnarskalle.

So long,

Anna

5 Comments on “OnsdagsOrd – Vinnarskalle

Göran
10 februari, 2016 at 17:43

Jag håller med dig till 100%. Detta inlägg bör många läsa, framför allt alla dåliga förlorare!

Svara
Arne J.
10 februari, 2016 at 19:45

Du har helt rett. Riktignok er Therese J. en utrolig dårlig taper, men hun er ikke stolt av det, og hennes eneste forsvar er at Ingvild ”Flugan” Østberg er enda verre. Østberg er blid og trivelig, og takler motgang med stor modenhet når det er noe om å gjøre, men kan sutre som en fireåring over et tap i yatzy. Det er en karaktersvakhet, som de fleste toppidrettsutøvere har, og som de må lære å beherske for å kunne lykkes. Vinnerskalle er noe helt annet, det handler om å kunne yte mest når det trengs mest.

Svara
Knut
11 februari, 2016 at 10:12

Vinnarskalle? Den som inte vill vinna har ingen vinnarskalle.

Svara
Anna
11 februari, 2016 at 10:35

Jag blir så less på folk som tycker svenskar åker dåligt när det har blivi placerade bland de tio bästa. Det är ju ett gäng i världseliten som tampas om toppplaceringarna och Visst, skidorna kan ställa till det och dagsformen, men Ni är ju inga robotar.
En människokropp kan inte alltid styras med hjärnan och viljan.
Det låter väldigt bra det du skriver om vinnarskalle.
Hör ofta inom motionsskidåkningen nedsättande kommentarer som att den o den har inte vinnarskalle. Jag tycker det låter lite som översitteri i psykologi där de som snackar oftast inte har kunskap.
Det verkar vara tufft att ha vinnarskalle och bland motionärer verkar de vara stolta som tuppar när de liksom mellan raderna vill uttrycka att ‘jag har vinnarskalle’.

Svara
Emil Fritzell
11 februari, 2016 at 21:08

Här har vi en som fattat!
Instämmer helt med dig i det du skriver om vad en vinnarskalle är och vad det inte är. För mig är det att en idrottare för sitt absolut bästa i varje situation oavsett vad det står eller händer ute på banan/planen. Det är för mig en vinnarskalle, att alltid göra sitt bästa oavsett ställning hela hela tiden. Att riva sönder tröjan, svära och ha sig efter en dag då du inte vunnit är bara dåligt beteende rakt av, säger ingenting om vad en vinnarskalle är för något. Om du har gjort ditt bästa men ändå förlorat, du kunde ju inte gjort mer? Vi kan aldrig kräva mer än att göra sitt bästa, mer går inte att begära. Kravet vi som är tränare kan och måste ställa på våra adepter är att alltid göra sitt bästa, hela tiden.
/Emil
Fotbollstränare

Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *