Close

23 oktober, 2015

Power Woman.

När jag kom tillbaka från förmiddagens pass hade jag ett missat samtal. På displayen stod det; Anna – Power woman. Ett samtal jag gått och väntat på ett par dagar då livet kommit emellan våra tidigare försök. Jag ringde upp och på ett par sekunder kändes det som om jag alltid känt denna andra Anna. Trots att jag aldrig tidigare hade pratat med henne. Vi hade samma åsikter om så mycket. Framför allt om hur viktigt det är att våga vara den man är. Att vara en ärlig förebild. Och för mig är den en hjärtefråga. Om jag kan, på minsta lilla sätt, ge något tillbaka av allt det jag får uppleva och lära mig, så känns det så mycket mer värt. Som om jag faktiskt också gör lite nytta.

Vi pratade länge och när jag lade på var jag fylld av energi. Fylld av hopp om att det finns så många starka, sunda och coola kvinnor runt omkring mig. Runt om i Sverige. Tänk om fler skulle kunna få den peppen? Bli lite tryggare. En bättre och sundare värld helt enkelt.

Och så kom jag på att jag för några månader skrev den här krönikan. Om just Power Women. Och för en vecka sedan får jag kontakt med grundaren till märket Power Woman. Är det ödet tror ni?

I alla fall, läs denna krönika om ni orkar. Jag lovar dock att ni kommer få höra mer om Power Woman. Har ni (nu riktar jag mig främst till er kvinnliga läsare, sorry alla kloka killar och män som också läser) också någon power woman i er liv?

So long,

Anna

IMG_0101

Jag har sakta men säkert insett att jag omger mig med fantastiska kvinnor. Kvinnor som är rena inspirationskällor. Inte bara i min träning, för det är ju trots allt bara en liten del av mig, utan i livet. I livet i stort.

Kvinnor som vågar göra det som de tror på. De vågar säga ifrån. De vågar stå för sin åsikt. De vet vad de håller på med. De kan sin sak. Och de är trygga. 

Det är inte bara ett socialt nätverk. Utan det är en trygghet att ha alla dessa kvinnor runt mig. Kvinnor jag kan vända mig till oavsett vad det gäller. Har jag en fundering ringer jag den ena, en annan så ringer någon annan.

Vi ses inte varje dag. Inte ens kanske en gång i månaden. Men de finns där. 

Jag tror att det är lättare som kvinna att associera sig med kvinnor, även om det finns många män där ute som är minst sagt lika inspirerande. Men när det blir kvinnor är kopplingen emellan så lika. Kanske har vi upplevt samma saker genom livet? Eller så är det bara så.

Jag omger mig ju med både kvinnor och män i laget, där är det fifty fifty bland könen, och så har det varit hela mitt liv. Jag är van att vara med killar. Och jag trivs med det.

Men med tjejer, kvinnor, så kan jag känna en starkare koppling. Framför allt så kan vi kommunicera på ett djupare plan, och då är det lättare för mig att inspireras.

Jag hoppas att jag i framtiden kan ge tillbaka. Inspirera på samma sätt. Vara den där klippan i stormen. Jag tror alla behöver någon. Alla behöver få vägledning. Inte bara i yrket eller i det privat. Man behöver vägledning i allt. Man behöver omge sig med power women.

Att fråga är aldrig fel. Jag frågar hellre ett par gånger för mycket än inte alls. Och på så sätt lär jag känna många. Kanske mer än vad de egentligen vill. Men jag lär mig väldigt mycket på det sättet också. Som barn blev jag kallad Nicke Nyfiken. Inte så konstigt.

Och alla dessa power women, tänk om jag kunde samla alla dem på samma ställe. Det vore en dröm. Låta det inspirera varandra, så som de inspirerar mig.

Och grunden i allt detta är nog mamma. En power woman utan att veta om det. Som aldrig accepterade orättvisor. Som ser allt och alla. Som inte låter någon slippa undan hennes hökögon. Som egentligen är en riktig tävlingsmänniska. Envis som få. Men lika ödmjuk och omtänksam. Som sydde våra kläder när vi var barn. Som köpte ekologiskt från bonden på andra sidan åkern redan på början av 90-talet. Som tvättade vårt hår med ett schampo som skulle vara skonsamt mot både miljö och hår, men luktade pyton. Som gjorde egen pölsa.. (som jag sen höll på att spy upp, det var den tacksamheten det). Som började förbereda jul i veckor innan jul, även om det bara var vår lilla familj som skulle fira. Som gick upp tidigt varje helg för att packa matsäck när jag skulle iväg och tävla, och som oftast följde med och sysselsatte mina syskon medan jag tävlade. Som alltid hade en nybakad bulle redo. En bulle som mina vänner än idag minns för de var och är de bästa. Och blåbärsoppa. Inte en skidtur utan blåbärsoppa.

Min mamma är helt enkelt en modern power woman tillsammans med alla de där fantastiska egenskaperna som den äldre generationen hade, som kunde baka, sy och sköta ett helt hem utan att blinka. 

Och det är hon som har gjort att jag idag står på egna ben. Har egna åsikter. Men också vår söka kontakt  med människor jag aldrig mött, men vill möta. Kvinnor som jag vet kommer ge mig tusenfalt. Som kommer vägleda mig. Som jag hoppas kunna ge något tillbaka till så småningom. 

Varje kvinna behöver sina power women. Och jag är lycklig till tusen över att jag har alla dessa power women runt mig. Inom idrotten, inom mitt privata liv, inom företaget. De finns över allt. 

Power woman. Kvinnor som ger inspiration. Glädje och motivation att våga prova.  

”To us, the sky is no limit, it’s just a direction”

3 Comments on “Power Woman.

fia
23 oktober, 2015 at 23:13

Hej Anna!

På din fråga, om vi kvinnliga läsare har någon power woman i vårt liv, är mitt svar ”ja”. Hon heter Johanna och är min fästmö och blivande fru! 🙂

Håller alla tummar och tår för att det går bra för dig och E denna säsong. Särskilt med tanke på att 10 % av prispengarna går till människor i nöd. Fin gest av er!

Svara
Magnus Johansson
5 november, 2015 at 19:19

Anna! Varför är du mindre intresserad av vilka kvinnor som betraktas som ”power women” av män än av kvinnor? Varför den sexismen?

Svara
Magnus Johansson
6 november, 2015 at 13:05

Eftersom Judith Reisman inte godkändes som ”power woman” av dig, Anna, kommer här ytterligare en ”power woman”:

Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *