Close

4 september, 2014

Det där med kosten, del två – vad och hur äter vi egentligen?

Kosten del 2 – det där med vad man äter

Vad jag äter, eller vad vi äter, brukar inte vara så viktigt. Mer att vi äter. Korv och makaroner är ett stående inslag på lunch. Då ”riktig” korv från närheten och glutenfri pasta. Egentligen vet jag inte varför vi äter just glutenfri pasta, men det är en vana som sitter kvar sedan Emil åt glutenfritt.

Till middag brukar vi lägga lite mer krut, men det beror också på hur hårt man har tränat (dvs hur trött vi är..). Hemmagjord pizza och hamburgare blir det då och då. Lika så pulled pork. Grillat kött och ljumna sallader med något korn, alltså bulgur, matvete osv. Lax och ris. De dagar man har rester kvar till lunchen dagen efter, då är man lycklig.

Enkelhet är vårt motto skulle man nog kunna säga. Anpassa efter hur mycket man rör på sig. Tränar jag väldigt mycket en dag, finns det inget stopp. Då blir det gärna en efterrätt (kladdkaka är en stor favorit) eller en påse godis. Kvällsfika hoppas vi extrem sällan, det skulle väl vara om middagen intagits så sent som kring nio på kvällen. Dagar jag tränar mindre, hoppas jag aldrig en måltid, men däremot har jag ju inte lika stor aptit, så då äter jag naturligt lite mindre. Om jag tränar väldigt mycket under en period och har en vilodag, äter jag som en häst. Då har jag chans att äta upp mig lite.

Så går ni ner i vikt när ni tränar mycket, ät mer. Inte kanske större måltider (men ni kan ju ta en extra brödskiva och hoppa de där enorma mängderna sallad som man fyller upp tallrikarna med), men oftare. Går ni upp i vikt, och det inte är ut av muskelmassa (som i min värld är positiv gain-of-weight), rör på er mer eller ät mindre. Skippa den där extra brödskivan till lunch och ta mer sallad. Simpley as that!

Vi äter godis. Vi äter kakor. Efterrätter. Ibland äter vi köpe-pizza och hamburgare, men vi undviker det pga att det är för dåligt näringsinnehåll i det och vi blir hungriga direkt igen. Under tävlingssäsongen är vi mer noggranna och godis och kakor åker bort ur den dagliga kosten. Ofta äter jag inget alls eller extremt lite av det från 1 november tills säsongsavslutningen. För att optimera lite. Men jag vågar inte äta mindre mat för att bli lite lättare, det är att riskera för lite. Det är helt enkelt lättare att ta bort det där nödvändiga under träningsåret (då belastningen är väldigt mycket högre på kroppen) när väl tävlingsåret drar igång och träningsbelastningen är lite mindre.

Jag och Emil äter ganska lika, även om mina portioner är marginellt mindre. Det märks att han bränner mer än jag och är i behov av lite större mängder mat, men han klarar också av att äta större portioner än jag.

Äter vi inte, så blir vi som två vresiga rostiga motorer som spottar och fräser åt det minsta lilla. Ungefär som den där reklamen ni vet om chokladbiten ”you turn into a diva..”. Det är vi det, i ett nötskal. Yes. ”Ta en kaka” är en stående replik här hemma. Speciellt om man har gått sig låg efter ett pass. Eller har haft vilodag och glömt bort mellanmålet och fixat på med annat.

Att ha något i beredskap att stoppa i mun då, är ett bra tips. Och helst inget med för mycket socker. En smörgås är för mig det bästa, för då går blodsockret lite långsammare upp och kraschlandar inte ca 25 min senare.

Så vi äter det mesta. Mindre och ofta. Fast egentligen tror jag inte att ni skulle anse att portionerna är mindre, det är en definitionsfråga. Men jag tror ni förstår. Vi äter oss inte smällmätt, utan lagommätt. Så där så man slipper ha ont i magen efter middagen för att man proppat i sig för mycket av den goda maten. För om bara någon timme igen är det ju dags för nästa måltid. Så, så äter vi.

Anna