Kom ner hit till Davos i måndags natt efter en dag i Stockholm där både knopp och kroppt värkte efter lägret. Som tur var hade vi ännu en vilodag inplanerad så tisdagen spenderades på favvo-fiket Klatsch där vi lunchade med Dario och hans fina flickvän Laura, innan vi gick hem och ”dog” så där lagom i soffan i några timmar. Mer perfekt vilodag kan man nog inte ha.
Men igår drog träningen igång igen. Hängde på schweizarna på en längre klassisk rullskidtur. Dryga 2.30h med bara uppför. Okay, en utförsbacken var det. Så jag fick verkligen chansen att nöta diagonalteknik och stakning med frånskjut. Tror att vi tjejer tog dryga 1000 höjdmeter. En skön och fin tur, även om det kändes att det var första dagen på höjd och första träningsdagen efter två vilodagar. Lite tunga ben. Lite högre puls. Men miljön gjorde att jag inte ägnade det en tanke. Hur lyxigt är inte det?



Bettina Gruber, Sereina Boner och jag. Fotograf: Guri Hetland.
I morse hängde vi åter på schweizarna, men den här gången tiggde vi bara skjuts ner till Klosters (byn nedanför Davos). Där hoppade vi av bussen och letade oss neråt ännu en bit, ned mot starten av Swiss Alpine Marathon 21K (banan som är ca 22km). Med stavar i handen och joggingskorna på fötterna tog vi oss an banan. Uppför, uppför, uppför. Men sån vy att vi nästan tappade andan. Bergen. Byn. Ängarna. Snön som man skymtar på topparna längre bort. Helt magiskt! Vi gick där, sida vid sida, och träningen gick av bara farten. Perfekt puls för ett längre, lugnare pass och både ben och överkropp fick jobba på.




Leder i massor. Stigar. Grusvägar.
Efter dryga 2.30h kom vi upp till Davos (efter x antal fel vägval i korsningar, men till slut hittade vi i alla fall rätt led, kan dock inte garantera att vi sprungit rätt..). Där tog Emil chansen att hoppa i sjön. Jag tog den lite fegare vägen och tyckte det räckte med att doppa tårna i det knappt 14°C-gradiga vattnet… Jag är inte en badkruka, jag tycker bara att det ska vara skönt att bada…

Klara färdiga DYK!

Brrr, kallt!

När väl tårna var i var det ändå ganska så skönt… Ganska.


Mina skunkfötter tyckte det var rätt skönt, men skönast tyckte nog Emil att det var..
Vad vi hittar på i eftermiddag vet jag inte riktigt, på planen står det ”1,5h distans”. Om det blir på rullskidor eller på cykeln får tiden utvisa.
Nu ska jag vila lite, för trött blir man av träningen här nere! Men som jag njuter att ÄNTLIGEN vara här igen, vårt eget lilla paradis, där träningen är lättare och mer motiverande än någon annanstans.
Må gott!
Anna
Psst… Moa – jag har bara åkt på ”riktiga” rullskidor, och några som fungerar väldigt bra trots att det är dålig asfalt är Marwes Skating 610 C med trästomme. Lite dyrare tror jag, men de är alltid sköna att åka på och blir aldrig hala. Annars fungerar Swenors klassiska MODELL 60-000 FIBREGLASS CAP också bra på sämre väg där inte asfalten är perfekt. Hårt packad grusväg går också. Det är värt att köpa en bra rullskida om man har tänkt att åka mycket och under flera år, annars om man är nybörjare och vill prova första gången ska man nog satsa på en lite enklare. Hoppas det hjälpte dig något!