Close

Från bloggen

Pirrande ben…

Så var årets sista riktiga lopp gjort. SM tremilen i Umeå i lördags. Ett tufft lopp blev det. Det hade jag ju också förväntat mig, men trots att det gick relativt fort (vi åkte på kring 1.25h), så var det rejält slitsamt. Solen som värmde gjorde att natursnön vi åkte på blev blöt, för att inte tala om hur blött det blev till herrarnas lopp! Jag startade tidigt i den seedade gruppen vilket gjorde att jag fick göra mitt lopp helt själv och utan tider på resten av fältet. Fick baktider, men de är ju alltid oaktuella i och med att de skedde ett par kilometer bakom mig. Så jag fick jobba på i ingenmansland, på en bana där första partiet på 8.3km slingan var i princip helt platt. Och det är ju inte riktigt min melodi, jag gillar upp och ned. Men det var en skön utmaning där jag verkligen fick fokusera på att låta skidorna glida och åka fort men inte stressa. När det återstod 2.5 km kom Charlotte ikapp mig, jag kunde gå med tills det återstod ca 1km men när man gått 28 km i sin egen takt, i ett visst tempo, så var det himla svårt att slå om och jag klarade inte att följa hela vägen in i mål. Så jag blev fyra. Så klart jag hade velat ha en medalj, men det var tre stycken som åkte snabbare än mig och jag gjorde verkligen vad jag kunde! Jag åkte så fort jag kunde under hela loppet och […]
Läs mer